Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - L - luktcell ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
bac], exhaler (répandre) une odeur (un
parfum) dé; det ~r bättre än det smakar c’est
plus agréable à l’odorat qu’au goût; ~ gott
&t. embaumer; ~ illa äv. être malodorant, F
empester, FP ~ex^itr illaluktande; det ~r illa
F ça ne sent pas la rose; starkt [av] F
sentir [qc] à plein nez; känna att det r stek
sentir le fumet du rôt; larau ~r kätteri sent
l’hérésie* (le fagot); det ~r violer cela sent
(embaume) les violettes*, les violettes*
embaument [l’air]; på sentir, fig. om djur flairer;
~ sig till ngt avoir vent de qc, flairer qc; F det
kunde jag inte ~; mig till je ne pouvais pas
le prévoir, comment voulez-vous que je le
sache? -cell anat. cellule olfactive -flaska
flacon d’odeur*; [flacon de] sels pl. -fri -Iö8 a
inodore -nerv nerf olfactif -organ [organe de
l’]odorat, organe olfactif -påse sachet -sait
sel [volatil (de vinaigre)], ofta sels pl. -slnne
sens olfactif (de l’odorat) -törne bot. églantier
odorant -vatten eau* de senteur*, parfum;
eau* de Cologne* -viol bot. violette [odorante]
-ärt bot. pois de senteur*
lukullisk a [digne] de Lucullus; ~ måltid
repas de gourmets
lui! I adv; std ~ om amibaro se tenir debout (sur
ses jambes*) tout seul II interj; que
c’est beau! -a1 tr fredonner, chantonner;
~ in (till sömns) bercer en chantant (par ses
chansons*)
luirull ~et O colifichet[s pl.]
lumberjacka veste* de sport [en cuir etc.]
lummer -n O bot. lycopode
lummig a touffu -het richesse* de feuilles*,
feuillage touffu
lump -en O 1 chiffons pl., pappers~ drilles* pl.;
■kräp vieilleries* pl.; sortera ~[ew] trier
(dé-lisser) les chiffons 2 fis. être vil (méprisable)
-bod boutique* de bric-à-brac, för gamia kläder
friperie*; i en ~ äv. chez le brocanteur (la
brocanteuse) -en a mesquin, starkare vil,
sordide; obetydlig futile, piètre, pauvre, méchant
-enhet mesquinerie*; futilité*, F misère*
-handel 1 commerce de chiffons; brocantage
2 =-hod -handlare -handlerska marchand[e*]
de chiffons; brocan|teur, -teuse*; med gami»
kia-der fripi|er, -ère* -or pl 1 se lump 1 2 kmder
guenilles* pl., loques* pl., baillons pl.,
*hardes* pl.; klädd i ~ déguenillé, loqueteux
-papper papier de chiffons -samlare
-samler-ska chiffonni|er, -ère* -skärare maskin
dérom-poir -sorterare délisseur (trieur) de chiffons
lunch -en -er lunch, déjeuner -a1 itr déjeuner
-rast heure* du déjeuner -rum réfectoire
lund -en -ar o. -er petit bois, boqueteau,
bocage, bosquet, bouquet d’arbres
lundensare habitant (étudiant) de Lund
lunga -an -or poumon; siakt. mou; ha goda-or
äv. avoir le coffre solide -blåsa anat. vésicule*
pulmonaire -blödning hémoptysie*,
crachement de sang -blöt a mouillé, trempé [jus
qu’aux os (F comme une soupe)] -brand
iftk. gangrène* pulmonaire -böld abcès du
poumon -fisk rooi. dipnoï, poisson dipnoé
-fllk lobe pulmonaire -inflammation
congestion* pulmonaire, F fluxion* de poitrine*;
ibl. pneumonie* -katarr bronchite*, catarrhe
pulmonaire -mos kok. ragoût (‘hachis) de mou
-pest peste* pneumonique -pulsåder artère*
pulmonaire -röta péripneumonie
gangré-neuse -siktig a tuberculeux, phtisique, F
poitrinaire -siktlghet =-soi -sjuka veter.
épi-zootie* pulmonique, péripneumonie* -sot
tuberculose* pulmonaire, phtisie* [galopante]; ha F être poitrinaire, F s’en aller
de la poitrine -spets pointe* du poumon
-sur =-blöt -säck an.t. plèvre*
-säcks|inflam-matlon pleurésie* [sèche, purulente];
pieu-rite* -tuberkulos =-sot -våt =-blöt -ört bot.
pulmonaire officinale
lunk -en O petit trot, pas lent; fig. petit train,
trantran [de tous les jours]; hda en, gå i
jämn ~ aller son [petit] train; gd i stilla
suivre son petit train (bonhomme de
chemin) -a1 itr aller au petit trot (F son
petit train), marcher lourdement; trott[in]er;
komma |<i></i>nde bakefter trotter derrière
lunnefågel zool. macareux, perroquet (moine)
de mer*
|uns -en -ar 1 lourdaud, pataud; rustre, butor,
goujat, mufle 2 O hjulpinne esse* -a -an -or
[grosse] dondon -ig a lourd[aud], pataud;
om kläder gios; vara ~, sitta ~t engoncer fig.
om haiaen; faire paquet (des plis)
lunta -an -or 1 O mèche*, corde* à feu 2
bok [vieux] livre, F bouquin; gros volume;
grâva i (köpa) gamla -or bouquiner 3 hög
(packe) pî^pper [gros] paquet, liasse*; paperasse*
-bössa fusil à mèche*, mousquet -lås
[[militärterm]]
platine* à mèche* -samlare suijare bouquiniste;
köpare bouquineur
lupin -en -er bot. lupin
lupp -en -er loupe*; fyrkantig [loupe*] liseuse*
lupus -en i&k. lupus
1 lur -en -ar biåsinstrumeut cor [des alpes*],
cornet; corne*, trompe*; jfr horn; på bli etc.
corne* d’appel, trompe*; starkare klaxon; språk.
rör porte-voix; telefon~ récepteur; hôr’v, cornet
acoustique; mist~ sirène*, sifflet à brouillard;
hänga upp en i telef, raccrocher [le récepteur]; blâsa i ~ sonner du cor
2 lur oböjl. ligga (stå) på se tenir (être) aux
aguets (à l’affût, aux écoutes*), être
embusqué (en embuscade*), faire le guet; stâ på
~ efter ngn guetter qn; ställa sig pd ~
s’embusquer
3 lur oböjl. sömn somme; ta sig en ~ faire un
somme (middags~ äv. la sieste, i södern la
méridienne)
1 lura, itr sommeiller, être assoupi, faire un
petit somme; ~ till s’assoupir
tr trans. itr intrans. refl reflex. verb F familjärt P lägre språk S slangspråk [[omskrives]] omskrives [[närmast motsv]] närmast motsvarande
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>