- Project Runeberg -  Berättelser ur svenska historien / 3. Innehållande Lutterska tiden. Afd. 1. Gustaf I och Erik XIV /
119

(1823-1872) [MARC] Author: Anders Fryxell With: Otto Sjögren
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

119

i Svea rike och innehöllo fullkomliga bevis om alla
deras företag. Då Hans Våghals genomögnat några af
dem, nedlade han dem åter i asken och satte den
tillbaka i vrån. Han började derefter sucka och jemra
sig ej mindre än tillförne, så att alla trodde honom
vara en dödssjuk man, den der icke behöfde vaktas.
Men om natten, då alla somnat, tystnade Våghalsen
med sin jemmer, steg försigtigt och tyst upp, tog asken,
smög sakta ut ur stugan: begaf sig åt skogen och
sedan kunde ingen taga honom fatt. På detta sätt
undkom han och anlände slutligen välbehållen med sin
brefask till konungen. Gustaf belönade honom rikligen,
men befallde tillika den fullkomligaste tystnad. Ingen
visste hvarken, hvar Hans Våghals varit, eller hvart de
förlorade brefven tagit vägen.

tre ti ondes jette kapitlet.

WESTGÖTA-UPPRORETS SLUT.

Westgöta-herrarna hade emedlertid kommit
öfverens om att taga en ny konung och dertill utsett Ture
Jönssons svåger, Måns Bryntesson Liljehök, en ung,
storväxt, vacker och vältalig man och till kroppen
mycket passande till konung, dock icke så till själen.
From-sinnad, obeslutsam och ej synnerligen djuptänkt, var
han ingen farlig medtäflare för Gustaf Wasa. Då de
sammansvurne begynte bevisa honom undersåtlig
vördnad, inbillade han sig vara säker cm sin höghet. Han
började tillaga sin hofhållning med konungslig prakt,
och der ej hans egen rikedom var tillräcklig, fick han
af sina vänner, i synnerhet af Ture Jönsson, låna
silfver och penningar. Då sluteligen herrarna hade alli i
ordning, utsände Ture Jönsson en budkafle kring landet
och stämde Wcslergöllands menige allmoge ali vara
sig till mätes på Larfva hed, han ville der med dem
om några högst angelägna ürender öfverlägga.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 00:14:30 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svhistfry/3/0129.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free