- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / 1928. Allmänna avdelningen /
370

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 39. 29 sept. 1928 - C. J. Magnell †, av T. Lindmark - Waldemar P. G. Dyrssen †, av Folke Sandelin

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

’370

TEKNISK TIDSKRIFT

28 juli 1928

arbetschef och sedermera trafikchef vid Uddevalla—
Vänersborg—Herrljunga järnväg.

Åren 1902—03 utmärka en vändpunkt i Magnells
levnadsbana. Han hade redan tidigt intresserat sig för
teknisk högskoleundervisning och var med bland de 8
unga ingenjörer, vilka 1883 ingingo till tekniska
högskolans styrelse med hemställan att styrelsen måtte hos
k. m:t utverka att genomgången 4-årig kurs i fackskolan
för väg- och vattenbyggnadskonst måtte medföra
kompetens till väg- och vattenbyggnadskåren, en hemställan,
som även medförde önskat resultat. Så småningom
under årens lopp mognade även tanken hos Magnell att
söka ägna sig åt teknisk högskoleundervisning. Han
sökte sålunda 1902 den nyupprättade professuren i
vattenbyggnadskonst, erhöll ej densamma men kom på
andra förslagsrummet.

Året därpå avgick professor Almqvist från sin
professur i väg- och brobyggnadskonst och från tvenne håll
ingingo nu förslag till högskolans myndigheter att
Magnell måtte kallas till Almqvists efterträdare. Magnell
kallades även enhälligt av lärarekollegiet och utnämndes
till befattningen den 20 november 1903. Kallelsen är i
sä måtto beaktansvärd som det var första gången
lärarekollegiet och styrelsen gjorde bruk av den i 1901 års
stadgar medgivna rättigheten att använda kallelse vid
professorstillsättning.

De nu följande 19 åren av Magnells mannagärning
torde utan tvekan kunna betecknas såsom det viktigaste
skedet av hans liv på samma gång som Magnells namn
under dessa 19 år är nära sammanknutet med tekniska
högskolans utveckling under samma tidrymd.

Dåvarande rektorn för tekniska högskolan, numera
presidenten A. Lindstedt, utnämndes till regeringsråd
den 26 maj 1909 och k. m:t hade att förordna ny rektor.
Härtill utsågs Magnell på styrelsens förslag för 4 år och
förordnandet förnyades ända till dess Magnell föll för
åldersgränsen den 1 juli 1922. Samtidigt med
rektors-förordnandet ingick Magnell såsom självskriven ledamot
av tekniska högskolans styrelse.

Det är av intresse att här inflika att Magnell var den
sista av högskolans rektorer, som förordnades av k. m:t.
Enligt de nya stadgarna för tekniska högskolan av år
1921 väljer nämligen numera lärarekollegiet självt, på
summa sätt som universiteten, sin rektor.

Utrymmet förbjuder att här på något uttömmande sätt
redogöra för Magnells rektorsgärning. Det skulle betyda
detsamma som att i viss mån redogöra för tekniska
högskolans utveckling under dessa 13 år. När man numera
på en viss sikt söker skärskåda Magnells
mångåriga rektorsgärning, tror jag de allra flesta
samstämma i den uppfattningen, att Magnell under en för
högskolans utveckling betydelsefull och även i vissa
avseenden kritisk tid gjorde en betydande insats för
tekniska högskolans såväl yttre som inre byggnad. Och jag
ät samtidigt övertygad om att vi alla, som arbeta för
tekniska högskolan, vilja giva vår förre rektor det
vitsordet, att han städse sökte hålla fanan högt och städse
var villig att kasta sig i strid för tekniska högskolan
mot de angrepp, som kunde framkomma och som under
hans rektorstid även framkommo.

Det synligaste inslaget i Magnells rektorsgärning var
helt naturligt tekniska högskolans nybyggnadsfråga och
utarbetandet av tekniska högskolans nya stadgar.

Magnell var ej medlem av 1906 års k. kommitté, men
tillkallades 1910 jämte professor E. Lallerstedt och
rektorn för Chalmers tekniska institut A. Wijkander för att
inom departementet biträda vid beredandet av frågan
om den högre tekniska undervisningens ordnande.
Betänkandet från denna kommitté avlämnades i december

samma år och torde kunna betecknas såsom den
grundval, på vilken det slutliga förslaget byggde.

Sedan riksdagen 1911 anslagit medel till tekniska
högskolans nybyggnader blev Magnell helt naturligt
ordförande i byggnadskommittén. Tekniska högskolans
delvisa inflyttande i de nya byggnaderna år 1917 var
säkerligen en viktig tilldragelse i Magnells levnad efter alla.
de års strävan härför, som låg bakom.

Många nya uppgifter väntade emellertid på sin
lösning. En del av dessa fick Magnell lägga slutlig hand
vid, andra vänta allt fortfarande på sin lösning.
Magnell medhann sålunda att vara med om de kemiska
institutionernas nybyggnad. Han lade även hand vid
tekniska högskolans nya stadgar av år 1921, stadgar,
vilka i många viktiga avseenden betecknade en
nyorganisation av högskolans inre liv. Han hann visserligen
ej såsom rektor bevittna doktorsfrågans lösning, men
deltog under många år i förarbetena härför.

När Magnell avgick från rektoratet blev han ock
allmänt hyllad av såväl styrelse som lärarkollegium.

Jag framhöll tidigare att enligt min uppfattning, är det
Magnells rektorsgärning som betecknar tyngdpunkten av
hans levnadsbana. Detta hindrar ej att mycket vore att
säga om Magnell såsom väg- och
vattenbyggnadsingenjör, som konsulterande på dessa områden och såsom
facklig författare. Utrymmet ocli även bristande
fackkunskaper hindrar mig emellertid att närmare beröra
dessa frågor.

Professor Magnells framstående praktiska duglighet
togs även i anspråk för olika offentliga uppdrag. Han
var sålunda sakkunnig i processen om Trollhätte
vattenfall under åren 1901—04 och i hans egenskap av ledamot
i trafiksäkerhetskommittén av åren 1904—07. Det
viktigaste uppdraget vid sidan av tekniska högskolan var
väl ledamotskapet i vattenfallsstyrelsen under den långa
följden av år 1909—1928. Detta uppdrag var det sista
han lämnade och han blev även hjärtligt avtackad vid
sin avgång från detsamma.

Till sist några ord om Magnell personligen. Magnell
var värmlänning och hade såsom värmlänningar i
allmänhet ett glatt lynne och ett utpräglat sinne för humor.
Hans humor verkade i hög grad lättande på arbetet
och på samarbetet och han var därför särskilt avhållen
av alla, vilka stodo i nära arbetskontakt med honom.
Han var en god och glad chef.

Magnell efterlämnar maka, född Schiller, och tre barn.
En son är löjtnant vid fortifikationen, en dotter är
praktiserande läkare och gift med dr R. Nauclér och en
dotter är amanuens vid tekniska högskolans bibliotek och
gift med sekreteraren i kommerskollegium E. Landberg.

T. Lindmark.

WALDEMAR P. G. DYRSSEN †.

En oändligt upprörande olyckshändelse bragte
Waldemar Dyrssen om livet den 4 sistlidne aug. De
närmare omständigheterna bliva nog aldrig kända, men det
synes vara klarlagt att han under en kort promenad i
närheten av sitt hem utanför Pittsburgh blev påkörd av
en automobil. Nästa morgon anträffades hans sargade
kropp vid sidan av vägen. Av gärningsmannen fanns ej
ett spår. Han hade räddat sig i nattens mörker.

Detta slags nidingar äro en beklaglig företeelse i detta
automobilismens tidevarv. En föraktlig feghet kommer
dem att rymma fältet i stället för att lämna omedelbar
hjälp till den olycklige dc skadat och kanske därigenom
rädda hans liv. Som det nu är kunna vi blott med sorg

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 02:07:59 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tektid/1928a/0378.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free