Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1595 571
27. Om icke rådeligen vore att uthsende någre af cronones skip
vestfart hvart år, en flåtte om våren och en om hösten, att hempte
in salt, vin, krydder och annedt till cronones behof, att man icke alt
behöfde köpe her i riket af fremmende efter ytterste peningen?
28. Att betänkes rådh och utväger till Räfle, Viborgs, Narfvens,
Wittenstens, Calmar Jöneköpings och Elfsborgs befestningers byg-
ningh och den del the skole underholles medh, och hvilke personer
ther opå le brukede blifve.
29. Efter stor otrohet finnes medh mestedelen af the fougdter,
som nu befalningen hafve, om icke motte ransakes om sådene, och the
som otienlige äre afskaf
s och förordnes andre beskedelige dertill
igen, serdeles af adelen, the som hade någedt vedervåge och elliest
oprichtige äre, och icke the som genom muther och gåfver köpe sigh
dertill, såsom och inseende hafves medh cammerer[er]e och andre i rech-
ninge cammeren, som holle medh sådene, theregenom cronones in-
kompst mycket försnelledt varder?
30. Aldenstundh stor omkostnedt går på fougdt schrifveres
och andres lön, som uthi häreden och vidh slotten bruke
moste, om
icke better vore att uthfå hereden, så och slott och
årder, någre
visse af adel och andre för en viss taxe, så spardes i så måthe den
andre store bekostnedt?
31. Item om riksens cancelej, hure her efter thermedh holles
skall, meden fast oskic
igen för muthor och skenker tilförende til-
gongit är?
2. Meden och mycket onyttigt folk holles på eronones kost och
3
vid slott och gårder och uthi embeterne, om fördenskuldh icke
lön
för nöden vore att öfverse mantaels registren och göre så en viss ord-
ningh, hvilke som beholles skulle eller icke, och hvadh som hvar och
en till lön och underholdh kunde varde försörgd medh, eller och uth-
fåes för viss taxe som förbe:t är?
33. Om adelens vapnetienest icke motte efter lagen besehes och
betänkies, hvilke som för pantegodzen äre plichtige tienest göre, an- /
then then, som godzen förpantede äre, eller och then, som dem uth-
satt hafver, att cronon ther opå icke motte ske förnär.
34. Om och the, som frelst gifte hafve fåedt eller elliest bruke
någre godz under adeligh frihet och icke hafve skiöldemerkie, skole
sådene frihet niuthe, och om der efter icke ransakes motte?
35. Effter man förnimmer, att så väl postvapner som tilförende
passen varde missbrukede, derföre på ded att allmogen medh sådene
olidelig tunge, som the bådhe medh skiutzferder och försler hafve
moste, motte förskonede blifve, om fördenskuld icke better vore, att
almogen giorde årligen en hielp tilsammen i peninger, deraf seden the,
som uthskickede blifve, kunde blifve gifvit tärepeninger till att leige
sigh hest och fordenskap hos gestgifverne, och lothe så allmogen medh
alle skiutzferder förskonede blifve?
R.
R.
FÅ
N
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
