Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
mycket bifall, så att lian sjelf blef af Kristina utnämnd
till rikshistoriograf.
JOIIAN FREINSHEMITJS ,
1642 inkallad till skytteanska professorsstolen i
Uppsala, och på latinska språket den genom snille och smak
o-jemnförligt utmärktaste talaren i Sverge på sin tid och på
länge. Kristina fann mycket nöje uti hans samtal och
skrifter, och år 1647 höll han på hennes födelsedag
och till hennes ara ett tal, som utmärkte sig genom
lärdom, snille och beundran. Drottningen blef deraf
så hänryckt, att hon jemnte en gåfva af 500 dukater
kallade honom till Stockholm som hennes bokvårdare
med fritt underhåll och tvåtusen riksdaler i lön ;
hvar-förutan hon åt hans födelsestad Ulm (andra säga Worms)
efterskänkte större delen af dess anpart uti tyska
er-sältningspenningarna. Hela summan utgjorde för Ulm
120,000 och för Worms 36,840 gulden. Till
ofvannämn-de drottningens ynnest bidrog måhända också den
omständigheten, att Freinshemius år 1645 medelst ett snillrikt
tal försvarade den just då af Kristina påskyndade
Bröm-sebrofreden, hvilken eljest af många ansågs förhastad.
Oaktadt dessa nådebevisningar kunde Freinshemius
icke i längden uthärda med svenska vintrarna, hvarföre
han återvände till sitt fosterland,icke utanKristinas saknad.
Hon öfverhopade honom dock med välgerningar, deribland
också Lillåtelsen att få behålla hela sin lön som årsunderhåll.
Till Freinshemii efterträdare i Uppsala utnämndes
af Skyttarna den redan förut inkorune Strassburgaren Johan
Sclieffer, hvilken genom lärdom ochsnillegåfvor .vann
drottningens ynnest samt verkade mycket till ungdomens
förkof-ran. Han var en i allo aktningsvärd man och fastade sig vid
det nya fäderneslandet genom att antaga dess seder och
arbeta till befrämjande af dess bildning och utredande af
dess häfder; i hvilka båda hänseenden han förvärfvade sig
stora förtjenster. Han ansågs vara af samma slägt som
den Schefler, hvilken deltog i boktryckerikonstens
upp-Fryxells Ber. X. 3
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
