- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / 1929. Allmänna avdelningen /
82

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 5. 2 febr. 1929 - Stockholms generalplan av år 1928

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

82

TEKNISK TIDSKRIFT

16 febr. 1929

motion, som varit i riksdagen, att staden skulle för
dessa parker erlägga viss årlig större avgift, har
stadsplanekontoret verkställt en utredning angående
parkerna i en hel del utländska städer. Utredningen
visar, att de flesta huvudstäder och även andra större
städer hava en del av sitt parkbestånd upplåtet av
staten, vilken icke blott gratis tillhandahåller parkerna
utan i vissa fall även underhåller dem. Att svenska
staten skulle börja tillämpa en från allmän europeisk
sedvänja avvikande princip i detta hänseende, torde
få betraktas som uteslutet, och man kan därför utgå
ifrån, att Kungsträdgården och Humlegården för all
framtid bliva utan ersättning upplåtna till staden
såsom parker.

Förutsätter man detta och inriktar man sig på att
flottstationen bortflyttas från staden, så att staden kan
komma i besittning av Skepps- och Kastellholmarna
till park, synes det icke vara nödvändigt att inom de
centrala delarna söka reservera ytterligare utrymmen
för parkändamål.

Däremot kan inom skilda stadsdelar en liel del
åtgöras i mindre skala för åstadkommande av såväl
utsiktsplatser som vissa utsiktsgator, särskilt gives
goda möjligheter därtill på Södermalm. Det vidare
stadsplanearbetet bör därför inriktas på, att samtliga
möjligheter till dylika anordningar tillvaratagas,
såväl vid regleringar i de äldre stadsdelarna, som inom
de nyare. Sålunda gives till exempel tillfälle att
inom de nya stadsområdena å västra Kungsholmen
erhålla en utsiktsgata längs bergkrönen utmed vattnen
till en längd av flera kilometer utan större kostnad i
planeringshänseende än vad som i vanliga fall brukar
nedläggas på parkanordningar. Till promenader för
invånarna i angränsande stadsdelar äro dylika vägar
och gator av stort värde.

Det är ganska påfallande att i Stockholm, som äger
så mycket stränder, något av strandpartierna icke
avsatts till strandpark inom de tätare bebyggda
stadsdelarna, Alla stränderna äro försedda med kajer och
använda för hamnändamål av ena eller andra slaget.
Frånsett det säkerligen oekonomiska att på detta
sätt sprida stadens hamnutrymmen, betyder detta för
stadens invånare att en källa till trevnad
undandra-gits dem. Härmed är icke sagt att det icke är
fängslande och livande att utmed vattnen se rörelse och
liv och pågående arbete. Men att så är fallet får icke
komma en att glömma vad som är lika påtagligt och
sant, nämligen att det gives en hel massa människor,
som under sin utevistelse äro i verkligt behov av
lugna platser för sin rekreation. Det torde vara
oemotsägligt, att sådana platser med god vilja och utan
inskränkande av hamnrörelsens legitima krav hade
kunnat anordnas på flera punkter i staden.

För närvarande förberedes utförande av en ny stor
strandväg i staden, nämligen Norr Mälarstrand.
Förslag ha framkommit att göra denna till hamn i vanlig
bemärkelse liksom övriga stränder utmed staden. Ur
generalplanesynpunkt är det uppenbart, att hamnen
icke kräver såväl denna nya kaj sträcka som en hel
del andra möjliga sådana. Tvärs över Riddarfjärden
ligger för närvarande Söder Mälarstrand mycket litet
använd. Denna kan utan större kostnader förses
med spåranordningar och göras till en fullt modärn
hamn. Skall Norr Mälarstrand däremot förses med
spår, kommer detta att kräva så betydande kostnader,
att man med säkerhet kommer att ställa sig tvekande

därinför, om frågan en gång på allvar skulle komma
på tal.

Det kan därför starkt ifrågasättas, huruvida yttre
delen av Norr Mälarstrand skall förses med kaj. Skall
denna anordnas till stadens första rekreationsplats
vid vatten, kan den förses med en enkel
strandskoning vida billigare än kajbyggnaden och bliva västra
stadsdelarnas befolkning till stor glädje och hälsa.

Flottstationen, ammunitionsfabriken å Marieberg,
Långholmsfängelset, sinnessjukhuset å
Konradsberg.

I samband med Yästerbro och parkerna framhölls
det synnerligen önskvärda i att flottstationen och
ammunitionsfabriken å Marieberg förflyttas ut ifrån
staden. Detsamma gäller även cellfängelset på
Långholmen och sinnessjukhuset på Konradsberg.

Under senare år har vid flera tillfällen från
statsmakternas sida påkallats Stockholms stads medverkan
till flottstationens bibehållande inom stadsgränsen,
och kronan har för ändamålet under senare år inköpt
mark. För närvarande pågår dessutom vidlyftiga
utredningar för byggande av nya kasärner och andra
etablissemang med tanke på stationens bibehållande
här för all framtid.

Staden torde helt och hållet sakna anledning att
lämna medverkan till bibehållande av flottstationen
inom staden, emedan detta skulle medföra betydande
risker i händelse av krigsfara, och även ur andra
synpunkter skulle vara olämpligt,

Under rubriken "Parker" omnämndes vilka
möjligheter, som givas att på Skepps- och Kastellholmarna
erhålla en synnerligen behövlig centralpark vid
vatten. Vidare skulle utan att menligt inverka på miljön,
delar av Skeppsholmen och Galärvarvet kunna
upplåtas till bebyggande sedan stationen bortflyttats.
Dessa tomter äro i och för sig vida bättre lämpade
för bostadsbygge än till flottstation. Ur
generalplanesynpunkt är det därför felaktigt att disponera dessa
områden för deras nuvarande ändamål som lika bra
eller bättre kan tillgodoses på annat håll.

Ur stadsplanesynpunkt är det även synnerligen
önskvärt, att flottstationen avlägsnas från trakten av
Nordiska museet på grund av den fara, som ligger i
de dyrbara samlingarnas grannskap till flottstationen.

I det föregående har framhållits önskvärdheten av
att en broförbindelse kommer till stånd från
Skeppsbron till Blasieholmen, vilken förutsattes i en
framtid kunna fortsättas över mynningen till Nybroviken
fram till Strandvägen ungefär vid Styrmansgatan.
En sådan förbindelse blir förr eller senare nödvändig,
i varje fall sedan ytterligare avsevärda delar av
Ladugårdsgärde blivit bebyggda. Härigenom komme
en del kajplatser att bliva avstängda från fritt
utnyttjande. Ersättning för dem skulle man emellertid
kunna få, om flottstationen förflyttades, och staden
komme i besittning av stationens nuvarande
strandområden.

Slutligen må bringas i erinran, att det naturliga
läget för en Österbro är mellan Beckholmen och
Södermalm. Även om tillkomsten av denna bro
ligger långt fram i tiden, kan det dock icke
försvaras att man nu vidtager anordningar, vilka i en
framtid skulle förhindra eller avsevärt försvåra brons
tillkomst. Skulle flottstationen trots allt få kvarligga

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 02:08:54 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tektid/1929a/0090.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free