Print (PDF) - On this page / på denna sida - § 170. Tollstadius anklagas för dippelianism.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
het det, att han icke kunnat ingå i något bedömande af Dippels satser, då han icke hade något begrepp om dem, förrän de i Justitierevisionen honom meddelades. Emellertid måste han sedan vidgå, att han redan förut sett de mellan Dippel och Schröder vexlade skrifterna. Han hade ju ock, såsom vi erinre oss, varit närvarande i konsistorium, då Lutkemans utdrag ur Dippels skrifter der upplästes, och man får onekligen det intrycket af forhandlingarne i målet, att Tollstadius sökte undanflykter och hade svårt att nöjaktigt förklara och försvara sin tidigare vägran att utlåta sig angående Dippel, hvars satser, sådana de i extraktet förelågo, han dock nu sade sig förkasta "in totum et tantum". Också var man i konsistorium icke tillfredsstäld med Tollstadii försvar, och i den skrifvelse, som insändes till Kgl. Maj:st den 13:de December 1728, medgafs visserligen, att Tollstadius numera alldeles förkastat Dippels lära, men man trodde sig likväl icke kunna fullt lita på upprigtig-heten af hans ord, enär i alla tider falska lärare haft för sed att just på samma sätt som Tollstadius "svinka", när man af dem fordrat besked. För öfrigt menade konsistorium, att om en prest i den lutherska kyrkan efter så många erhållna uppmaningar kunnat draga i betänkande att förkasta en så grof och fördömlig villfarelse som Dippels, under förebärande, att han densamma icke känt och pröfvat, så vore hans slutliga forkastelse af samma villfarelse icke mycket att lita på, helst som hon icke skett förr, än öfverheten tagit sakan om hand, och fruktan för straff möjligen varit den egentliga driffjedern. På grund häraf tillstyrkte konsistorium, att Tollstadius, sedan han i sin församling efter formulär förklarat Dippels lära fördömlig, måtte på behaglig tid sättas från embetet, hvarefter på Kgl. Maj:st komme att bero, huruvida han å annor ort kunde sättas till embetet igen. Anmärkas bör dock, att tre af konsistorii ledamöter, och ibland dem Schröder, hade en från flertalets afvikande mening, enär de icke ansågo Tollstadius saker till suspension, men väl skyldig att offentligen och enskildt vederlägga de dippelska villolärorna. </chapter>
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
