Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - § 197. Fri religionsöfning för främmande trosbekännare.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
19 7. FRI RELIGIONSÖFNING FÖR FRÄMMANDE TROSBEKÄNNARE. 133
\
industriella skäl. Första steget togs nämligen genom de för
Alingsås, manufakturi utfärdade privilegierna af den 22: dre
December 1724, i hvilka samvetsfrihet och rätt att hålla
egen gudstjenst förunnades åt de vid fabrikerna i nämnda
stad anstälda arbetare af den reformerta läran, dem den
bekante patrioten Jonas Alstkömer, den svenska industriens
fader, hade förmått flytta öfver till Sverige från England
eller Holland, och dem man var angelägen att få behålla
qvar i landet såsom läromästare i allehanda slöjder. Man
finner, huru den första toleransstadgan hade ett ganska
speciellt syfte och blott gälde en enda hastigt
uppblomstrande fabriksstad. Men sedan isen sålunda blifvit bruten,
dröjde det icke länge, innan religionsfrihet medgafs åt alla
bekännare af den " engelska och reformerta kyrkan",
antingen de sig här i riket " redan nedersatt, eller äro sinnade
sig här att nedsätta". Detta skedde genom kgl. brefvet
af den 27:de Aug. 1741, hvilket förunnade ofvannämnda
reformerta trosbekännare fri religionsöfning och åtskilliga
medborgerliga förmåner äfvensom rättighet att i sjöstäderna,
Karlskrona undantaget, få uppföra egna kyrkor.
Härvid förblef det ända till Gustaf Hirs regering, men
då gick man ännu längre.. Det är bekant, huruledes
Voltaire, det fransyska fritänkeriets apostel, i början af
1760-talet gjorde sig till samvetsfrihetens målsman uti sin
berömda Traité sur la tolerance. Hans ord funno gehör och
fingo den allmänna meningen för sig, så att "tolerans" blef
tidehvarfvets lösensord. Visserligen var detta utan tvifvel
till välsignelse för menskligheten, men önskligt hade varit,
om det fördragsamma tänkesätt, som sålunda inplantades,
hade framgått ur en bättre grund. Ty hos Voltaire och
hans liktänkande var den fördragsamhet, som förordades, i
sjelfva verket endast en indifferentismens tolerans, som ville
lemna alla religionsmeningar oantastade, emedan man sjelf
icke intresserade sig för någon, ja i sjelfva verket ansåg
sig upphöjd öfver all positivt kristlig tro.
Äfven i vårt fädernesland var det utan tvifvel
neologien, som förstod vinna erkännande åt de moderna
toleransgrundsatserna. Vid riksdagen 1778 — 79 väcktes på
riddarhuset en motion, ätt utländingar af främmande trosbe-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
