- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / 1928. Allmänna avdelningen /
86

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 10. 10 mars 1928 - I skyskrapefrågan, av Thor Thörnblad - Insänt: Pensionering föreningensvägen, av Sven Nerell och Emil Liedstrand

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

86

TEKNISK TIDSKRIFT

11 FEBR. 1928

resa ön byggnad till större höjd än den lagstadgade
utvinna vissa ekonomiska fördelar, exempelvis i form av ett
kostnadsfritt eller billigt förvärv av tomtmark för
påkallade gatubreddningar intill platsen för den högresta
nybyggnaden. I övrigt kan genom uppförandet av
högresta byggnader vinnas en del betydande fördelar i
bo-nings- eller verksamlietslivet inom desamma, som ej låta
sig realiseras vid uppförandet av vanliga låga hus.
Genom ett förläggande av bostäderna i den övre delen av
ett skyskraparkomplex vinner man — under
förutsätt-iting av en lämplig planlösning — ljusare boningsrum i
en från gatudamm möjligast fri atmosfär, en mera
vidsträckt och vackrare utsikt från boningsfönstren över
den stad, där man bor, ostördhet från gatubuller och
trafikoljud.

För ett realiserande av skyskrapar-idén har det först
varit nödvändigt att lösa en del av vetenskap och teknik
beroende problem, främst konstruktions- och
hållfasthetsproblemet, samt hiss-, ventilations-, värme- och
vatten-ledningstekuiken, brandsäkerhetsfrågan osv. Man kan
säga, att först under det sista decenniet hava alla dessa
olika problem i samband med skyskraparbyggandet
funnit sin praktiska och fullt accetabla lösning, ocli härmed
har ock skyskrapar-idén fått ett varaktigt fäste inom
byggnadskonsten.

Att nu, såsom skett från en del håll här i Sverige,
utdöma hela skyskrapar-idén enbart av det skälet, att man
på sina ställen i Amerika utan stadsplanemässig omtanke
låtit hela rader av jättelika skyskrapor samla sig ofta
vägg i vägg inom mindre områden av stadsenheten,
varigenom komplikationer i trafiken uppstått, torde
knappast kunna betraktas som insiktsfullt och omdömesgillt.
Det torde stå klart för envar, att i skyskraparbyggandet
liksom i snart sagt allting annat, kan man gå till
överdrifter. som kunna medföra nackdelar. Yi här i Sverige
löpa så mycket mindre risk att i detta avseende begå
några överdrifter, som vi dels i hela vår stadsplanekonst
städse varit och även torde förbliva mera grundliga i
prövningen av hithörande problem, och dels hava
erfarenheterna av de amerikanska överdrifterna att gå efter.

Med den struktur, som samhällslivet i Sverige har i
våra dagar efter en genomgripande sociologisk
omdaning enbart under den nu levande yngre generationens
tid, så synes det vara otvivelaktigt, att våra
stadssamhällen i allt större utsträckning börjat att bildlikt talat
suga till sig befolkningen från landet. Denna företeelse
torde äga nära samband med en allmän stegring i
levnadsstandarden hos synnerligast den arbetande klassen.
Den s. k. "enformigheten på landsbygden" torde sida
vid sida med möjligheten till större inkomst och ett mera
växlingsrikt nöjesliv i städerna hava varit de
verksamma momenten i denna företeelse, som i
kommunikationshänseende kännetecknas av större bekvämlighet och
tidsvinst i förbindelsen mellan bostaden, arbetsplatsen och
nöjeslokalen.

I utbredningen av en växande stad enbart på ytan
torde det ej ligga någon fördel. Innan
skyskraparprob-lemet var praktiskt löst, stod ingen annan utväg till
buds för en beträffande invånarantal växande stad.
Varje utbredning av en stad på ytan medför kostnader
för anläggningen av nya gator, nya vatten-, elektricitets-,
gas- och kloakledningar, som belasta stadskassan.
Avstånden inom stadsenheten bliva större och för individen
mera tidsödande. De årliga utgifterna för person- och
saktransport stegras. Härmed vare dock ej sagt, att en
bebyggelse av en stad enbart med skyskrapor vore att
förorda i en stad med äldre bebyggelse. Men en
skyskrapa här och var inom stadsenheten under
förutsättning av en lämplig placering kan vara av stor fördel för

stadens ekonomi, för stadens skönhet, för affärslivet och
boningslivet inom staden. En kombination av horisontal
och vertikal bebyggelse torde bliva framtidens
stadsbyggnadskonst, sedan numera framför allt de tekniska
medlen för en person- och saktransport i vertikal-led
hava nått en fulländning och trafiksäkerhet, som fyller
alla praktiska krav. Thor Thörnblad.

INSÄNT

Pensionering föreningsvägen.

Under förestående rubrik har i Teknisk tidskrift för den
18 ds. aktuarien fil. lic. Emil Liedstrand fått tillfälle att
på en relativt framskjuten plats i tidskriften intaga en
reklamartikel för sin uppdragsgivare, Sveriges
privat-anställdas pensionskassa (S. P. P.).

över huvud taget är pressen numera mycket försiktig,
då det gäller att bereda plats på notisavdelningarna för
artiklar, som i allra minsta grad kunna smaka reklam för
ett visst företag. I egenskap av långvarig och trogen
ledamot av Svenska teknologföreningen, måste jag därför
allvarligt beklaga, att Teknisk tidskrift gjort ett avsteg från
denna i svensk press synnerligen beaktansvärda regel.
Än mera beklagligt är detta, då som i detta fall
artikelförfattarens vederhäftighet är inom fackkretsar skäligen
omstridd.

Från Teknisk tidskrifts värderade huvudredaktör har
jag erhållit upplysning om, att en av anledningarna till,
att Liedstrands artikel om "pensionering föreningsvägen"
blivit intagen, var den, att Svenska teknologföreningen är
passiv ledamot i ’S. P. P. Med dylikt ledamotskap följer
dock ingen som helst förpliktelse från föreningens sida,
och varje ledamot av teknologföreningen torde hava sin
frihet att teckna sin pensionsförsäkring var helst honom
lyster. Föreningars passiva ledamotskap i S. P. P. följer
nämligen automatiskt med tecknande av en
pensionsförsäkring varjämte sådant ledamotskap är en förutsättning för
att en enskild man, som alltså skall tillhöra åsyftad
förening, skall kunna teckna pensionsförsäkring i S. P. P. Detta
är i annat fall enligt S. P. P:s försäkringstekniska grunder
ogörligt. Någon som helst fördel av sitt passiva
ledamotskap i S. P. P. i form av rabatt å premierna el. dyl. har vare
sig Svenska teknologföreningen eller dess ledamöter, vilket
dock aktuarie Liedstrand utan att direkt påstå det,
indirekt låter påskina i sin inlaga.

I ett flertal år arbetade S. P. P. med så gott som
monopol på pensionsförsäkringens område. Monopolställning
över huvud taget anses icke vara välgörande inom något
område, och icke minst torde detta vara av ondo inom
försäkringsverksamheten. Med utgångspunkt härifrån
bildades år 1926 en konkurrent till S. P. P., Pensionsanstalten
Sverige, under garanti av så gott som samtliga svenska
livförsäkringsbolag och med enahanda arbetsprogram som
S. P. P., vilket i detta sammanhang torde böra påpekas.

Beträffande slutligen Svenska teknologföreningens
ställning till pensionsfrågorna, torde det väl vara uteslutet, att
dess ledamöter i större utsträckning kunna ordna sin
pensionsfråga på likformigt sätt, vare sig i S. P. P. eller
"Sverige". Svenska teknologföreningen kan härvidlag icke
jämnställas med, såsom aktuarie Liedstrand låter framskymta,
Svenska brukstjänstemannaföreningen, Svenska
bankman-naföreningen m. fi., därtill är dess sammansättning ur
pensioneringssynpunkt för heterogen.

Stockholm den 21 februari 1928.

Högaktningsfullt
Sven Nerell.

Civilingenjör, verkst. direktör för
Valand, ömsesidigt livförsäkringsbolag.

I en insändare som jag satts i tillfälle taga del av har
en av de svenska livförsäkringsbolagens män, direktör S.
Nerell, framfört en gensaga mot en av mig författad artikel,
i vilken en redogörelse lämnats för den möjlighet, som
Sveriges privatanställdas pensionskassa (S. P. P.) numera
bereder föreningar, vilka ansluta sig till S. P. P. som passiva

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 02:07:59 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tektid/1928a/0094.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free