- Project Runeberg -  Berättelser ur svenska historien / 3. Innehållande Lutterska tiden. Afd. 1. Gustaf I och Erik XIV /
174

(1823-1872) [MARC] Author: Anders Fryxell With: Otto Sjögren
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

174

i andelig eller verldslig målto. Han är så förfaren
uli Guds ord, alt han vet deri rätta sina prester, och
rikets styrelse känner ingen menniska såsom han.
Under Dackefejden skref Gustaf till de upproriska: I
kunnen hota oss, så mycket i viljen, i kunnen fördrifva
oss från vår konungsliga tron, i kunnen beröfva oss
vår egendom, hustru och barn, ja sjelfva lifvet; men
från den Guds kunskap, som vi bekommit, skolen i
oss aldrig skilja, sä länge vårt hjerta är helt och
vårt blod varmt.

Äfven uti sin enskilda lefnad var han
vördnadsvärd. Inga laster fläcka hans minne. Han älskade vi.l
gerna att tala med sköna qvinnor; men ingen frilla, ing’i
oäkta barn, ej den ringaste utsväfning kan tillvitas
honom, ehuru 41 år gammal, innan ban första gången
blef gift. Sina äktenskap höll ban obrottsligen.
Frås-seri, dryckenskap, spel eller lättja kunde han aldi ig
lida hos andra, än mindre hos sig sjelf.

Såsom ban uti de yngre åren var af ett ganska
gladt och lustigt sinne, då göromålen voro slutade, så
höll han äfven ett litligt och muntert hof, dock uti allo
ärligt. Hvar eftermiddag skulle på en viss timma alla
herrar och fruntimmer vid hofvet komma upp i stora
salen, då konungens spelmän lekte dansen för dem; ty,
sade ban, ungdomen bör icke vara några oxemiklar,
ulan höfviske med fruntimren och med alla. Ofta
voro de tillsammans ute för att promenera eller jaga.
En gång i veckan hölls fri fäktskola för de unga
adeliga herrarna. Sedan anställdes tornerspel, då åt de
segrande hvarjehanda belöningar utdelades af de
skönaste fruntimmer vid hofvet. Med musik, sä väl sång,
som strängaspel, förlustade de sig ofta; ty konungen
äLskade det högeligen. Han förfärdigade och spelte sjelf
flere instrumenter, dock hälst lutan. Ingen afton, då
han var ensam, gick förbi utan att ban dermed
sysselsatte sig någon stund.

Ofta reste ban kring landet, mest till stora maik*
nåder och sammankomster. Der samtalade ban med

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 00:14:30 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svhistfry/3/0184.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free