- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / 1928. Allmänna avdelningen /
39

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 5. 4 febr. 1928 - I skyskrapefrågan, av —n

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

1 i febr. 1928

ALLMÄNNA

AVDELNINGEN

39

spillan, som uppkomma, om affärskvarteren bredas ut
allt för mycket i planet. Även i Stockholm har man en
känsla av att "city" börjar flyta ut väl mycket och tränga
undan bostadshusen, för vilka brist på ny tomtmark nu
råder norr över. Enda sättet att böta detta är att låta
byggnaderna gå i höjden med samtidigt tillgodoseende av
ljustillförseln och de ökade trafikkraven genom
gatu-breddningar i samband med nybyggnaderna. Om det
gäller att på försök medge ett steg utöver nu kända
råmärken i Stockholm ifråga om byggnadskomplexens höjd,
ett steg. som det synes ligga jämväl i allmänhetens
intresse, att det blir taget, så är det nog uteslutet att
såsom försöksområde tänka sig någon annan rayon än
stadens centrala affärskvarter. Den som går i spetsen
bör tillförsäkras de största chanserna att lyckas. När
här talas om försök, så syftas endast på företagets
ekonomiska bärighet. Att man icke lättsinnigt får
experimentera varken med stadsplanetrafik och
byggnadstekniska förhållanden eller med estetiska värden ligger i
sakens natur. De trenne förra kunna också utredas,
ifråga om det senare råder som bekant smaken.

Det bestämda motstånd som det framlagda
skyskrapeprojektet redan på ett mycket tidigare stadium rönt från
ansvarigt håll inom stadsplanenämnden leder tanken över
på den frågan, om man över huvud taget reagerar emot
en ökning av hushöjden samt i motsatt fall inom vilka
områden en sådan bör ifrågakomma. Det har sagts att
man gärna skulle se en skyskrapa någonstädes på
Brun-kebergsåsen som en monumental avslutning på
Sveavägen söder ut — i detta fall rör det sig emellertid om
en enstaka företeelse och ej om en övergång till större
hushöjder inom vissa särskilt lämpliga områden.

Någon som helst tvekan rörande den tekniska
utför-barheten även av en relativt stor skyskrapa här i landet

Fig. 1. Kartskiss över stadspartiet mellan Nybroviken och
Strömmen i nuvarande skick. Observera förträngningarna av
Arsenals-och Stallgatorna å vardera sidan av kv. Ladugårdsbron.

behöver icke råda. Professor H. Kreüger har
vitsordat, att kompetens för arbetet finns hos flera svenska
byggnadsfirmor, och säkerligen ha en hel del svenska
tekniker haft praktisk erfarenhet av skyskrapebyggande
under sedvanlig Amerikavistelse.

Med sina stadsplane- och trafiktekniska förtjänster och
nackdelar står eller faller det i vissa huvuddrag
framlagda s. k. Thörnbladska projektet ur allmän synpunkt.
Detta innebär numera uppförandet av en 20 à 25 vånings
byggnad å kvarteret Ladugårdsbron, beläget mellan Ar-

senals- och Stallgatorna samt Blasieholmstorg och
Nybroplan. Mark skulle avstås för breddning av Arsenals- och
Stallgatorna, varigenom trafikkapaciteten på dessa skulle
förbättras, vilket vore särskilt behövligt för
tillgodoseende av den öst-västliga trafiken och även i samband
med en eventuell ny bro från Stadsholmens norra hörn
i riktning mot Karl XII:s torg eller Fersenska terrassen.
Innersta delen av Nybroviken skulle samtidigt igenfyllas.

Som ett andra utbyggnadsstadium, ehuru icke i och
för sig nödvändigt, ifrågasättes en genombrytning av
kvarteret Fersenska terrassen för ernående av en relativt
direkt anslutning mellan den nya bron och
Arsenalsgatans östra del resp. Nybrogatans förlängning. Det är
påtagligt, att genom en ny bro över Strömmen, en icke
oväsentlig avlastning av Norrbro skulle bli fallet. Med
jämnmod måste man söka finna sig i en viss
omvandling av en vacker strömbild.

Stallgatan och Arsenalsgatan ha i tidigare utarbetade
regleringsförslag givits en bredd av resp. 13,4 och
15 m. Enligt förslagsställarens till skyskrapan första
propos skulle bredden på dessa gator i stället bli 16 och
IS m. Kvarteret Ladugårdsbrons fasad åt Arsenalsgatan
är omkr. 88 m och åt Stallgatan 76 m. Med ett
genomsnittligt tomtpris av omkr. 1 000 kr. pr kvm1 skulle den
till staden överlåtna gatumarken ha ett värde av
storleksordningen 400 à 500 tusen kronor.
Stadsplanenämnden och dess sakkunnige anse emellertid att också
Blasieholmstorg behöver breddas med något 10-tal meter till
34 m samt Stall- och Arsenalsgatorna öster därom
vardera till 30,5 m. Värdet av den kompensation, staden
därigenom skulle erhålla, ligger på storleksordningen 3
à 3,5 mill. kr. Huruvida det är ekonomiskt möjligt för
skyskrapeföretaget att tillmötesgå stadens av trafiken
dikterade krav kan icke bedömas. Självklart är, att det

Fig. 2. Kartskiss utvisande Arsenals- och Stallgatornas breddning
samt utfyllnad av Nybrovikens innersta del i samband med den
planerade skyskrapans uppförande å kv. Ladugårdsbron, ävensom
ungefärligt läge för den föreslagna bron över Strömmen.

förefinnes en ekonomisk relation mellan skyskrapans
höjd och den tomtmark, som kan avstås för
gatuända-mål. Ju högre hus desto bredare gator. Ur teknisk
synpunkt förefaller det, som om den genom stadens fordran
på gatubreddningar i areal till 60 % reducerade tomten
skulle vara tillräcklig för de hittills framförda
höjdalter-nativen beträffande byggnaden. Huruvida de av staden

i Expropriationspriset för en del av Thüles, numera
Handelsbankens tomt vid Arsenalsgatan för ett antal å.r sedan utgjorde

1 400 kr. pr kvm.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 02:07:59 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tektid/1928a/0047.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free