- Project Runeberg -  Svensk etymologisk ordbok /
1179

(1922) [MARC] Author: Elof Hellquist - Tema: Dictionaries, Language
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Västerbotten ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

oppa waettir’, varelse, väsen, särsk. om
ond varelse (även vcetta f.) = isl. vcéttr
o. vitr f., no. vett, vitt, vetter f. (även
godvetra), ä. da. vcette, got. waihts f.,
ting, fsax. wiht ds., mlty. wicht, väsen,
höll. (n.), skälm, litet barn, fhty. wiht
(m. o. n.), ting, person (ty. wicht m.,
jfr bösewicht, bov, o. wichtelmännchen,
tomte), ägs. wiht (f., n.), ting, vätte
(eng. wight, whit); jfr fsv. vcetta i förb.
litit, nokot, något litet osv., cekke (cenkte,
ikke, eigh) vcetta el. vcette, icke ett grand,
alls intet, motsv. sv. dial. int(é) el. lite
vätt(a), vättana, vältans, vättandis
(hu-vudsakl. i norrl. o. finnl. mål), isl. ekki
el. nokkut vcetta, no. ikkje el. lite vetta,
ä. da. ei vcette; y. fno. vcett n., ting, no.
vett ds., isl. vcétr n., väsen m. m., got.
ni-waiht(s), intet, ty. nicht(s), eng. not
osv. (varom närmare nit 2); av germ.
*wehti- resp. *wehta-’, jfr fslav. vesti.
ting, sak (som dock möjl. lånats från
germ. spr.). F. ö., trots framställda
förmodanden, ntan antaglig anknytning;
se även vittra. - Till
betyd.-utvecklingen ’ting, sak’ ;> ’andeväsen’ jfr t. ex.
ffra. males choses, onda andar (till chose,
sak); i båda fallen av eufemistiskt
ursprung. - Om den västnord. övergången
é till é se Kock Ark. 14: 243 o. förf.
Stud. tillegn. Es. Tegnér s. 241; om
i-vokalen Kock Sv. Ijudhist. 1: 135 f.
(jfr även under s ta t ta). - I vissa sv.
dial. (t. ex. västg.) även om den
sjukdom som man får, om man ser el. blir
sedd av en vätt(e); jfr likartade fall
under älva 2. - Vätteljus (vätta-),
dial., ett slags försteningar (belemniter)
= no. vetteljos, lyktgubbe, ä. da.
vcette-lys, belemnit. - Vättasmed, dial., en
insekt, Gerambyx, timmerman (i väggar).
- Vättarna kallas i vissa dial. även de
underjordiske.

2. vätte, lockfågel, se vette.

Vättern, sjö mellan Vgtl., Smal. o.
Ögtl., ä. nsv. Väter (jfr dial. Vä tern),
Välter, Vättren, fsv. Vetur, Vcetor; av en
urgammal beteckning för ’vatten’, i
av-Ijudsförh. till vatten o. med avs. på
bildningen att jämföra med eng. water,
grek. (h)ydör osv.; alltså ieur. *uedör,
jfr till rotvokalen -e- (det dock ganska
osäkra) frygiska bédy (av *nedu-). F. ö.
som sjö- o. viknamu i Vstml. o. vid
Göteborg samt i sammans. Al k-, Hål-,
Öjevättern m. fl. Med avs. på betyd,
jfr t. ex. sjön. Näten, Unden, U n n en,
älvn. Lagan, Dänuvius, Don, Donau
(: avest, dänu, flod, osset. dön, vatten,
flod), fbrit. Dubris, nu eng. Dover, o.
gäll. Dubra, nu ty. Tauber (: ir.
do-bar, vatten), samt förf. Sjön. under
Naken o. Vättern. Se f. ö. Kock
Ark. 2: 214, förf. Sjön. 1: 748 (med litter.)
o. om de växlande uttalsformerna i
nsv. Noreen V. spr. 4: 52 n. 1. - Ingår
i en del familjenamn såsom Wetter(?),
Wetterberg, Wetterlund, af
Wetterstedt; jfr parallellerna under
Siljan, Vänern o. Örten. - Sannol.
syftar det i isl. Spgubrots
framställning av Bråvallaslaget anförda
ånam-net Vata på Motala ström, som tydl.
förr, i likhet med de flesta större
svenska älvar, måste ha egt ett självständigt,
på älvens egen beskaffenhet syftande
namn; se förf. Sjön. 1: 750; jfr bl. a.
även E. Hjärne NoB 1917 s. 53 f., J.
Svensson De sydsv. folkn. hos Jordanes
s. 16. Om dylik urgammal
avljudsväx-ling mellan sjönamnet och beteckningen
för den med sjön sammanhängande ån
se förf. Sjön. 5: 111. - Jfr Vä t ti e samt
om besl. vattendragsnamn under
vattu-o. våt.

[vättja, sv. dial., vässa, se vass 2.]

Vättle, härad i Vgtl., fsv. Vcetln
hce-rap, till ett fsv. *vcetla, av germ.
*wat-liön el. *wcétliön; besl. med vatten,
våt osv. Häradet är ovanligt rikt på
sjöar o. älvar. En annan besläktad
bildning på -Z är v as si e av fsv. vatle. SoÄ
13: 1. Jfr Villand.

väv, fsv. vcever = isl. vefr (genit.
vefjar), da. vcev, fsax. webbi, fhty. weppi
(jfr ty. gewebe n.), ägs. webb (eng. web),
av germ. *waoja- m., i avljudsförh. till
*(w)utja- i fhty. wuppi, väv, sv. dial. öv,
inslag (se öv); till väva. - En annan
bildning är väft, inslag, Var. rer. 1538,
Bib. 1541 (neutr.), i ä. nsv. även ’väv’
t. ex. Schroderus 1626 = isl. veptr m.,
inslag i väv, no. vef t, av germ.
*wefta-el. snarare *weflu- (jfr till bildningen
likbetyd, sanskr. ötu-), motsvar. med
annan avledn. ägs. weft f. (- eng.)

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Jul 4 09:05:27 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/svetym/1267.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free