Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Giauru, ett stycke av en turkisk berättelse
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
13
Jag vet en annan sorglig saga, Och när du hört den,
tro mig än, Att den, som först var med om den, Han
hade orsak nog a,tt klaga.
Och skuggan faller mörk utåt Det blåa haf, så fiskarn
rädes Och tror, att någon röfvarbåt Från öarna han
har till städes, Och fruktande för sin galer Törs
icke in bland närmsta skär, Men griper, trött och
väderslungad Och med ett fjälligt rof betungad, Sin
år med trött men ifrig hand, Tills honom Port Leones
strand I denna skära luft försätter, Som tillhör
Österlandets nätter.
Hvem spränger fram på kolsvart häst, Med tygeln
hängande som bäst? Af slamret från de skodda hofvar
Blir eko väckt för hvarje traf Och hvarje sats,
som springarn profvar; Och fradga dryper hästen af
Som om den spolats från ett haf. Nog hvilar hafvet,
hvart vi blicke, Men ryttarns oro hvilar icke,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
