- Project Runeberg -  Svensk-fransk ordbok /
528

(1964) [MARC] Author: Thekla Hammar With: Carl Olof Koch - Tema: Dictionaries
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Print (PDF) - On this page / på denna sida - M - muffel ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

muff el

528 -

gue*, bal musette -el -eln -lar O moufle
-el|-ugn 0 moufle; fourneau à coupelle*
muf[f]lon zooi. mouflon

1 mugg -en -ar pot [à anse*], chope*, pichet,
broc

2 mugg -en 0 voter, grappes* pi.
muhammedan = mohammedan

mu||a -an -or zooi. mul|et, -e*, ibi. bardot
mulatt -en -er mulâtre -ska mulâtresse*
mu||lbete pâturage -bänk = mullbänh -e -en -ar
gueule*; nos museau; den hârlôsa apotsen mufle,
F babines* pl.; flg. 0 mâchoire*, mors
mule|n a nuageux, couvert; töcknig nébuleux;
mörk sombre, assombri; rà o. ’n» maussade, flg.
äv. morne; det är -t le ciel (le temps) est
couvert, il fait [un temps] gris (un temps
maussade); /X/ morgon gör Mar dag la pluie du
matin n’inquiète pas le pèlerin -het temps
gris; nébulosité*; assombrissement,
maussa-derie*

muljer|iai tr spràkv. mouiller -ing mouillement
mull -en 0 terre végétale (franche), humus [utt.
-y[r]s], terreau; fig. poussière*; den sista
sho-veln r^ la dernière pelletée de terre*; tala illa
om ngn ’pâ hans döda médire d’un mort -a^
refl F om fåglar prendre un bain de sable, se
rouler dans la terre -bänk chique*
mullbär bot. mûre* -s|träd mûrier
muller = mullrande

mullig a boulot, dodu, potelé; rebondi -het

embonpoint, F rondeurs* pi.
mulljord = mull

mullr||a^ itr gronder, ronler -ande grondement,

roulement [de tonnerre]
mullllskopa ravale* -sork = vattensorh; ibi. oeg.
taupe*

mullvad -en -ar zooi. taupe* -s|arbete sg. menées
pl. souterraines -s|fångare tanpier -s|fälla
tau-pière* -s|gång galerie* de taupe[s]* -s|hög
taupinière* -s|syrsa zooi. taupe-grillon,
cour-tilière*

mulna^ itr se couvrir (se charger) [de nuages],
s’assombrir av. flg., se rembrunir av. flg.; det
f^r le ciel se charge de nuages (se couvre,
se plombe); hans panna ^^de son front (il)
se rembrunit, il devint sombre
mul- och klövsjuka fièvre aphteuse
mu|t|e -en -ar zooi. muge, mulet
multen a pourri, décomposé, qui tombe de
vétusté*

mu|ter pi. bot. = hjortron

multip||el -eln -1er {-lar) mat. multiple -el|bord
telef, multiple -llcera^ tr multiplier [par cinq]
-llcering multiplication* -llkand
multiplicande -llkation multiplication*
-llkatlons|ta-bell table* de multiplication* (de Pythagore)
•llkations|tecken signe de la multiplication
-likator multiplicateur
multn||a^ itr [se] pourrir, se décomposer,
tomber en poussière* (en dissolution*, en putré-

faction*, en pourriture*), se putrifler -ande
décomposition*, putréfaction*
multum, F ha rsj F avoir de la galette (P du
pognon)

mulåsn||a mul|et, -e*, ibi. bardot -e|drlvare
muletier

muml||e f^r momio.*] förvandlas till se
momifier -e|artad a qui ressemble à une
momie -e bindel bandelette* -fi[c]era^ tr
momifier -fl[c]erlng momification*
muml||a^ tr 0. itr murmurer, marmonner,
marmotter; mâchonner; jfr muttra; för sig själv
(F i skägget) murmurer etc. entre ses dents*
(dans sa barbe) -ande murmure,
marmot-tage, marmottement, marmotte rie*
mumma -n 0 % momme* [de Brunswick]
mum|mel -let O ge -lande; dovt bourdonnement
mums||a^ itr grignoter, mâcb[onn]er; ~ på
grignoter, manger -ande ® mâchonnement,
grignotement
mun -nen -nar bouche*; om djur o. P om pers.
gueule*; en ~ full une bouchée, av dryck une
gorgée; f>onen går på honom som en kvarn
c’est un moulin à paroles*, il a la langue
bien pendue (F une fameuse tapette); bruka
f^nen P engueuler les gens; dra »><jnen upp
till öronen fendre la bouche jusqu’aux
oreilles*; håll f>J[nen’]! taisez-vous I F la paix!
F P ferme ça! P ta bouche! han kan inte
hålla ’v.[new] il ne sait pas se taire (tenir
sa langue), la langue lui démange; rätta
e\i-nen efter matsäcken vivre selon ses moyens;
stoppa [täppa) till {tysta) r^nen på «^»
imposer silence à qn, réduire qn au silence, faire
taire qn, F P clore le bec (P couper le sifflet)
à qn; ta ^nen ftill avoir plein la bouche (la
bouche pleine) de qc, lâcher les grands mots,
le prendre de haut, faire le vantard (le
fanfaron); inte öppna r^nen ne pas desserrer les
dents*; prata bredvid <^nen laisser
échapper des paroles inconsidérées (son secret);
jag har det från hans egen je le tiens de
sa propre bouche (de lui-même); sätta ett
biås-instrument för nsjnen emboucher; det var som ett
slag för ry^nen un soufflet (camouflet);
ge-nom ngns ~ par l’organe de qn; han har aiitid
det ordet i ~we» à la bouche, sur la langue;
leva ur hand i ~ vivre au jour le jour; lägga
ordet i ngns ~ souffler (seriner) qn, parler
par la bouche de qn, dicter à qn ce qu’il
doit dire; ropa i ~nen på varandra crier
tous à la fois; vara i var mans ^v» être dans
toutes les bouches (sur toutes les lèvres);
vara fui [grov) i ^[nen] être mal embouché;
vara stor i f>u7ien se ovan ta ryjnen full; med en
~ d’une seule voix, unanimement, à
l’unisson, à l’unanimité*; med gapande ~ bouche
béante (bée); smörja {stryka] ngn om f>^nen
flg. passer la main dans le dos à qn; dra på
~wew sourire, esquisser un sourire, se
dérider; föra {sätta) ngt till i\jnen porter qc à

fr träns, itr inträns, rejl reflex, verb F familjärt P lägre språk S slangspråk (ô) oniskrives (r£, närmast motsvarande

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun May 5 02:15:55 2013 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/svfr1964/0536.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free