- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / Andra årgången. 1872 /
280

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 8:e häftet. November 1872 - J. O. Andersson: Om massnivelering

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

summan af bergbaserna och summan af däldbaserna. Man kommer
härvid snabbast till målet genom att räkna med passare. Då det
rätta sättet att i likartade fall med detta addera och subtrahera
med passare måhända ej af alla är kändt, vilja vi här
nedan antyda det. Regeln härvid är att passaren under hela
operationen aldrig får lemna papperet. Om linien u u1 är den
på försök inlagda linien, och den ena passarspetsen kallas för
a och den andra för b, samt massniveleringen skall börjas uti
a1, så sättes spetsen a uti denna punkt och b öppnas till b1;
derefter svänges passaren kring b så att spetsen a får läget
a2, och b1 b2 subtraheras genom att – med a stillastående –
flytta b till b2. Man svänger sedan passaren kring b, hvarvid
a kommer i a3; adderar derpå till – med a stillastående –
b2 b3 genom att öppna passaren till b3; slår sedan omkring
b, så att a kommer i a4, till hvilken punkt från a1 räknadt
summan af bergbaserna är lika stor med summan af däldbaserna.
Vidare svänges passaren kring a och b föres till b4 hvarefter
omslagning eger rum kring b, så att a kommer till a5. Linien
a5 b5 angifver då skilnaden, som i förevarande fall tydligen är
ett bergbasöfverskott. Riktigheten af detta förfaringssätt torde
omedelbart inses vid ett försök att så begagna passaren, som
här blifvit påpekadt. Man skall då äfven finna att detta sätt
att räkna, som vid beskrifningen synes omständligt, vid utförandet
är ytterst snabbt och säkert.

Det erhållna öfverskottet afsattes nu från en vertikal linie,
hvilken som helst, på u u1 t. ex. från z, hvarigenom punkten
u1 bestämmes. Den sökta linien bör emellertid, enligt hvad
nyss funna resultat utvisar, ligga högre upp. Drages derför med
ledning häraf en annan linie ö ö1 något högre upp och uppsökes
med passaren på ofvanbeskrifna sätt äfven här öfverskottet, så
befinnes det för detta fall vara ett däldbasöfverskott. Detta,
som är lika med ö1 v, afsattes likaledes från samma vertikala
linie men åt motsatt håll, hvarigenom punkten v blir bestämd.
Det är klart att mellan dessa båda linier ligger den sökta, som
nu lätt erhålles, ty sammanbindes u1 med v, så är
skärningspunkten m1 med den vertikala linien en punkt på den sökta
linien m m1, som således kan dragas. Detta är, om man
närmare tänker efter, teoretiskt riktigt, endast när ej några
brytningspunkter på transportprofilen ligga mellan u u1, och ö ö1.
Härom behöfver man dock ej bekymra sig; ty felet om så är
blir vanligen omärkbart och har ej den ringaste praktiska
betydelse. Är sålunda fördelningslinien m m1 funnen, projicieras
dess skärningspunkter med transportprofilen upp till
längdprofilen, och de gräfnings- och fyllnadspartier, som jemna ut
hvarandra, streckas lika. Den med afseende på transportkostnaden
mest ekonomiska fördelningen af massorna är således för
ifrågavarande fall bestämd.

Emedan, som nyss blifvit visadt, arean å hvarje berg- eller
däldfigur representerar produkten M V, så följer, om en sådan
area uträknas med en planimeter och dess sifferuttryck
multipliceras med priset för transport af kubikenheten, samt om
dertill adderas konstanten k, att enligt formeln T = k + M . V . p
transportkostnaden mellan motsvarande sektioner erhålles. Vill
man på detta sätt beräkna transportkostnaden, böra profilerna
ritas i större skala, än då man endast med transportprofilen
åsyftar att bestämma den mest ekonomiska massfördelningen.
I Würtemberg lärer transportkostnaden på ofvannämnde sätt
beräknas.

Vi hafva hittills tänkt oss samma materia transporterad
med samma transportmedel. Skulle emellertid på vissa ställen
en mera svårtransportabel materia förekomma, eller man finner
det förmånligt att här och der använda ett annat transportmedel,
och således p ej vara konstant utefter hela profilen, så uppsökes för
hvarje specielt fall den motsvarande arean och multipliceras med sitt
särskilda pris. Så t. ex. om mellan sektionerna 16 och f vore
en mycket stenblandad jord, så att ett högre transportpris per
kubikenhet betingades, måste den mot denna massas utflyttning
mellan 16 och 21 (att utjemning mellan gräfning och fyllning
enl. 6:o eger rum mellan sektionerna 16 och 21 behöfver väl knapt
påpekas) svarande transportarean x f y multipliceras med detta
sitt särskilda pris.

Det kan nu frågas, om ej dylika speciela fall kunna utöfva
något inflytande på utjemningsliniens m m1 läge. Detta kan
inträffa, när dylika transportareor falla i närheten af
densamma. Om t. ex. i schaktet N:o 4 det blifvit utfyldt mellan
sektionerna r och k, mellan hvilka, då r k är en horisontol
linie, utjemning måste ega rum, så återstår att transportera
den resterande massan mellan sektionerna 14 och r uti nämnde
schakt på andra sidan om k (vi förutsätta tillsvidare att m m1
är utjemningslinien). Det kunde då i anseende till vägens längd
vara billigare att använda jordkärra än skottkärra, som vi
antaga eljest begagnats. Om det antages, att transportkostnaden
af nyssnämnde kubikmassa genom användning af jordkärra
reduceras till hälften mot, då transport egt rum med skottkärra, så
följer att arean, som svarar mot denna masstransport, emedan
den skall multipliceras med endast hälften så stort p som de
öfriga areorna, ej böra mer än till hälften inverka bestämmande
på utjemningsliniens läge, eller rned andra ord att däldbasen
uti ifrågavarande fall endast bör till hälften medtagas vid
additionen och subtraktionen med passaren.

Fördelningslinien m m1 är bestämd under antagande af
likställighet mellan samtliga baser. Den gäller således ej i
detta fall, utan en annan måste sökas. Antag u u1 vara den
första försökslinien (m m1 och ö ö1 ignoreras). Vi finna då,
emedan ej mera än halfva basen b3 b4 får medtagas, ett ännu
större bergbasöfverskott zq än förut. Den sökta linien bör
således ligga högre upp. På samma sätt som nyss blifvit
visadt, erhålles förmedelst linierna u q och ä ä1 fördelningslinien
n n1, uti hvilken berg och däldbaser utjemna hvarandra, när
blott halfva däldbasen uti ifrågavarande däldfigur medtages,
Vi se af de streckade, densamma tillhörande projektionslinierna,
på hvad sätt denna användning af jordkärran uti en del af
schakten N:o 4 utöfvat inflytande på massfördelningen i de
öfriga schakten. Många likartade exempel skulle kunna
anföras, men detta torde ej behöfvas för den, som förstått
ofvanstående. Den allmänna regeln kunna vi sammanfatta i följande
ord: om till följd af n gånger mera eller mindre
svårtransporbel materia eller användning af n gånger dyrare eller billigare
transportmedel försökslinierna komma att å vissa ställen röra
sig uti n gånger mera eller mindre värdefulla berg- eller
däldmedia, än hvad för öfrigt i allmänhet är fallet, så måste motsvarande
berg- eller däldbaser multipliceras eller divideras med n, innan de få
inverka bestämmande på fördelniugsliniens läge, d. v. s. innan
de uti additionen eller subtraktionen med passaren medtagas.

Ehuru mera sällan kan det inträffa, att fördelningsliniens
läge borde röna inflytande af en dylik transportarea, som ej
berör den, eller uti hvilken försökslinierna ej komma att röra
sig; ty om äfven teoretiskt taget detta nästan alltid borde vara
fallet, så är likväl sådana fall endast undantagsvis praktiskt
tänkbara, ty de gå för det mesta in på hårklyfveriets område.
Skulle emellertid något sådant fall förtjena att beaktas, så
framgår lätt af ofvanstående hvad som är att göra, såvida ej
allt, hvilket vid dylika förhållanden torde vara det vanligaste,
reducerar sig till en smakfråga.

Föröfrigt kunna många omständigheter vara för handen, som
göra, att man ej kan vid det praktiska utförandet till alla delar följa
den grafiska konstruktionen. Detta hindrar ej att uppritandet af
en dylik transportprofil i alla fall kan hafva stor nytta med sig.
Vi bedja särskildt våra läsare att ej förvexla den här något
omständliga bevisningen jemte dertill hörande konstruktionslinier
etc. med konstruktionens praktiska utförande, hvilket hvar och
en, som intresserar sig tör en närmare bekantskap med
densamma, skall finna ganska enkelt. Vi hafva sjelfva haft tillfälle
iakttaga, huru äfven ovana personer, när längdprofilen varit
uppritad och kubikmassorna beräknade, utfört en dylik
konstruktion omfattande cirka 1,000 fot på en à två timmar. Detta
konstruktionsarbete är således af försvinnande betydenhet vid sidan
af det praktiska arbetet på fältet å motsvarande sträcka och
torde oftast mångdubbelt uppvägas såväl genom att
transportkostnaden kan bestämmas till ett minimum, som ock genom den
åskådlighet samt den klara uppfattning konstruktionen gifver
af det arbete, som skall utföras. Det säger sig sjelft, att dessa
egenskaper göra sig mera gällande i samma mån som terrängen
är kuperad.


<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Nov 12 16:23:03 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/tektid/1872/0322.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free