Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - § 200. Kyrkobyggnaderna. - § 201. Orgelmusik vid gudstjensten.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
den rationalistiska predikomethoden, enligt hvilken det
predikades mycket om ’det högsta väsendet’ och ’ödet’ och
’dygden’ o. s. v., hvaremot den korsfästes namn och
försoningsoffer föga eller intet kom till tals".
§ 201. Orgelmusik vid gudstjensten.
Kyrkosången var från äldre tider en mycket väsentlig
del af gudstjensten. Deremot var det nu brukliga sättet
att genom orgelmusrk leda församlingens sång ganska länge
en nära nog okänd sak. Väl berättas, att biskop Brask
1513 lät bygga och uppsätta ett dyrbart orgelverk i
Linköpings domkyrka, och att dylika instrumenter varit
föremål för Vederdöparnes förstörelselust, när de 1524 drefvo
sitt bekanta ofog i Stockholm. Men säkerligen voro
orgelverken vid reformationstiden mycket få och fortforo
sedermera att vara så sällsynta, att ännu 1676 i sjelfva
slottskapellet blott fanns ett s. k. "positiv" att spela på.
Annorlunda blef förhållandet på 1680-talet. Karl XI
inkallade då från Tyskland en berömd mästare i konsten
att bygga orglar, vid namn Hans Cahman, och denne
tillverkade sådana åt flere stadskyrkor. Kyrkolagen af 1686
talar om "musik på orgorna eller med andra instrumenter"
och föreskrifver, dels att denna musik ej må "så långt
utdragas, att församlingen: deraf i sin sång blifver hindrad
att lofva Gud med egen röst", dels att "ifrån
fastlagssöndag intill påskdagen skall innehållas med all musik", ett
stadgande som först upphäfdes genom kgl. kungörelsen af
den 13:de Augusti 1823.
Emellertid voro säkerligen åtminstone de flesta lands7
kyrkor ännu länge utan orglar. Först fram på 1700-talet
blefvo de mera vanliga. Den nyssnämnde Cahmans son
byggde sådana i rikets flesta domkyrkor, och orgeln i
Upsala domkyrka, fullbordad omkring 1730, ansågs för hans
största mästerverk. Dessutom försågos nu åtskilliga både
stads- och lands-kyrkor med dylika instrumenter, ehuru det
naturligtvis dröjde ganska länge, innan så dyrbara
inrättningar kunde mera allmänt anskaffas särdeles på
landsbygden, der än i dag en och annan församling torde finnas,
som måste umbära orgelmusik vid sin gudstjenst.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
