Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - § 212. Regeringens ställning till neologien. - § 213. Fosforismen.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
sig genom grundsatser och meningar, under hvad namn de
vara må, hvilka äro stridande mot den rena evangeliska
läran.
Väl kunde icke tidsandan i en hast omskapas genom
dylika kungliga påbud. Det visade sig fastmer, att
presstvånget i förening med det hyckleri, som deraf
framkallades, snarare bidrog att gifva ökad styrka åt den irreligiösa
anda, som upplysningsseklet hade uppammat. I de bildade
kretsarne herskade derföre allt fortfarande likgiltighet eller
scepticism. Särdeles ungdomen gjorde sig en ära af att
kallas fritänkare. Ännu 1799 visste man förtälja, det "ingen
förnuftig menniska går i kyrkan". Äfven der man visade
kristendomen mera aktning, såsom onekligen fallet var hos
många af Kantianismens adepter, uppfattades dock, hvad
man kallade kristen tro, såsom en blott rätts- eller sedelära,
och prester saknades icke, de der delade och utbredde en
sådan uppfattning. Men i alla fall var det ett
betydelsefullt tidens tecken, att man på samhällets höjder icke längre "
gynnade de nyss så omhuldade upplysningsidéerna. Då nu
härtill kom, att Gustaf Adolf i början var allmänt älskad
icke minst för sitt fromma sinne, och man ännu ej hade
kommit under fund med, huru hans gudsfruktan "mer och
mer urartade till religionsgrubbel och trångbröstad
ofördragsamhet, så torde nog den förändrade tonen vid hofvet
i sin mån hafva bidragit att gifva näring åt den
omstämning i allmänna tänkesättet, som så småningom i tysthet
förbereddes till förmån för en mer religiös lifsuppfattning
och en allt afgjordare lösgörelse ur neologiens fördomsfulla
ringaktning af all positiv och bekännelsetrogen kristendom.
§ 213. Fosforismen.
År 1810 utbröt en strid, som egentligen angick rent
litterära förhållanden, men icke blef utan inflytelse på det
religiösa föreställningssättet. Den nya s. k. fosforistiska
vitterhetsskolan visade sig nämligen tidigt hafva en viss
blick för tidens missrigtning inom religionens område. Man
förordade husandakt, kyrkogång samt kristligt sinnelag och
kristlig tro; allt detta icke utan inverkan på en del af
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
