Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Notiser - Skörstorps kyrka i Westergötland af G. B—z.(G.Brusewitz)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
ster i enskilda hus, på ensliga orter, i katakomber o. s. v. Hen när
kejsar Constantin den store, 312, sjelf antog deras lära, frngo de egna
kyrkor, både stora och präktiga. Dessa voro ock af inånga olika slag
och benämningar. Bland annat hade de såsom anmärktes särskilda
bapU-tterter eller dophut, egentligen afsedda för döpelsens förrättande por
tionem, hvilket icke gerna nian skandal kunde ske i den för alla
tillgängliga kyrkan. De voro således endast beräknade att rymma ett mindre
antal personer, ocb voro till formen imiterade efter hedningarnes små,
runda tempel, såsom dertill bäst passande. Dock funnos äfven sex- eller
åttkantiga sådana, alltid försedda i midten med en bassin (labrum, lavacrum)
innehållande vatten, i hvilket den, som skulle döpas, bel och hållen
nedsteg. Be hade ock i öster ett litet , chorutsprång, med ett altare, hvarest
nattvarden efteråt tilldelades de nydöpta[1]. Urbilden till dessa
baptisterier var det, som Constantin till sin egen döpelse lät uppbygga tätt intill
Lateran-kyrkan i Bom, hvilket ännu finnes qvar, och som jag haft tillfälle
att se. När sedermera kristendomen var så allmänt antagen att man
blott ytterst sällan döpte några fullväxta — barn kunde ju helt och hållet
neddoppas i de stora dopfuntarna — igenlades- i många baptisterier
bas-sinen; men sjelfva kyrkorna bibehöllos ocb begagnades till vanlig
guds-tjenst, i den mån utrymmet så medgaf. Så i södern, och så blef ock
förhållandet hos oss, då, på en sednare tid, kristendomen äfven bär i landet
infördes. Sådana nrsprnngliga baptisterier äro, enligt mitt förmenande,
så väl Skörstorp som Solna uppe vid Stockholm. .Huruvida flera dylika
finnas i fäderneslandet är mig obekant, men det har funnits kanske ett
halft dussin sådana rundkyrkor i samma trakt, der Skörstorp ligger. Ett
skäl för att den varit ett dophus vill jag ock finna i dess namn, som
ursprungligen torde hafva varit Skirstorp eller Skiringstorp, af
som betyder bland annat bli/va döpt Lindskogs hänledning af namnet från
„skurd,“ afgudahus[2], måste jag förkasta; det är på det hela taget mindre
troligt — ehuru man äfven i vårt land, t. ex. vid Thorsby på Inland och
Tegneby på Oroust, finner 6ägner som låta de kristna förvandla hedniska
tempel till kyrkor. Emot Lindskogs påstående vill jag ytterligare fasta
uppmärksamheten vid hvad i föregående nämndes, att kyrkan, ehuru i
det yttre rund, dock i det inre har korsform, hvilken till och med, att
dÖmma af de på sina ställen oerhördt tjocka och klumpiga murarna, tyckes
vara särdeles eftersträfvad.
Den ofvan i förbigående nämnda Gerums kyrka, till skillnad från
andra kallad Gerum i Stångedala, ligger helt nära till Skörstorp. Den
är i den vanliga medeltidsformen, bestående äf långhus, chor och
half-rundt chorutsprång. Nog är den mycket gammal; men likväl icke samma
kyrka, som S. Sigfrid, enligt legenden, invigde. Det tros t. o. m. att
han endast invigt platsen, der -kyrkan står, och att sedan en kyrka (men
knappast den nuvarande) blifvit derå uppförd. Kyrkorna hafva fordom i
denna trakt legat ovanligt tätt tillsammans, runda oph rektangulära om
hvarandra, men småningom hafva flera blifvit utdömda och borttagna.
G. B—z.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
