- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / 1928. Allmänna avdelningen /
350

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 37. 15 sept. 1928 - Röntgenteknikens utveckling och nuvarande ståndpunkt, av T. von der Burg

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

’350

TEKNISK TIDSKRIFT

28 juli 1928

mera föråldrade typer "gashaltiga rör" eller ionrör.
lon-röret. består av en glaskolv (fig. 2), ur vilken luften
pumpats till en rest av en milliondel (Viooo mm Hg),
samt tre insmälta elektroder, av vilka den
hålspegel-formade aluminiumkatoden och den med platina eller
wolframspegel försedda antikatoden är det väsentliga.
Man kan utgå ifrån att den kvarvarande luftmängden i
ett dylikt röntgenrör alltid innehåller fria ioner.
På-tryckes röret en tillräckligt hög spänning, vandra de

Fig. 2.

fria ionerna mot katoden. På sin väg träffa de samman
med fria gasatomer. I de flesta fall sker därvid en
spaltning av gasatomerna i ioner och elektroner och man
kallar förloppet stötionisation. De frigjorda elektronerna
slungas i sin tur mot anodmaterielet, som de träffa med
olika hastighet i proportion till deras olika
begynnelse-avstånd från detsamma. Ju större gasmängd röret
innehåller, desto större antal elektroner kunna frigöras och
desto högre blir rörströmstyrkan. Gashalten i ett dylikt
röntgenrör är ständigt föränderlig. Rörets metalldelar
uppvärmas under driften och avgiva för den skull
gas-atomer, vilka de vid avkylning åter uppsuga.

Röntgenrör av ovannämnda klassiska typ äga
åtskilliga nackdelar. De arbeta oregelbundet och deras
belastningsförmåga är tämligen begränsad. Deras största
svaghet ligger däri. att den lämnade röntgenstrålningens
kvalitet och kvantitet ej kunna regleras oberoende av
varandra, Varje ändring av rörspänningen medför en ej
önskad ändring av rörströmstyrkan. Orsaken ligger i att
strömpassagen genom röret är beroende av gasresterna
i detsamma, och dessa utgöra den obeständigaste
beståndsdelen.

Man sökte länge något medel för att göra sig
oberoende av rörets gashalt. Den första praktiskt
användbara lösningen har lämnats av Coolidge och det efter
honom benämnda Coolidgeröret utgör en epok i
röntgenteknikens historia.

Fig. s.

cylinder. Denna avser att så forma det elektriska fältet,
att elektronerna i en möjligast sluten stråle slungas
från spiralen mot antikatoden. Metallcylindern
tjänstgör sålunda som ett slags elektronsamlare. Som
anti-katodmateriel användes i regel wolfram.

Elektronemissionen och därmed även rörströmstyrkan
regleras hos Coolidgeröret genom ändringar av
strömstyrkan i glödspiralen. Strålkvaliteten däremot ändras
genom reglering av rörspänningen. Man har hos
Coolidgeröret möjlighet att kunna inställa rörströmstyrka
och strålkvalitet praktiskt taget oberoende av varandra.

Coolidgeröret eller elektronröret, som det även
benämnes, har nått en sådan fulländning, att det numera så gott
som fullständigt undanträngt ionröret inom såväl
röntgendiagnostiken som röntgenterapien. Inom
röntgenfysiken föredrar man ionröret vid vissa spektralanalytiska
undersökningar (Siegbahns metallrör).

Röntgendiagnostiken fordrar att ett röntgenrör ej
endast lämnar vältecknade bilder; det måste äga stor
hållbarhet även vid kortvariga, höga belastningar. Av största
vikt är, att man vid fotografering av hjärta, lungor och
måge hos människokroppen kan använda korta
exponeringstider. För den skull byggas numera rör för 250 mA
och mer. Med de inom röntgendiagnostiken brukliga
rörspänningarna — 40—80 kV — komma sålunda
effektbelopp upp till 20 kW i fråga. Visserligen är
belysningstiden i dylika fall begränsad till bråkdelar av sekunder,
men måste dylika fordringar dock anses vara
synnerligen höga. God teckningsförmåga förutsätter liten
brännfläck, men ju mindre brännfläck röret har, desto
mindre kan det belastas. Genom focalavståndets ökning
kan visserligen en större brännfläck giva samma
bild-skärpa, men avståndsökningen medför å andra sidan en
icke önskad förlängning av belysningstiden. Den hittills
bästa lösningen består i att använda linjär brännfläck
i stället för punktformad.

Hos dylika rör, som efter uppfinnaren kallas
Götze-rör, är den linjära brännfläcken tämligen stor. Genom
att giva anodspegeln en ringa lutning i förhållande till
rörets längdaxel (fig. 4) kommer brännfläckens
projektion på bildytan att synas liten. Götzerören äga både
stor belastbarhet och god teckningsförmåga. De
begagnas i stor utsträckning särskilt inom lung- och
mag-diagnostiken och torde även komma till användning vid
undersökning av metaller på röntgenfotografisk väg.

En anmärkningsvärd förbättring på det rörtekniska
området äro de s. k. strålskyddsrören. Vid en av
Hausser1 angiven typ är anoden omgiven av ett kop-

Fig. 4.

I Coolidgeröret sker elektronbildningen på termisk
väg. Katoden utgöres av en tunn, spiralvriden
wolfram-tråd (se fig. 3), som genom elektrisk ström bringas att
vitglöda. Elektronbildningen är sålunda oberoende av
rörets gashalt, Då närvaron av gas i Coolidgeröret ej
endast är onödig utan till och med skadlig, i det att
gasatomerna skulle störa de på termisk väg erhållna
elektronernas framfart, söker man evakuera
Coolidgeröret så långt de tekniska hjälpmedlen tillåta.
Glödspiralen omgives av en med densamma fastlödd metall-

parhölje (se fig. 5). Kärnstrålningen framsläppes genom
ett berylliumfönster, som avstänger passagen för s. k.
"vagabonderande elektroner". Dessa rör framsläppa
praktiskt taget endast nyttig strålning.

För att avkyla antikatoden begagnas vid de högt
be-lastbara rören vattenkylning. Vid rör avsedda för lägre
belastningar är luftkylning tillräcklig, varvid
utstrålningsytan ökas medelst påbyggda flänsar.

i P’ortschritte auf dem Gebiete der Röntgenstrahlen, Heft 3
Dez. 1926.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 02:07:59 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tektid/1928a/0358.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free