- Project Runeberg -  Svensk etymologisk ordbok /
1184

(1922) [MARC] Author: Elof Hellquist - Tema: Language, Dictionaries
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - yla - ylle ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

uluti osv. - Med en germ. grundform
*iulian kunde emellertid yla förbindas
med ägs. gylan ds. - Ett annat
likbetyd, o. på samma sätt uppkommet
ord är h yla (se d. o.).

ylle, Schroderus o. 1638, av adj. neutr.
yllet, t. ex. o. 1600: ’yllett klädhe’,
uppfattat som neutr. best. f. till ett sbst.
*ylle (jfr linne till linnet, linnen); till
adj. yllen, o. 1540, biform till fsv. ullin,
av ull = da. ulden (vartill uldent, ylle),
fhty. wullin (ty. wollen), ägs. wyllen,
wullen (eng. woollen) osv., av germ.
*wullina-, bildat till ull med
tillhörig-hetssuffixet -In som t. ex. gyllene osv.
- Med avs. på missuppfattningen av
yllet som best. f. jfr t. ex. da. tceppe,
täcke, av äldre tceppet o. liknande fall
under gry (för gryt), märg, nys, sate,
tallrik, öde 2.

[ylle,-ä, gotl., lake, se under lake 2
slutet.]

Ymer, jätten., litterärt lån från isl.,
egentl.: larmaren; se närmare under
ömt.

ymnig, i ä. sv. dial. ofta ömnig, t. ex.
ännu Kellgren o. (som biform) Dalin
1853, Weste 1807 även ymnog, fsv.
ym-nogher, ömnogher, även: tillräcklig. Enl.
Noreen Ark. 1: 155 n. l ombildning av
fsv. ym(p)nin ds., som han väl med
rätta uppfattar såsom uppkommet ur
de synkoperade kasus (nom. plur. m.
*yfrnir, dat. *yfrnum osv.) av fsv. gfrin,
i neutr. sing. bl. a.: ymnigt = isl. y f rinn
(yrinn, érinn), stor, mycken, en avledn.
av isl. yflr osv. = över. - Härtill fsv.
oböjl. adj. gmno, -a - fda. gmnu,
vartill sbst. gmne, (ymnig) tillgång m. m.
- Ordet kunde annars härledas ur ett
germ. *utn-, till det ut-, vartill över är
en komparativbildning; men då det
uteslutande uppträder i östnord, spr., bör
den givna förklaringen avgjort
föredragas.

ympa, fsv. ympa, impa = da. ympe,
ä. da. även inipe, från ägs. impian (eng,,
imp) - fhty. impfön (ty. impfen) jämte
impitön (ty. dial. impten), av lat.
impu-täre, göra en inskärning (fra.e/ifer,ympa),
av in-, i, o. putäre, beskära el. kvista
träd m. m. (se amputera,
deputation), varifrån även mlty. p o ten, ympa
(om träd), varav da. pode ds. - Med
avs. på i till y framför en labial (el.
labialiserad) konsonant jfr t. ex. dy n t
av dint o. dyr k av dirk. - Från lat.
kommer också det likbetyd, ty. propfen,
ä. nsv. proppa osv.; se under det ej
besl. propp slutet. - På samma sätt
ha en stor del germ. fruktnamn lånats
från romarna; se t. ex. under körsbär.

Ymsen, stor sjö i Vgtl., fsv. Ymsi
VGL IV, jfr det vid sjön fordom belägna
Ymseborg (fsv. Ymsa borgh Erikskrön.);
till isl. ymr, larm, jättenamnet Ymir
osv., larmaren, osv., av urnord.
*umja-el. *umju-, sannol. besl. med U m e, egentl,
älvnamn (se d. o. o. ömt); med en i
vattendragsnamn vanlig betyd. Förf.
Sjön. 1: 754.

[ymta, sv. dial., idissla, se under
ömt.]

Yngen, sjön., Vrml., av äldre Öing(en),
jfr Y n gs hy 11 an av äldre Öings hytta;
till ö (se d. o.). - Av helt annat
ursprung är sjön. Yngen Sdml., fsv. *Ynge,
*Inge, jfr fsv. Yngiaasa, Ingeasa, namn
på ett nära sjön beläget, nu försvunnet
tingsställe. - Jfr förf. Sjön. 1: 757.

yngla, Balck 1603 = da. yngle, till
unge, som t. ex. sv. dial. kättla, få ungar
(om kattor), till katt. -
Parallellbildningar: sv. dial. ungla; sv. dial., no.,
nisl. unga = ty. jungen; ä. nsv.
(Schroderus 1639 m. fl.), no. yngja. - Härtill:
yngel, Ling 1814, 1816, atm. där en
av denne förf.:s ej sällsynta danismer,
Sv. lit.-tidn. 1820 (i samtliga fallen sin y.;
jfr B. E. Malmström m. fl.: en yngel),
B. Fries 1834, vanligt först på 1840-50-t.
= da. yngel.

yngling, Schroderus Gom. 1640 =
da. = senisl. gnglingr (jfr nisl.
ungling-ur), bildat efter det västgerm. ordet:
fhty. jungaling (iy.jungling), ägs.
geong-ling osv., avledn. av germ. *junga- -
ung. Got. har i ställetjuggalaups (till
en ie. rot leudh, växa; se luden). - I
ä. nsv. även ungling, genom ny
anslutning till ung. I no. också 0ring, till fno.
ori, yngre.

Yngve, mansn., upptaget från
forn-spr.: isl.-fno. Yngvi, nära besl. med Inge;
väl med Noreen (senast) NoB 8: l f.
kortform till ett äldre sällsynt Yngvin =

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Mar 10 15:23:48 2014 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/svetym/1272.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free