Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - R - rysning ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
ment) belle ; F elle est b. à croquer (ravir) ;
elle est ravissante,
rysning, frémissement; frisson[nement]; det
gick en ~ genom mig je frémis; je fus pris
d’un frisson; il me piit un frisson.
1. ryss (-en, -ar), folkslag Russe; alla nars
självhärskare autocrate (vanl. empereur) de
toutes les Russies.
2. ryss (-en, -ar), se kolryss
rysslibår, litière*, -glas, ⚙ verre (talc) de
Mos-covie*.
ryssgubbe, bot. Bunias orientall* bunias oriental;
buniade*.
ryss||gult, -hjälp, O massicot, -hat, ’haine* de la
Russie (el.des Russes); russophobie*. -hatare,
russophobe; qui lhait la R. (el. les R.).
ryssja (-an, -or), i allm. nasse* [de poisson]; ibl.
claie*; épervier; panier de bonde*;
nas-sonne*; nassette*; gembin ; gombin ; manche*;
till hummer casier; cage*; verveux, etc.; fiske
medelst ~ peche* à la n.
ryssjellpåle, pieu (piquet) pour attacher la nasse,
ryss|kâl, se -gubbe.
Ryssland, npr. [la] Russie*,
ryssllläder, cuir {ᚼ vache*) de R.; ᚼ [c. de]
roussi; youfte. -olja, ⚙ dioggot. -rova, se
-gubbe, -tvål, savon gras, -vän, -vänlig, ami
de la Russie (el. des Russes); russophile.
-vänlighet, russophilie*.
rysta, se rista II.
rysvärd, se rysansvärd.
ryti|a (röt, mu. rutit o. ’it), i. om djur, har,
menniskor rugir; ibl. chnrler; om storm mugir; ~ av
ilska ‘h. de rage*: ~ som ett lejon r. comme
un lion; stormen drager nnde genom
gatorna äv. la tempête fait rage* dans les rues*;
ât ngn vociférer contre qn; rudoyer (P
engueuler) qn. -ande, l.p. a. rugissant; herald,
lampassé. II. s. (jfr ryta) rugissement, etc. ibl.
vocifération[s]*; ~ stämma etc. voix* de
taureau (stentor); v. furieuse,
rytm (-en, -ar), rythme; ibl. cadence*; falsk ~
cacorythme. -ik, rythmique*, -iker,
rythmi-cien. -isera, rythmer; ibl. cadencer. -isk,
rythmique: cadencé; rythmé; ~ accent
accent rythmique,
ryttar||e (-n, -), 1. cavalier, äv. X; homme à
cheval; ibl. écuyer; trupp av îoo ~ chevaux;
vara en god ~ être bon c. (écuyer); bien
monter à ‘h. ; m. b ; ᚼ être bel (bon) h. de ‘h. ;
d:o dålig êt. mauvais c.; monter mal; djärv
~ ibl. F casse-cou; mellann, stângn ⚔
conducteur des chevaux du milieu, de derrière.
2. spanska ~ cheval de frise*; ’hérisson.
3. strandn zool. Totanus fuscus BECHST. chevalier
arlequin; barge brune, -bild, figure* équestre,
-fana, étendard, -häst, cheval de cavalerie*;
F ⚔ poulet d’Inde*, -inn|a (-an, -or), dame*
(femme*) à cheval ; écuyère*; vara god
(dålig) ~ être bonne (mauvaise) écuyère;
monter bien (mal) [à ch.]. -kappa, manteau de
cavalier, -karbin, carabine* de cavalerie*,
-kasern, ⚔ caserne* de cavalerie": ibl.
quartier. -pistol, pistolet d’arçon, -skara, troupe*
de cavaliers, -skvadron, ⚔ escadron de
cavaliers. -staty, -stod, statue* équestre, -strid,
combat de cavalerie*, -stövel, botte* à
l’é-cuyère*; grosse b. de cavalerie", -trupp, av.
cavalcade*, -vakt, garde à cheval; vedette*.
-Växel, F band. billet de complaisance*;
papier fait.
rytteri (-et, -er), troupe[s]* à cheval; v«ni.
cavalerie*; ibl. gens de cheval, se kavalleri;
lätt ~ cavalerie légère; förr chevau[x]-légers;
tungt ~ grosse cavalerie, -anfall, choc,
-anförare, ⓞ capitaine de cavalerie*,
-regemente, régiment de cavalerie*, -överste, ⚓
colonel de cavalerie*.
ryttmästare, ⚔ capitaine de c.*
1. râ (-n, -r), ⚓ vergue*; sned ~ på latinsegel
antenne*; manna n, se 1. manna.
2. rå (-n), O på knivar morfil.
3. rå (-n, -r, äv. -[e]t, -[e]»’)» borne[s]*: limite[s]*; inom stadens ~ och rör dans
l’enceinte* (el. les murs) de la ville; ~ och
rör äv. ligne* de démarcation*.
4. râ (-et, äv. -n, -r), föråldr. chevreuil;
chevrette*, se -djur.
5. rå (-et o. -n, -n o. -r), andeväsen fée*; nymphe*;
lutin; gnome; farfadet, se berg ~n etc.
6. rå (-et, -n), bakverk gon, tunnn oublie*;
gaufre*; i Schweiz bricelet; hoprullade cornets pl.
7. rå, a. 1. eg. om yttre föremål fl) om klimat, luft o.
väderlek froid et humide : rude; âpre;
inclément; ibl. gris; ibl. cru; b) ej kokt el. stekt cru ;
mal (non) cuit; ~ biffstek bifteck hongrois;
~ frukt fruits pl. crus; koll. äv. crudités* pl.;
ntt kött viande crue (encore toute cr.,
saignante, ibl. à la tartare); ntt äpple pomme
crue ; detta ätes ntt cela se mange cru ; c) osmält
indigeste; d) ej bearbetad, oförädlad, formlös brut
(t höres); non travaillé (dégrossi); ibl. cru;
~ bomull coton b. (en bourre*, en lainé*);
~ diamant diamant b. (non taillé); ~ hampa
chanvre cru (en masse*); ~ hud peau crue;
na hudar äv. cuirs verts (d’abattis); ~
koppar, marmor, ntt svavel etc. cuivre, marbre,
soufre, etc. b. ; ~a metaller métaux crus (non
ouvrés); nsilke soie [é]crue (b.); d:o tvinnat
s.* grège (moulinée) ; nsocker sucre b. (non
raffiné); ntt stål acier naturel (de forge*);
ntt virke (oarbetat) bois brut; ~a ämnen
matières premières; e) fuktig humide; moite;
om ved, trä, virke etc. vert ; ~ ved bois vert.
2. fig. a) intellektuellt, rudis, obildad inculte;
ras-tique; mal élevé; okunnig ignorant; ᚼ
béotien; niais; F ostrogot[h]; rustaud; nigaud;
ny neuf; smaklös, formlös ofta grossier, se grov ;
viid sauvage; barbare; klumpig lourd; pesant;
~ yngling jeune homme sans expérience*;
F blanc-bec; det är ngt ntt ibl. cela sent le
rustique (el. la campagne); är du så ~ (okun.
* Feminin. F Familjärt. P I lägre språk. ᚼ Mindre brukl. ⚔ Militärisk term. ⚓ Sjöterm. ⚙ Teknisk term. ‘h aspirerat h.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
