Teknisk Tidskrift / Andra årgången. 1872 / 210 (1871-1962) Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 5:e häftet. Augusti 1872 - Iakttagelser angående det smidbara gjutjernet, gjorda under en resa i Belgien 1871-72

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Innan kärlen insättas i ugnen äro båda rosterna alldeles
fylda med bränsle ända till öfverkanten af bryggan, hvarigenom
man sedermera efter insättningsöppningens igenmurning beqvämt
kan itända detsamma. Nu börjas eldningen, hvilken i första
stadierna fortgår ganska sakta, så att gaserna så småningom
uppvärma kärlen och ugnen. Sedan ökas hettan, så att kärlen
omsider blifva hvitglödande, hvarmed fortsattes, till dess att
man anser de inlagda föremålen tillräckligt aducerade. Denna
operation är den svåraste i hela aduceringskonsten, och är det
temligen vanskligt att söka närmare redogöra för densamma.
Man bör fastmera i detta afseende helt och hållet rätta sig
efter den praktiska erfarenheten och öfningen, och endast ett
noggrannt iakttagande för hvarje bränning af ugnens inre
utseende samt en jemförelse mellan produktens större och mindre
godhet kan slutligen säga det vana ögat, när eldningen bör
afbrytas. I allmänhet åtgå för ordinära pjeser 6 à 8 dagars
eldning, beroende på ugnens gång. Efter slutad eldning lemnas
ugnen att småningom under några timmar sakta afkylas,
derigenom att insättningsporten blifvit något litet uppbruten. Derpå
borttages den helt och hållet och ugnen utsättes för fullt drag
af den friska luften, tills cylindrarne äro i det närmaste af kylda.
Hela denna afsvalning tager 24 à 36 timmar i anspråk.
Cylindrarne neddragas nu med en lång krok, då ugnen ännu
är ganska varm, och nedrullas från bryggan utför det lutande
planet. För att spara uguarne och till en del äfven något
bränsle, är det lämpligast att söka hafva cylindrar färdigpackade
för att genast dermed åter fylla ugnen, då eldningen ånyo kan
börjas, innan ugnen hunnit alldeles afsvalna. Härigenom kan
eldningen förkortas med några timmar.

För att gifva en idé om, i hvilket förhållande aduceringsugnarnes
antal bör stå till deglarnes, må nämnas, att på en
fabrik, der man använde 10 deglar af den storlek som förut
nämnts, d. v. s. rymmande 23,5 à 28,2 skålp. (10 à 12 K.gr.)
hvardera, och med hvilka gjöts 4 à 5 gånger dagligen, behöfde
man 4 aduceringsugnar af den storlek här ofvan angifvits. Vid
en annan fabrik hade man för 8 deglar 3 aduceringsugnar o. s. v.

Sedan kärlen blifvit utrullade, låter man dem helt och
hållet afsvalna, hvarefter de öppnas och innehållet uttages.
Det öfversta blodstenspulverlagret i hvarje cylinder har
sammansintrat så hårdt, att rnan med en slägga måste hamra såväl
cylindern på alla sidor som äfven sjelfva skorpan, hvilken
då spricker sönder. Blodstenen har nämligen nu öfvergått till
egenskap af vanlig hammarslagg, d. v. s., till jernoxidul.

Skola föremålen afsättas såsom råvara, äro de efter en
förnyad afputsning färdiga, men oftast undergå de dock en eller
flera förädlingsprocesser, innan de utlemnas i handeln. Dessa
processer äro vanligen slipning, filning, svarfning och lakering
eller förtenning, för hvilka bearbetningar ofta särskilda
verkstäder äro anordnade. Nästan alla pjeser filas eller slipas mera
eller mindre för att befrias från märkena efter ingötena samt
gjutsömmarne o. s. v.

Lackeringen sker på samma sätt som vid andra
jernföremål.

Förtenning af gjutjern på torra vägen har länge ansetts
såsom omöjlig, emedan man aldrig fick tennet att riktigt fastna;
men sedan man gjort den upptäckten, att det var kolet i jernet
som hindrade vidfästningen, inses tydligen att alla svårigheter för
förtenning på torra vägen äro häfda, då man har med
aduceradt gods att göra. I följd deraf försiggår förtenningen af
pjeserna på samma sätt som vid vanligt smidesjern, och torde
det derföre vara öfverflödigt att vidare orda härom. Flera
föremål, nämligen sådana med många fördjupningar eller
upphöjningar, såsom t. ex. ornament o. dyl., blifva sällan bra
förtennade på torra vägen, isynnerhet om de äro af någon större
utsträckning, då de blifva svåra att handtera i tennbaden.
Tennet vill nämligen då gerna bilda droppar, som naturligen
försämra ytans utseende. Hit höra äfven sådana föremål som
hafva andra för förtenning olämpliga former. Dylika pjeser
kunna utan användning af staplar med lätthet och ganska
billigt förtennas på våta vägen enligt följande tvenne metoder,
hvilka användas det första i Bryssel hos mr Rogne, det andra
i Liége hos mr Lahaut. Dessa metoder lära lemna en ganska
varaktig och stark tennhinna på de föremål som enligt dem
behandlas.

Den första metoden består deri, att pjeserna först utsättas
för ett reningsbad af följande sanmmansättning:

vanligt vatten . . .	400	k:or,
saltsyra . . .	140	,,
svafvelsyra . . .	20	,,
glycerin . . .	8	,,

Derpå doppas pjeserna i ett bad, sammansatt af rent vatten
och 10 proc. kolsyradt kali. Efter behandlingen i detta bad
utsättas de för ett tredje, hvaruti sjelfva förtenningen försiggår.
Detta bad består äfven af vatten, hvaruti salter blifvit upplösta,
så att badet reagerar alkaliskt, då pjeserna i detsamma sättas
i beröring med metallisk zink och får der qvarblifva från 3 till
12 timmar, beroende på tjockleken af tennhinnan som man ön
skar få utfäld. Badets sammansättning är följande:

vanligt vatten . . .	400	k:or,
tennsalt . . .	12,4	skålp.
klorzink . . .	9,8	,,
cremor tartari . . .	19,6	,,
svafvelsyrad lerjord . . .	9,8	,,
kloralluminium . . .	20,0	,,

Då pjeserna varit tillräckligt länge utsatta för badet upptagas
de och sköljas väl samt torkas.

Enligt den andra metoden förfares sålunda: Styckena sorn
skola förtennas renas i ett bad bestående af varmt vatton och 4 à
5 ort pottaska för hvarje kanna vatten (7 à 10 gr. per liter).
Derpå öfverflyttas de i ett bad, sammansatt af varmt vatten
och 3,7 à 5 ort svafvelsyra per kanna vatten (6 à 10 gr. per
liter). Slutligen nedläggas de i förtermingsbadet, hvars
sammansättning är:

varmt vatten . . .	400	k:or,
cremor tartari . . .	0,5 à 1,2	skålp.
alun . . .	1 à 2	,,
soda . . .	0,5 à 0,7	,,
tennsalt . . .	0,5 à 1,2	,,

Styckena sättas i beröring med metallisk zink och få qvarvara
i badet, tills tennhinnan erhållit tillräcklig tjocklek, då de
upptagas, tvättas i rent vatten samt torkas i sand eller sågspån.

II.

I det föregående har jag sökt skildra sättet för tillverkning
af smidbart gjutjern, sådan denna fabrikation vanligen bedrifves.
Några härifrån afvikande arbetsmetoder torde dock äfven här
böra anföras.

Det vanliga smidbara gjutjernet besitter icke stålets
karakteristiska egenskaper. Till följd af denna nära till hinds
liggande observation hafva herrar Paulet, Nagaut & C:o i Val
Benoi, nära Liège, utfört en serie af försök i ändamål att
kunna tillverka ett smidbart gjutjern med stålets egenskaper,
och efter många olikartade experiment hafva de nu lyckats att
åstadkomma en vara som temligen liknar stål. Denna
fabrikation betraktas ännu såsom en stor hemlighet, hvarföre jag
dess värre ej kan meddela några fullständiga uppgifter derom.
Vid deras fabrik tillverkas utom stora kugghjul och muffar till
valsverk och dylikt, äfven en ofantlig mängd sådana hjul
som begagnas under vagnarne i kolgrufvorna i Belgien.
Diametern å dessa hjul varierar mellan 1 och 3 fot (30–89 c.m.)
och deras största godstjocklek mellan 8 och 10 lin. (24–30
m.m.). Vid ett besök i detta etablissement var jag i tillfälle
att se ett prof på dessa hjuls hållfasthet. Man sökte nämligen
med en stor slägga slå sönder ett sådant på underlag af jern
upplagdt hjul. Efter, såsom det kunde tyckas, 20 à 30 slag
började det att brista, och visade den afslagna biten en inuti
fin brottyta, liknande den å godt stål. Sjelfva kanterna af
brottet eller hjulets yta öfvergick på ungefär 0,5 à 1 lin:s (1,5
à 3 m.m.) tjocklek i fintrådig textur. Dessa hjul begagnas i 4
år, då deremot vanliga af tackjern äro ganska förstörda efter
4 à 5 månader och odugliga efter 5 à 6 – uppgifter som ju
på ett rekommenderande sätt tala för varans goda egenskaper.
Priset å dem uppgafs vara 26 à 29 öre skålpundet, då de äro
färdiga att begagnas, d. v. s. med svarfvade naf och i öfrigt
helt och hållet målade. I Sverige böra de dock kunna

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>