Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - § 182. Svedenborgs lära.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
18 2. SVEDENBOEGS LÄEA. 91
Gud skulle behöfva blidkas och försonas. Nej, Kristi verk
egde en helt annan betydelse. Han kom i verlden, för att
öfvervinna och tillbakatränga den öfvermagt, som helvetets
andar genom syndens utbredande hade förskaffat sig öfver
både aflidna och lefvande menniskor; och genom ett dylikt
öfvervinnande af helvetets magt ville han ingifva Adams
barn mod att lösgöra sig från det ondas herravälde och kraft
att återknyta förbindelsen med det gudomliga.
Återlösningen bestode följaktligen icke i en satisfactio vicaria såsom
grundval för menniskans rättfärdiggörelse, utan i
framställandet af ett moraliskt föredöme af kamp mot det onda och
segerrikt förverkligande af det goda såsom incitament till
menniskans helgelse samt hade således blott den uppgiften
att möjliggöra och underlätta menniskans i Herrans kraft
företagna och utförda omvändelse och förnyelse.
Svedenborg, som med mycken bitterhet talar om, hvad han kallar
Luthers "solifidismus", är synbarligen högst angelägen att
kunna bringa den lutherska läran om rättfärdiggörelsen
genom tron i misskredit. Han säger: "Det gifves en
gudomlig och en mensklig tro; den gudomliga hafva de, som
göra bättring, den menskliga de, som icke göra bättring
och dock tänka på ett tillräknande. Den gudomliga tron är
en lefvande, den menskliga en död tro". Man finner, huru
Svedenborg alldeles missförstod den lutherska läran om
rättfärdiggörelsen genom tron, såsom om der endast vore
fråga om ett tillräknande af Kristi förtjenst, utan att
den tro, som tillegnar sig densamma, behöfde vara
föregången af botfärdighet eller i sig innebära principen
till ett nytt lif. Man finner ock, att han till följe häraf
fördes nära den katholska läran, som fattar helgelse och
rättfärdiggörelse såsom ett och jemte tron fordrar kärlek
och goda gerningar såsom rättfärdiggörelsens subjektiva
vilkor. Ja, hufvudvigten lägger Svedenborg på kärleken
och dess bevisning i goda gerningar: det tillkommer
menniskan .att genom ett lif i kärlek godtgöra, hvad hon brutit,
och hennes eviga väl eller ve skall helt och hållet bero på
hennes moraliska förtjenst och värdighet. Till och med
hedningar och gudsförnekare, som lefvat i menniskokärlek
efter sitt samvetes bud, ega utsigt till evig salighet, om
de i det andra lifvet vilja mottaga trons sanningar.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
