Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - ätt ... - ävja
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
släkt, fslav. celjadi, familj, husfolk,
sanskr. kulam, släkt, hjord, svärm, osv.
- Den gamla fsv. genit, cetta(r)
föreligger i ättefader, ättehög (fsv.
cétta-högher), ättelägg (fsv. cettalcegger; se
lägg) osv., jfr rättegång av
rcettar-ganger. Utan förändring upptaget i
ättartavla m. fl. - Ättestupa,
bildat av Verelius (1664 ättstupan best. f.)
av den isl. textens cetternis-stapa (besl.
med stapel osv.) i anslutning till det
obesl. s tu p (a); f. ö. t. ex. Linné 1745
(åtte-), Sv. Hof 1757 (ät-); jfr Sahlstedt
1773: ättestapul. I nsv. dessutom
stundom ättestup n.
2. ätt, vetensk. term.: tredjedel av
runalfabetet, se åtta.
ättel, sv. dial., körtel, även äjtel,
aj-tel = isl. eitill, no. eitel ds., atm.
formellt = mhty. eizel (s-ljud), liten böld,
en diminutivbildning till ett ord = mhty.
eiz (s-ljud) m., böld, av ieur. oid- i grek.
oldos n., böld, osv.; med s/-avledn. i isl.,
no. eista n., testikel (ie. *oid-st-), o. med
r-avledn. i etter; se f. ö. d. o.
ättika, fsv. cetik(i)a, motsv. isl. edik,
da. eddike, edik; från ml ty. etik, i da.
kanske från mholl. edec = fhty. ezzih
(ty. essig), med omställning av / o. k
= got. akeit, f s ax. ecid, ägs. eced, schweiz.
dial. achiss, echiss; liksom de flesta
produkter av vinodlingen (jfr must, vin
m. fl.) lån från romarna: lat. acetum,
vinättika (>. ital aceto), till acere, vara
sur, besl. med acer, skarp (urbesl. med
äg, agn l osv.); alltså med samma
betyd.-utveckling sorn i fra. vinaigre = eng.
vinegar, av lat. vinum acre, grek. öxos,
vinättika, till oxys, skarp (jfr sv. oxid
osv.). Med avs. på ljudutvecklingen lat.
-e- ^> germ. -i- jfr t. ex. lat. moneta ;>
munita (se mynt).
[ättja, sv. dial., låta beta, se under
äta o. etsa.]
[ättla, sv. dial., ämna, se under akt
1 slutet.]
äva, sv. dial., stund, tidpunkt, ’veva’
= no. ceva, lång tid; jfr norrl. dial.
eve n., stund, tidpunkt, fsv. céve n. plur.,
levnadsåldrar, tid(er), levnadslopp, isl.
céfl f. ungef. ds., no. ceve m., n., got.
aiws f., tid, evighet, osv.; se närmare
e- l, evig, evinnerlig.
även, i ä. sv.: just, t. ex. L. Petri
o. allmänt ännu o. mitten av 1700-t.
(men enstaka senare t. ex. o. 1800: ’lika’);
Lind 1749 översätter ty. auch med
’jämväl, också . . ock’ o. sv. äfwen med ty.
eben; Sahlstedt 1773 däremot har övers,
’etjam’ (vilken betyd, dock tidigare
uppträder, t. ex. 1723); från mlty. even, just,
passande, jämn, lika, el. det motsv. ty.
eben, etymol. = jämn (se d. o.).
Härtill också oäven (se d. o.).
äventyr, i ä. nsv. även med den-kön,
t. ex. Runius, fsv. cevintyr (e-, -tur) n.
o. f.?, möjl. stundom även m., äventyr,
märklig tilldragelse, riskabelt företag,
lycklig utgång, risk, saga, berättelse =
sen isl. éfintyr, tilldragelse, berättelse,
da. eventyr, saga (jfr H. G. Andersens:
Eventyr og historier), äventyr, från mlty.
eventur(e) f. o. n. (uttalat med z/-ljud),
lycklig el. olycklig händelse, fara =
mhty. åventiure f., märklig händelse,
berättelse därom (ty. abenteuer n. o.
förr även f.); av fra. aventure = spän.
aventura (jfr Bonaventura), av mlat.
adventnra, till lat. advenire, tilldraga
sig, komma till (se advent). Alltså
egentl.: tilldragelse. Fra. aventure blev
i slutet av 1100-t. ett slags modeord i
riddarromanerna, som betecknade
någon oförmodad märklig tilldragelse, som
hände riddaren på hans färder. -
Sehlstedt accentuerar ’äventyr’ (Saml. sånger
3: 158 [1867]; väl norrländska (jfr i
samma dikt ’ursäk’t’ oeh ’kom hem’;
ävensom fsv. ceventijr, Cederschiöld Riml.
s. 204, fra. aventure o. ä. sv. äfventyr a
Weste 1807). - Till äventyrs,
måhända, fsv. til cevintyr(s) ds., till
ceven-tyr i betyd, ’händelse, tillfällighet, slump’.
- Vid äventyr att, i lagspr. o. d.,
till fsv. cevintyr i betyd, ’risk, fara’,
allmän även i ä. nsv., jfr ännu hos
Dalin 1853: ’Jag gör det på mitt ä(fventyr)’
osv. - Äventyra i betyd, ’riskera’ =
ä. da. eventyre, från mlty. eventåren.
I ä. nsv. bl. a. ’dikta el. berätta sagor’.
- Äventyrare, fsv. cevintyrare, jfr
mhty. åventinrcere (ty. abentenrer).
ävja, gyttja o. d., L. Petri 1563, i sv.
dial. även: sankare sträckning i en äng,
vanl. utgående från en vik el. dyl., y.
fsv. cefia, dy, gyttja, Sdw. Tillägg =
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
