- Project Runeberg -  Svensk-fransk ordbok /
1396

(1922) [MARC] Author: Ferdinand Schulthess - Tema: France, Dictionaries
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - S - skafta ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)



kvast, lie, mejsel, yxa m. d’un marteau, d’un
couteau, à balai, d’une faux, d’un ciseau,
d’une ’hache; en kastrull, stekpanna queue*;
kolonner, redskap, vissa vapen fût; lansbois;
pensel, spjut (h.*; på verktyg m. ; ibl. fût; griîlln
longe*; pennn porte-plume; ᚼ (h.* (tige*)
[déplumé’]; pip~ tuyau [de pipe*]; strumpn
canon (F jambe*, tige*) [de bas]; stöveln tige*
[de botte*]; vävn lam[ett]e*; lisse*; chaîne*;
det är huvud på ~ fig. F c’est une forte tête ;
taga av net dé[sem]mancher ; lossna från
net se d. ; fatta ngt i net prendre qc par le
m.; ingen vin hålla i net ordst. attacher le
gre-lot; flî/9ai ôâ av ~et se démancher; sätta ~ f
, se föij. -a, emmancher; mettre un manche
[à]; ibl. munir d’un m., etc., se skaft; ~ en kniv ;
monter; ~ stövlar remonter, -ad, p. a. em- I
manché; ibl. monté sur un fût; ⚙ muni d’un ;
manche ; bot. champé ; i sms. à manche ; ⚙ ; bot. i
stipité; pétiolé; pédonculé; pédifère; ~ nål ;
poinçon; försedd med ne ögon (kräftor) pé- ;
diocle; podophtalmaire. -hammare, marteau ;
à manche, -hål, en hammare ⚙ trou d’em- ;
manchure*; œil; douille*, -järn,på klinga, !
kniv soie*, -kil, coin à manche, -kleve, ⚙ étau
à queue*, -käpp, väv. liais. -IÖS, a. sans m.}
etc., skaft; dé[sem]manché; bot. sans tige*;
vetensk. acaule; sessile. -ning, emmanchement. |
-rum, se -hål. -säd, blé non battu (égrené),
-tionde, förr ⓞ champart. -öga, sa -hål.

Skagerack, npr. le Skager-Rak (®i. Sk.-r.).

skak (-et, -), 1. secousses* pl.; ébranlement
[continuel], jfr -ning. 2. å tröskverk " ⚙
se-coueur [de paille*]. 3. vagn voiture* à
ridelles*; hön, se höskrinda.
Skaklia, à) t. secouer [en matta, en roclc, ett träd
un tapis,un habit,un arbre]; ibl. remuer;
agiter; ébranler; ngn gg chocher; branler;
brandir; b) i. darr» trembler [av köld, av rädsla
de froid, de peur*]; om mark äv. [s’é]branler;
ⓞm vagn cahoter; ibl. balloter; bordet nr branle;
huset ~s i sina grundvalar la maison
tressaille jusque dans ses fondements; bliva nd
[på en vagn etc.] êt. cahoté (balloté, F
secoué); vagnen nr äv. cette voiture (el. ce che- j
min) est rude (cahotant[e]); ~ hand med
ngn serrer la main à qn; stark. sec. la m. de
qn; d:o med varandra se serrer lam.; en
jordbävning nde hela huset une secousse
ébranla (fit trembler) toute la maison ; han
nde av feber il grelottait de fièvre*; han
nr av skratt il est pris d’un fou rire; ~ - *
ven brandir le poing; han ~r på handen sa
main tremble; ~ på huvudet hocher (sec.,
branler) la tête; han nde icke på huvudet
åt mitt förslag äv. il ne prit pas mon projet à
la légère; mången kommer att ~ på huvudet
däråt plus d’un cliochera la t. à cela (el. ne
voudra pas (F jamais) y croire); ~ på sina
kedjor fig. agiter (vanl. sec.) ses chaînes*; ~
dammet ur kläderna sec. la poussière de ses ,
vêtements; d:o av fötterna (skorna) sec. la
pouss. de ses pieds (souliers); ~ ngn upp ur
sömnen réveiller qn en le secouant; éveiller
qn en sursaut; tirer qn de son sommeil; "v/
ngt ur ärmen fig. tirer de sa manche (el. son
sac); faire qc facilement; faire sortir [de sa
plume, etc.] comme par enchantement (el.
d’un coup de baguette* [magique]); F
improviser; detta ~s icke d:o cela ne se trouve
pas sous le fer d’un cheval. — Mcd beton,
adv. ~ av sig oket fg. secouer le joug;

snön från fötterna SCCOUer; ~ bort. se föreg.; ~

! ned faire tomber [en secouant]; ~ ned
päronen från trädet faire tomber les poires*
en secouant l’arbre; frukten är färdig att
~s ned ⓞ les fruits sont murs pour la
cueil-I Jette; ~ om sec.; remuer; agiter; medicinen
bör ~s om fore intagandet rarm. agiter avant
de s’en servir; ~ om ngn duktigt sec. qn
j [vigoureusement]; ~ omkull faire tomber;
;, renverser; ~ sönder casser, etc., se bryta [en
secouant]; ~ upp a) faire monter [à la
sur-; face [en secouant]]; b) ouvrir [en s.]; c) fig.
agiter; F sec., se uppskaka ; ~ ut sec.; faire
sortir en secouant, -ande, I. a. émouvant;
remuant, se uppn. II. (-t), se -ning.
-anordning, ⚙ secoueur; secoueu^e*.
i skakel (-eln, -lar), ⚙ limon ; limonière*; hoppa
el. skena (springa) över -lama fig. dépasser
tontes les börnes*; sortir des gonds; F
s’emballer; F prendre le mors aux dents*;
déborder; s’émanciper; se donner [libre]
carrière*; vända -lama i vädret F tomber
(s’étaler) les quatre fers en l’air; P prendre un
billet de parterre, -spatt, vcter. éparvin.
: skakning, vanl. secousse*; agitation*; i en vago
cahot ofta pl.; cahotage; cahotement; ibl.
tremblement; secouement; branlement;
trépidation*; ébranlement; commotion*;
convulsion*; hjärtin éb. du cerveau; com.
cérébrale: jordn trép.* du soi, se
jordbävning ; politisk ~ com.* politique; ~
huvudet (hochement de tête*, -vagn, chariot [à
ridelles*].
i skal (-et, -), i allm. enveloppe*; skorpa croûte*;
-ngn gg bouclier; plastron; tunique*; gaîne*;
F robe*; épiderme; cuirasse*; potatis, päron,
äpplen etc. pelure*; druvor peau"; apelsiner,
-citroner etc. écorce*; kastanjer ’hérisson;
nötter det härda coquille*; ᚼ coque*; det inre écale*;
,det gröna brOU ; muskotnötens inre macis; på frön
!■ i[é]cosse*; silique*; skida gousse*; på sädeskorn
bal[l]e*; hummer, krärtor carapace*; ostron
écaille*; på musslor, snäckor valve*; coquille*;
têt; test; inscktspuppor fourreau; på agg
coquille*; ᚼ coque*; krypa ur net fig. F sortir
de sa coque; sluta från net till Jcärnan
juger du bois par l’écorce*; släppa net om ärter
-etc. s’écaler; ömsa ~ muer,
j 1. skal|a (-an, -or), 1. mat., fjs. échelle*
[baro-, métrique, centigrade, mobile, en pente*];

I ssr återges vanl. oförändrat.I följ. ssr förändrat.Närmast motsvarande.Återges genom omskrivn.




<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Wed Nov 10 20:48:32 2021 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/svfr1922/1400.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free