Full resolution (TIFF)
- On this page / på denna sida
- N:o 48. 2 December 1871
- J. O. Andersson: Grafisk lösning af några praktiska problem
- Sconcia's fason-svarfstol
- August Vogel: Om betydelsen af kolsyras och mjölksyras förekomst i öl
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
annat ställe S1, skola vi ock finna, att
momentet är lika med ordinatan
multiplicerad med det konstanta afståndet
H. I S1 är Mom. = Bh, – 3h2
Enligt föregående är vidare Bh1 = u v . H,
och emedan trianglarne c v z och 0 2 3
äro likformiga, 3 h2 = zH alltså är:
Mom. = Bh1 – 3h2
= (u v – z) H = Hy.
Vi hafva redan nämndt, att
polpunkten O kan väljas godtyckligt.
Om vi derföre förlägga den på
afståndet 1, d. v. s. göra H = 1, så
blir Mom. = Hy = y. För att då få
momentet eller y uttryckt i siffror
hafva vi blott att mäta y med
kraftskalan, d. v. s. med den skala, hvari
de respektive krafterna blifvit afsätta.
I fig. 9 har momentdiagrammet
blifvit bestämdt, då krafterna gå i
motsatta riktningar. Metoden är
alldeles densamma, blott man med
iakttagande af krafternas riktningar i
ordning afsätter dem på den vertikala
linien. Således afsattes här 1 och 2
nedåt och derpå 3 uppåt.
Vi sammanbinda O med a, c, d
och b samt bilda tågpolygonen genom
att i ordning draga parallela linier till
Oa, Oc, Od och Ob, draga derpå
slutlinien och Oe i kraftpolygonen parallel
med denna. Resultanten till 1, 2 och
3, mot hvilken reaktionskrafterna A
och B måste hålla jemvigt,
representeras till storlek af linien ba samt är
riktad nedåt. Emedan e faller utom
ba, så följer, att be representerar
kraften B, som blir riktad nedåt samt
ea den uppåt riktade kraften A. Af
diagrammet synes, att såväl positiva som negativa ordinater
förekomma, och att vid o ordinatan, d. v. s. momentet är
lika med noll. Här är alltså en inflexionspunkt. I dylika exempel
som de ofvannämnda framstå isynnerhet den grafiska metodens
stora fördelar. I stället för enstaka resultat gifver den
diagrammer. Den stora vigten häraf vid broberäkningar torde lätt
inses. Också är det här, som den grafiska statiken har sitt
tacksammasto fält. (Forts.)
Fig. 1.
Fig. 2.
 |
Sconcia’s fason-svarfstol.
|
Sconcia’s fason-svarfstol.
För åstadkommande af fasonerade stafvar af trä eller äfven
annat material har Sconcia konstruerat den i ofvanstående
teckning, figg. 1 och 2, den förra i plan och den senare i
vertikalsektion framställda svarfstolen, medelst hvilken trästafvar, utan
att inspännas på vanligt sätt, afsvarfvas efter schamplun.
Frammatniugen af trästycket sker modelst valsarne d och e.
Den förra af dessa är refflad och erhåller sin rörelse genom
skrufutvexlingen R och de koniska kugghjulen O och M från
axeln L, som medelst remutvexling står i förbindelse med
hufvudaxeln B. Den andra matarvalsen e åter är slät samt löper i
ett ställbart lager, men tryckes alltid medelst fjäderkraft mot
det insatta trästycket och deltager derigenom i rörelsen. Från
dessa valsar kommer ämnet mellan de roterande svarfjernen f,
som gifva åt detsamma en rund form. Den sålunda rundt
afsvarfvade stafven ingår vidare i den ihåliga spindeln a, hvars
inre diameter lämpas efter stafvens groflek medelst inskjutna
rör. Vid stafvens utträdande ur spindeln verka de med stor
hastighet roterande jernen i på densamma och gifva den en
åstundad form.
Under det att de förstnämnda jernen f äro fast inspända i
skifvan H, inställas de slutligen angripande jernen i radielt i
skifvan G, så att de genom inverkan af häfstängerna k och l,
ringen p, armen n och slutligen den
i förbindelse med den å hjulet J fastade,
föränderliga schamplunen stående
ledaren w, få, på samma gång de
rotera, en radiel förskjutning.
Skifvornas G och H rörelse utgår äfven
från hufvudaxeln B, som är lagrad i
Stolarne A och försedd med
drifskifvorna C och D (den ena nollskifva)
samt remskifvorna E och F. Då
skifvan E har en större diameter, så
erhålla också svarfjernen på skifvan G en
större hastighet än de å skifvan H.
Hvad schamplunskifvans J rörelse
beträffar, så erhålles densamma från
den framtill lagrade tväraxeln P, som
åter sättes i gång medelst den koniska
vexeln M, N genom axeln <I>L.</i>
Skrufven Q på axeln P står i ingrepp med
snäckhjulet J samt rör sig i motsatt
led mot skrufven R. Härvid är att
märka, att den senare skrufven alltid
roterar åt samma håll, för att
åstadkomma matningen på trästycket,
hvaremot medelst en ställning r en
förening mellan båda skrufvarne kan
åstadkommas, i hvilket fall
schamplunskifvan erhåller rörelse i motsatt led, då
stafvens mönster upprepas i motsatt ordning.
En vidare bearbetning kan äfven
gifvas åt de färdigsvarfvade sakerna
(stolsfötter, biljardköer, staketpilastrar
och dylikt), derigenom att de inläggas
i ett slags fodral och behandlas med
poler- och slip-skifvor. Har det
bearbetade träämnet tillräcklig längd,
för att deraf kunna framställas flera
föremål af samma art, så särskiljas
de slutligen på något lämpligt sätt.
(Mech. Magazine.)
Om betydelsen af kolsyras och mjölksyras
förekomst i öl.
Af August Vogel.
Ölets egenskaper och isynnerhet hållbarhet betingas i hög
grad utaf lagerkällarnes ändamålsenliga anläggning, inredning
och behandling. Redan för längesedan har man med rätta
erkänt källartemperaturens inflytande och åt denna omständighet
egnat mycken uppmärksamhet, i det man användt stora isförråd.
Men utom bibehållandet af en passande temperatur i källaren
existerar äfven en annan omständighet, som utöfvar inverkan
på ölets konservering. Detta är källarväggarnes beskaffenhet,
hvilket hittills blott föga tagits i betraktande.
Det har redan vid flera tillfällen blifvit iakttaget, att öl,
som förvaras i med löst sprund försedda fat, icke så bra
bibehåller sig i nybyggda källare som i andra, hvilka redan en längre
tid begagnats. Professor v. Kaiser har meddelat flera exempel
på, att öl förderfvats i nya källare under sådana omständigheter,
då hvarje annan orsak härtill blifvit undanröjd. Han hade t. ex.
varit i tillfälle att iakttaga, att i en ny källare äfven ett ganska
starkt öl, som under andra omständigheter säkert kunnat bevaras
till bryggningens återbörjande, endast undantagsvis hållit sig
blott till början af Juni. De hittills gjorda iakttagelserna om
ölets hastigare förstörande i nybyggda källare äro gjorda i trakten
af München, hvarest byggnaderna nästan uteslutande utföras af
brändt tegel med rappning. Huruvida i nya bergkällare, som
äro insprängda i granit eller sandsten, dylika fenomen
förekomma, är ännu obekant. Vidare hör till dessa observationer,
att i nybyggda rum, hvarest öfverskottet på kolsyran förenas
med den kaustika kalken, luften alltid visar en svag alkalisk
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Tue Dec 12 02:06:58 2023
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/tektid/1871/0397.html
