380 (Teknisk Tidskrift / Illustrerad teknisk tidning. 1871)

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:o 48. 2 December 1871 - Ingeniörs-Föreningens tredje ordinarie sammanträde för innevarande år egde rum den 27 och 28 November å hôtel Suède - J. O. Andersson: Grafisk lösning af några praktiska problem

scanned image

<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

kemikalier förekomma. Materialet vid denna fabrik utgöres
uteslutande af sågverksaffall.

Vid frågan om torfindustrien omförmäldes färdigblifvandet
af den första kultorffabriken här i landet, den vid Wårgårda,
som i dessa dagar afprofvas. Denna varas beskaffenhet
lofordades på det högsta. Torfven, helst under den minst
bearbetade och sålunda billigaste form, vore i öfrigt för vår
jernindustris höjande en hafstång af den aldra största betydelse.

Såsom en fråga af säkerligen det högsta allmänna intresse
vilja vi anföra den under n:o 10 i programmet, om föreningen
af arbetsgifvares och arbetstagares fördelar. De meningar, som
skriftligen eller muntligen i detta ämne blefvo uttalade af
framstående och erfarne män inom olika riktningar af vår industri
och från olika delar af vårt land, äro värda den största
uppmärksamhet, så mycket mera nu, då denna fråga är mera än
förr en fråga för dagen. Vi skulle också riskera att vanställa
dess behandling genom att söka inom vårt korta utrymme
intvinga några lösryckta momenter af denna intressanta diskussion,
men vi emotse med längtan det häfte af "Förhandlingarne", i
hvilket den skall förekomma.

I sammanhang härmed tillåta vi oss anföra
innehållsförteckningen å det nyligen utkomna dubbelhäftet af
Ingeniörs-Föreningens Förhandlingar:

Anteckningar om portland-cement och dermed sammanhörande
ämnen, af Otto Fahnehjelm, pl.

Diskussion vid sammanträdet den 23 Maj 1870:

Första frågan; Huru skall en tillbörlig utredning bäst kunna vinnas
med afseende på en lämplig anordning af vårt lands jernindustri?
Andra frågan: Om den fasta och rörliga materielen vid våra jernvägar.
Tredje frågan: Hvad inverkan kan användande af Fairlei’s
lokomotiver hafva på konstruktionen af jernvägar?
Fjerde frågan: Om billiga jernbanor för mindre trafik.
Femte frågan: Användbarheten af jerntrådsline-fraktbanor.
Sjette frågan: Angående framstegen vid torf-industrien.
Sjunde frågan: Om träolje-fabrikationen.
Åttonde frågan: Om trä-pappersmasse-fabrikationen.
Nionde frågan: Broar öfver Norrström.
Meddelanden (lemnade vid sammanträdet den 23 Maj).
Relation om Olands sjösänkningsarbete, af A. M. Lindgren, pl.
Om gasers ledning i rör, af G. R. Dalander.
Regenerativ flamugn för smältning af stål utan begagnande af deglar,
af J. L. Sebenius. pl.
Kontinuerligt slutna uppsättnings-apparater för masugnar och
gasgeneratorer, patenterade af hrr V. Svalin och K. C. Tägtström, pl.
Om lokomotiv-verkstaden vid Liljeholmen, af Hj. Elworth, pl.
Portar till stora Dockan vid Beckholmen, utförda vid Bergsunds
mekaniska verkstad, pl.
Praktiskt bestämmande af lokomotivers dimensioner och effekt, af
Pius Fink. Öfversättning.
Om den ryska Jernindustrien, af P. v. Tunner. Öfversättning.
Nomenklatur för olika stålsorter, af Bergsrådet D:r Weding i Berlin.
Öfverättning.
Om anläggningskostnaden för bred- och smal-spåriga jernvägar.
Betänkande af L. Nordenfelt och A. M. Lindgren (träsnitt).

Bihang.

Alternativa kostnadsförslag öfver Norra Stambanan emellan Upsala
och Storvik, af L. Nordenfelt och A. M. Lindgren.

Grafisk lösning af några praktiska problem.

Af ingeniör J. O. Andersson.

II.

I de föregående tillämpningarne af den grafiska statiken
bäfva vi nästan uteslutande vidrört och beräknat krafter. Vi
vilja nu äfven sysselsätta oss något med moment. Som det
emellertid ej kan förutsättas kännedom om några af de vigtigare
lagarne i den grafiska statiken, hvarpå beräkningar af
tröghetsmoment grunda sig, kunna vi här endast sysselsätta oss med
kraftmoment. För att taga ett i praktiken ofta förekommande
fall, må vi bestämma de moment, som verka i en balk, då
densamma är utsatt för parallela krafter.

Som af ofvanstående figur synes, är balken åverkad af
kratterna 1, 2 och 3, kända till storlek, riktning och läge,
hvarjemte den är understödd af vederlag i A och B, i hvilka
två ännu okända reaktionskrafter hålla jemvigt mot de
ofvannämnda krafterna. Först afsattes 1, 2 och 3 i ordning efter
hvarandra på den vertikala linien m3, derefter väljes godtyckligt
en pol O, som sammanbindes med punkterna m, 1, 2 och 3
O1 är då resultant till 1 och en kraft Om, O2 åter till 2 och
O1 samt slutligen O3 till 3 och O2, d. v. s. till 1, 2, 3 och

Fig. 8.

Om. Vi bilda nu alldeles som i ett föregående fall en
tågpolygon, i det vi tänka oss i en godtyckligt vald punkt å
kraftens 1 riktning en kraft q lika med Om sammansatt med
1. Deras resultant, lika stor med O1, måste vara riktad
parallelt med O1 utefter linien fd; och i d sammansatt med 2 få
vi i sin ordning deras resultant, sorn är lika stor med O2 att
vara riktad parallelt med O2 utefter dc. Slutligen drages cb
parallel med O3. I cb verkar då en kraft p lika stor med O3
samt resultant till alla de föregående, d. v. s. till q, 1, 2 och
3. Om vi nu tänka oss tillförd en kraft, som har samma storlek
och läge som q, men sorn är af motsatt riktning med denna,
så måste resultanten till q, – q, 1, 2 och 3, d. v. s. till 1, 2
och 3, vara identisk med resultanten till p och – q och
således gå genom skärningspunkten för dessa båda krafters
riktningar. Vi hafva således bestämt resultantens läge för krafterna
1, 2 och 3.[1] Att på samma sätt kan sökas resultanten för
huru många krafter som helst, torde lätt inses, liksom ock den
lag inom den grafiska statiken, som säger: Resultanten för ett
antal krafter huru många som helst går alltid genom de närmast
utanför dem liggande polygonsidornas skärningspunkt. Denna
lag gäller, huru än krafterna äro riktade. Om i tågpolygonen
vi sammanbinda begynnelsepunkten a med slutpunkten b, eller
draga den s. k. slutlinien, samt vidare i kraftpolygonen linien
Oe parallel med denna, så blir m3 så delad att me och e3
representera reaktionskrafterna i A och B; ty emedan trianglarne
O m e och R p a samt O e 3 och R p b äro likformiga, kunna
följande analogier uppställas:

Rp : pa = A : Oe
Rp : pb = B : Oe

hvaraf A . pa = B . pb. Vidare är den streckade figuren, som
bildas af tågpolygonen och slutlinien ett momentdiagram, som
omedelbart gifver oss momenten i hvilka punkter, vi önska,
representerade af de vertikala ordinatorna mellan
polygonsidorna och slutlinien. Om vi draga en
vertikal linie vid S t. ex., så se vi, att,
emedan trianglarne b r t och O 3 e äro
likformiga, baserna måste förhålla sig
som höjderna, således:
B : y == H : h eller
Bh = Mom. = Hy.

Försöka vi på ett

Fig. 9.

[1] Ehuru ofvan anförda bevis redan förut blifvit framlagdt,
ansågo vi oss dock för sammanhangets skull äfven här böra införa det.

<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>

Project Runeberg, Tue Dec 12 02:06:58 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >> https://runeberg.org/tektid/1871/0396.html

		Teknisk Tidskrift / Illustrerad teknisk tidning. 1871 / 380 (1871-1962) Table of Contents / Innehåll \| << Previous \| Next >>
	Project Runeberg \| Catalog \| Recent Changes \| Donate \| Comments? \|