Full resolution (TIFF)
- On this page / på denna sida
- Nr 39. 27 sept. 1933
- Läst och återgivet
- Överdrivna farhågor
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
heliga lågan skall förbliva i den helgedom, som
de västeuropeiska folken, vårt eget
inberäknat, byggt den. Med en anspänning av
krafterna kan en olycka förebyggas, utan en
dylik skall förfallet snabbt breda sig över vår
kulturvärld.
*
27 SEPTEMBER
Överdrivna
farhågor.
Tid efter annan överflödar
dagspressen av bekymmer över den
alltför stora tillströmningen till våra
högre läroanstalter. Man
lamente-rar över de växande skarorna av
studenter och realexaminander. Och
självfallet försummar man i den
enhetsskolfientliga pressen aldrig
att lasta 1927 års skolreform
såsom det egentliga upphovet till
allt eländet. Sedan
undervisningsstatistiken beklagligtvis offrats på
statsfinansernas altare, befinner vi
oss i det prekära läget att sakna
säkra hållpunkter för bedömande av
vårt undervisningsväsens
utveckling under en följd av år. Men
dessbättre är vi dock ännu ej alldeles
renons på upplysningar rörande
våra skolförhållanden. En blick i
den nyss utkomna »Statistisk
årsbok» ger vid handen, att
lamentationerna till dels saknar stöd i
verkligheten, till dels måste betecknas
såsom tendentiöst överdrivna. Och
ordandet om 1927 års skolreform i
detta sammanhang ter sig för den,
som verkligen vill gå till botten,
alldeles malplacerat.
Vad först
studentexamensfrevensen beträffar, möter det inga
svårigheter att fastslå, att denna så
långt ifrån ökat att den tvärtom
avtagit under femårsperioden 1928—32.
År 1928 redovisas sålunda
2,568 nyblivna studenter, fem år
senare endast 2,323. Man finner vid
en närmare granskning av
siffrorna, att det är de manliga
studenterna som minskat med närmare 300,
medan antalet kvinnliga obetydligt
ökat. Går man till realexamen,
konstateras en annan utveckling; 1928
var antalet examinander omkring
3,400 — tre år tidigare överskred
siffran 3,500 — 1932 har antalet
ökats till 4,600. Stegringen fördelar
sig ganska jämnt på gossar och
flickor.
Ett närmare bedömande av denna
utvecklings verkliga innebörd
förutsätter nödvändigtvis kännedom om
lärjungetillströmningen till skilda
högre läroanstalter under den
nämnda femårsperioden. Därvid kan till
en början konstateras, att de
allmänna läroverkens lärjungeskara
avsevärt tillväxt. Annat var ju ej
att vänta. I motsatt fall skulle
man med allt berättigande kunnat
tala om att 1927 års skolreform
varit förgäves. Man bör komma
ihåg, att mer än ett halvt hundratal
nya läroverk tillkommit samt att
flickorna erhållit tillträde till dessa
läroanstalter å de allra flesta orter.
Resultatet framträder i en
betydande total ökning av lärjungeantalet,
från läsåret 1927—28 omkring
28,000 till läsåret 1932—33 omkring
39,000, eller i runt tal med 11,000.
Härav kommer endast en ringa del
på gossarna, något över 2,200,
medan den huvudsakliga ökningen
träffar flickorna, nära 9,000.
Emellertid är »bokslutet» därmed icke
klart, De kommunala
mellanskolorna har som bekant reducerats i
antal på grund av förstatligandet,
vilket medfört en minskning i
lärjungeanslutningen med inalles 2,500, 1,400
gossar och 1,100 flickor. Ännu
starkare har privatläroverkens,
framförallt flickskolornas
lärjungeskaror tunnats av. Den minskade
anslutningen till dessa läroanstalter
kan beräknas uppgå till i det
närmaste 7,300 lärjungar, varav 6,800
kommer på flickskolorna.
Ser man sålunda till facit av
utvecklingen under denna
femårsperiod, uppmärksammar man, att
nettoökningen på det stadium, varom
här är fråga, begränsas till den
mycket måttliga siffran av omkring
1,200. Men bakom dessa siffror
ligger som synes en avsevärd
förskjutning av lärjungarna från
privatskolorna och i någon mån de
kommunala mellanskolorna till statens
läroverk samt folkskolan.
Den anmärkningen bör
emellertid ytterligare knytas till de
anförda uppgifterna, att läroverken
såväl som det stora flertalet
privatläroverk berövats sin första klass
och att härav föranledes en
automatisk reduktion av lärjungeantalet.
Den verkliga ökningen blir sålunda
större; tyvärr låter den sig icke
med ledning av föreliggande
statistiska upplysningar fastställa, då
som bekant intagning i den tidigare
realskolans, resp. flickskolans första
klass försiggått parallellt med
den nya organisationens
uppbyggande. De dragna slutsatserna kan
likväl icke rubbas därav. Ett
belägg härför erhåller man, om man
förenklar problemet till att avse
totalantalet i de olika läroanstalterna
undervisade lärjungar läsåret 1932—33
och ett tidigare år, innan
skolreformen kastat någon skugga över
fältet, t. ex. läsåret 1924—25.
Siffrorna ställer sig då avrundade
73,300 och 74,400. Under denna
tioårsperiod har sålunda i
verkligheten anslutningen till de högre
skolorna minskats med drygt 1,000
lärjungar.
I ljuset av dessa förhållanden
bör den stegrade
realexamensfrekvensen icke kunna utgöra en
alltför stor oroskälla för dem, som
finner det betänkligt, att den svenska
ungdomen söker skaffa sig en höjd
allmänbildning före utträdet i livet.
Till en ej ringa del kompenseras
säkerligen de 1,200 flera
realexaminanderna av en minskad siffra för
flickor med normalskolkompetens.
Och därjämte måste man noga
uppmärksamma, att inrättandet av
treåriga gymnasier i betydande
utsträckning föranlett, att
lärjungarna avlägger först realexamen och
därefter studentexamen. Vi får på
detta sätt en dubbelräkning, vartill
tidigare icke någon motsvarighet
förefanns. Enligt uppgifter, som
byråchefen E. Göransson lämnat i
Sv. Lärartidning, översteg
lärjungeantalet i det treåriga gymnasiets
första ring höstterminen 1932
siffran 1,400. Även med viss
marginal för kvarsittning och med
hänsyn tagen till att jämväl tidigare
lärjungar med realexamen fortsatt
på gymnasiet, är den nämnda
siffran så avsevärd, att den ger stöd
för antagandet att den
siffermässiga stegringen i
realexamensfrekvensen väsentligen är skenbar och
en direkt följd av den nya
organisationen.
Det vill under dessa
omständigheter förefalla som om bekymren
för en förstärkt »sugning» av
ungdomen till de teoretiska
utbildningsvägarna är i hög grad överdrivna.
I den mån själva faktum verifieras
av verkligheten, gäller det också,
att en eventuell ökad anslutning till
de på folkskolan grundade
läroanstalterna icke är begränsad till
läroverken och motsvarande skolor.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Tue Dec 12 00:51:04 2023
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/svlartid/1933/0919.html
