- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / 1928. Allmänna avdelningen /
303

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 31. 4 aug. 1928 - Pulvis-kopplingen - Yrkesutbildningsproblemet och den mekaniska verkstadsindustrien, av Carl Tunelli, Alex. Berglund och redaktionen

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

15 sept. 1928

ALLMÄNNA AVDELNINGEN

303

M0T0RSIDA

Fig. 2. Längdsektion och ändvy av Pulvis-koppling å transmissionsaxel.

pulvret. Allteftersom drivaxelns hastighet ökas, ökas
det motstånd vingarna röna, då de gå igenom
pulvermassan och det cylindriska höljet börjar småningom att
vrida sig med en hastighet, som i början är mindre än
hjulets. På grund av den centrifugalkraft, som nu
börjar verka på pulvret, lägger sig detta utefter höljets
med refflor försedda insida, där det packar ihop sig
och bildar ett större motstånd mot vingarna än förut,
vilket i sin tur har till följd en ytterligare ökning av
höljets vridningshastighet. På grund härav ökas
centrifugalkraften, pulvret packar ihop sig ännu mera, dess
motstånd mot vingarna ökas och höljets
vridningshastighet blir större. Denna cirkelgång av orsak och verkan
fortgår, till dess pulvret blir så kompakt, att krafterna
mellan vingarna och pulvret förmå vrida höljet med
samma varvantal, som hjulet har. Hjulet på drivaxeln,
pulvermassan och höljet med drivremmen verka då som
en fast koppling mellan drivaxeln och remskivan och
de tvenne vridningsmomentbildande tangentialkrafteriia
i kopplingen äro lika med den förhandenvarande
friktionskraften i pulvermassan. Skulle av någon
anledning det bromsande momentet å höljet bli större än det
vridningsmoment, som sålunda bildats i kopplingen,
börjar höljet slira i förhållande till hjulet.

Då kopplingen verkar som fast koppling, är
pulvermassan fördelad så, som fig. 1 anger. Genom
förefintligheten av hålen / i vingarna fördelar sig pulvret i lika
mängder utefter var och en av de hälfter, i vilka
vingarna. dela höljets omkrets, varigenom kopplingens och
pulvermassans gemensamma tyngdpunkt kommer att

En metallkula S är
innesluten i ett radiellt
borrat hål i skivan F, och
detta hål är försett med ett
lock, som har en cirkulär
öppning med en mindre
diameter än kulans.
Centrifugalkraften pressar
under kopplingens rotation
kulan mot detta hål, genom
vilket en del av kulan
sticker ut. Då kopplingen
slirar, slår kulan mot
ringklockan P, som sitter på
den ena bottnen, och en
ljudsignal uppkommer.

Hos en och samma
koppling kan man erhålla olika
stora slirningsmoment
genom att använda dels olika
slag av pulver, dels olika
stora mängder.

I fig. 2 visas en
koppling, vars hölje är för-

enat med den drivna axeln medelst en
universallänk.

I vissa fall är det önskvärt, att en koppling löser ut
sig själv, då den drivande axeln stannar, så att den
drivna kan fortsätta att rotera. Vingarna anordnas då
vridbara, såsom fig. 3 visar. Om den drivande axeln
roterar motsols, ställa sig vingarna radiellt under
inverkan av centrifugalkraften. Då vingarna stå radiellt, ligga
de å dem befintliga klackarna an mot hjulet, så att de
ej vikas bakåt, då de komma i beröring med pulvret,
utan kunna överföra det vridande momentet. Den nedre
bilden visar en koppling med en mekanisk anordning för
vingarnas vridning.

YRKESUTBILDNINGSPROBLEMET OCH
DEN MEKANISKA
VERKSTADSINDUSTRIEN.

Herr Redaktör!

I Teknisk tidskrift (Allmänna avdeln. 25) har
läroverksadjunkt Alex. Berglund under rubriken
"Yrkesutbildningsproblemet och den mekaniska
verkstadsindustrien" fått införd en artikel, vars tendenser äro av
den art, att artikeln kan göra mera skada än nytta, om
den vinner beaktande i den talrika och betydande
samhällsklass till vilken den vänder sig.

Försöket att förringa behovet och nyttan av
ungdomens yrkesutbildning samt att undervärdera den
nuvarande skolledningens arbete för denna sak är allt för
påfallande och ovederhäftig för att icke förtjäna en
ogillande uppmärksamhet.

Den, som kommit att iakttaga hr Berglunds tidigare
upprepade attacker mot isynnerhet lärlings- och
yrkesskolorna, tror gärna, att några från skolöverstyrelsen
och kanske även från verkstadsföreningen infordrade
sakliga uppgifter skulle hava gjort Berglunds artikel
mindre önskvärd i Teknisk tidskrift.

Ifall man är "verkstadsmänniska" med praktisk
erfarenhet från verkstaden och därtill har haft anledning
att mera ingående intressera sig för yrkesutbildningen,
vet man mycket väl, att trots all specialisering
förekomma en stor mängd arbeten, vilka fordra en avsevärd
grad av yrkeskunskap, eller göra den mycket önskvärd.
En smula materialkunskap, förmåga att tillverka,
reparera och använda diverse verktyg etc. äro naturligtvis
saker, som ge en arbetare ökat värde i många avseenden.
Verktygsarbetare, modellsnickare, montörer, reparatörer
samt arbetare i mindre verkstäder med mycket
varierande tillverkningar ha alla nytta av en smula all round
utbildning. Dessutom torde det vara allbekant, att så
gott som allt arbete i mekaniska verkstäder utföras efter
ritningar — ofta ganska komplicerade sådana.

Hittills har det icke kommit därhän att
verkstadsindustrien funnit det lämpligt att själv på rationellt sätt
bibringa de unga anställda sådan utbildning. Alla dessa
otaliga kommittéer och representanter för hantverk,
industrier, handel osv., vilka anmodas yttra sig i frågan,
lia därför varit i stort sett eniga om, att man genom
lärlings- och yrkesskolor samt verkstadsskolor borde kunna
å.stadkomma värdefull, om också ej så omfattande
kompletterande utbildning av personer, vilka skola gagna sig
själva och näringarna genom praktiskt yrkesarbete.

Naturligtvis måste den mera rutinmässiga
arbetsfärdig-heten och specialträningen förvärvas i yrkesverkstaden.
Likaså har man alltid insett, att samarbete mellan
yrkesskolorna ochyrkesutövarna utgör ettvillkor för gott resul-

Fig. 3. Självutlösande
Pulvis-koppling.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 02:07:59 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tektid/1928a/0311.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free