- Project Runeberg -  Svensk etymologisk ordbok /
1183

(1922) [MARC] Author: Elof Hellquist - Tema: Dictionaries, Language
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - x - xantippa - xylograf - yankee - ydd - *yde, hyde - Ydre - Ygden - ygg, ugg - yla

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

V’ (alltså här utläst u), Th. Hiärne 1668,
Lindegren 1800: ’att du skrifvit ett
förbannade X för U i räkningen’, efter ty.
einem ein X für ein U machen; jfr f. ö.
sv. sju för tu osv. under sju.

xantippa, elak, grälsjuk hustru, motsv.
i t. ex. ty., eng. fra. (i ty. genom
folketymologi även zanktippe, efter zank,
gräl), efter Sokrates maka Xanthíppē,
som, kanske med orätt, tillskrivits dessa
egenskaper (femin. till Xánthippos, av
grek. xanthós, blond, o. (h)íppos, häst,
se Filip i Tillägg o. Joar).

xylograf, se benved.

Y.



yankee, om medborgare i Förenta
Staterna; där redan på 1700-t. o. möjl.
ytterst från studentspr. F. ö. mycket
omstritt. Kanske snarast med Logeman
o. senare Skeat (se Transact. of the phil.
Soc. 1907-10 s. 353) av holl. Jan Kees
(liksom Chinee av Chinese), kortformer
till det förr ytterst vanliga namnet John
Cornelius
; jfr det i eng. stundom
uppträdande John Cheese, om amerikanare.
Dessutom bl. a. även tolkat som
indiansk förvrängning av english el. som
hörande till skotska yanking, verksam; osv.

ydd, götadial. o. t. ex. sdml. (där med
plur. ydd[r]er), i vissa dock nu †, men
kvar åtm. i västg. o. sdml., även ödd
m. m., oxtöm, vartill fsv. avledn. ydda
ds.; enl. H. Petersson IF 23: 387 av
germ. *uðiðô = ie. *udhetā, besl. med
fir. fedan, spann, kymr. gwēdd, ok,
sanskr. vádhram, läderrem, till germ.
*weðan, binda, i got. gawidan osv.; se
f. ö. vad 2 o. våd. Formelt sett kan
ordet också utgå från ett germ.
*(w)uz-ðiō; men någon lämplig anknytning till
en dylik grundform är icke känd.

*yde, hyde (även hie) n., sv. dial.,
löst folk, Hall.: ye, av *hȳ(ð)e, med
h-förlust efter föreg, neutr. adj. el. pron.;
i fsv. ilhȳdhe, av urnord. *-hīwiþia-, med
samma avledn. som i de under tilja
slutet anförda bildningarna, till germ.
stammen *hīwa- i hjon osv.; se d. o.
Förf. Nominalbildn. s. 36, Olson Ark.
31: 123.

Ydre, härad (numera) i Ögtl., fsv.
Ydhre (med oetymologisk stavning även
Ydhrö); ett att döma av bildningen
urgammalt namn, av germ. *ūðria- el.
*euðria-. Enl. ett förslag av förf. Ark.
24: 83 en ia-avledn. av ett adj. motsv.
lat. ūber (av *ūdhr-), riklig, fruktbar
(se f. ö. juver); i så fall till betyd. att
jämföra med Irland. »Växtlighetens
rikedom o. yppighet är i Ydre i ögonen
fallande; åkerjorden, ehuru stenig, i det
hela bördig, missväxtår sällsynta».
Emellertid kan, med Bréal Mém. soc. lingu.
7: 190, adj. ūber vara sekundärt
uppkommet ur sbst. ūbertas (till sbst. ūber),
spene, i vilket fall det lat. adj. vore
mindre direkt besläktat. Till samma
rot som ūber o. juver föras bl. a. även
ry. úditĭ, svälla, o. det volsk.
flodnamnet Ufens, Oufens.

[Ygden, sjön. Smål., se följ.]

ygg, ugg, norrl. dial., faslig, hemsk,
jfr isl. yggja sér, yggjast, vara rädd för.
no. yggjen, rysande av köld, no. uggall
ds., isl. uggr, fruktan, uggligr (varifrån
eng. ugly, ful) osv., f. ö. av ovisst
ursprung. — Hit höra sannol. sjön.
Uggsjön Sätila sn Vgtl. o. möjl. Ygden
Väckelsångs sn Smål. (båda enl.
uppgift av ett mörkt o. dystert utseende),
no. sjön. Ygden o. Ögderen (fno. Ygðir).
de senare med samma avledn. som fsv.
sjön. Fyghþir o. sv. Övden; se
närmare förf. Sjön. 1: 753.

[yggla, sv. dial. o. lokalt riksspr.,
ögla, se d. o.]

yla, tjuta, gråta o. d., t. ex. Hels.
1587, Schroderus 1640, Verelius,
Gossel-man 1839, V. Rydberg, O. Högberg, f. ö.
i litter. mera sporadiskt utom i finnl.
o. under 1900-t., då ordet börjar oftare
användas av förf., dock alltjämt väsentl.
dialektiskt, dalm. ojla, osv. dial. öyl(a)
= isl. ýla, jfr no. ūla; ljudord av samma
slag som lat. ululāre, grek. (h)yláō, litau.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 23:56:51 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svetym/1271.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free