- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / 1929. Allmänna avdelningen /
133

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 9. 2 mars 1929 - Vägväsendets omorganisation, av H. B—d.

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

2 mars 1929

TEKNISK TIDSKRI F T

141

vägingenjörernas efterrättelse utfärda allmänna
tekniska och tekniskt-ekonomiska direktiv samt genom
täta inspektioner av styrelsens tjänstemän förskaffa
sig en grundlig kännedom om vägväsendets tillstånd
och behov. I styrelsen skulle bl. a. upprättas en
väg-byrå. Dessutom skulle på extra stat anställas tre
väginspektörer och en broinspektör. Styrelsens chef
föreslogs erhålla generaldirektörs ställning.

Den nu framlagda propositionen ansluter sig
huvudsakligen till 1927 års förslag i ämnet. Enligt
densamma skola i länen vara anställda vägingenjörer och
biträdande ingenjörer, nämligen en vägingenjör i
varje län utom Gotlands, som skall ha vägingenjör
gemensam med Uppsala län, samt i hela riket
sammanlagt 20 biträdande ingenjörer.1 I likhet med vad som
tidigare föreslagits anses, att vägingenjör bör vara
väg- och vattenbyggnadsstyrelsens tjänsteman med
stationsort i vederbörande residensstad.2
Länsstyrelsen skulle bestämma över hans tjänstgöring utom i
frågor som röra väghållningens tekniska och
tekniskt-ekonomiska utförande. I detta avseende skall han
lyda under väg- och vattenbyggnadsstyrelsen. Vad
sålunda föreslås beträffande vägingenjör gäller
jämväl ifråga om biträdande ingenjör. För att
fullständigt frigöra vägingenjörer och biträdande ingenjörer
från det enskilda förvärvsintresset, föreslås även nu
att de skola vara helt statsavlönade. Vägingenjör
skall tillsättas på extra stat av kungl. maj:t efter
gemensamt förslag av länsstyrelsen och väg- och
vattenbyggnadsstyrelsen för en tid av högst sex år.
Biträdande ingenjör förordnas tillsvidare av väg- och
vattenbyggnadsstyrelsen efter förslag av
vägingenjören.

Beträffande avlöningsförmåner föreslås, att dessa
för vägingenjör icke må sättas lägre än till omkring
14 000 kr. å dyraste ort. Arvodet anses böra graderas
efter dyrort sålunda, att detsamma kommer att
utgöra å G-ort (Stockholm, Östersund, Luleå) 14 040 kr.,
å F-ort (Göteborg, Karlstad, Västerås, Härnösand,
Umeå) 13 770 kr., å E-ort (Uppsala, Linköping,
Nyköping, Malmö, Örebro, Falun, Gävle) 13 500 kr., å
D-ort (Jönköping, Kalmar, Karlskrona, Halmstad,
Vänersborg) 13 320 kr. och å C-ort (Växjö,
Kristianstad. Mariestad) 12 960 kr. Å lönen skulle utgå
dyrtidstillägg såsom för nyreglerade verk.3

Vid beräknandet av anslaget till biträdande
ingenjörer har man utgått ifrån en genomsnittslön enligt
lönegrad 20 i den för extra ordinarie tjänstemän
gällande löneplanen. Det förutsättes emellertid skola
ankomma på kungl. maj:t att — inom ramen av
tillgängliga anslag — efter förhållandena inom varje län

1 I motion i andra kammaren yrkas, att riksdagen måtte
besluta om sådan ändring i den k. propositionen rörande
omorganisation av vägväsendet att dels tillsättandet av
biträdande vägingenjör må anstå tills vidare, med rätt för k. m :t
att efter prövning i varje särskilt fall och efter förslag av
vederbörande länsstyrelse förordna om sådan tjänstemans
tillsättande, dels att vägdistrikt skulle erhålla rätt att föreslå
lämplig förrättningsman för uppgörande av förslag till plan
och kostnadsberäkningar.

2 I en i första kammaren väckt motion föreslås, att
vägingenjörerna skola vara länsstyrelsernas tjänstemän.

3 I motion i andra kammaren hemställes, att riksdagen
ej måtte fastställa vägingenjörernas arvoden till högre belopp
än 12 040 kr. å G-ort, 11 770 kr. å F-ort, 11 500 kr. å E-ort,
11 230 kr. å D-ort och 10 960 kr. å C-ort. Dyrtidstillägg
skulle utgå enligt samma grunder som föreslagits i
propositionen.

bestämma såväl antalet biträdande ingenjörer som
deras avlöning, vilken anses böra tillmätas med
hänsyn dels till den tekniska utbildning, som i varje fall
erfordras, dels till vederbörandes erfarenhet och
kunnighet på ifrågavarande område. I åtskilliga fall
anses tjänstemän med lägre teknisk utbildning med
fördel kunna användas. Biträdande ingenjör skulle också
åtnjuta dyrtidstillägg såsom för nyreglerade verk.

För väg- och vattenbyggnadsstyrelsens
vidkommande föreslås icke några organisatoriska
förändringar. Kommunikationsministern anser, i likhet med
vad riksdagen förutsatt, att frågan om styrelsens
omorganisation icke bör tagas upp till slutligt avgörande
förrän man vunnit någon tids erfarenhet efter
övergång till den nya lokala vägorganisationen. På grund
härav ha de tidigare föreslagna
inspektörsbefattningarna ej upptagits i propositionen. Den erforderliga
inspektionen anses i stället tillsvidare böra utföras av
tjänstemän inom väg- och vattenbyggnadsstyrelsen
och av sådana distriktstjänstemän, som vid
genomförande av den nya lokalorganisationen bliva
övertaliga.

Ifråga om vägärendenas handläggning ha
meningarna varit mycket delade om var avgörandet av
ärenden angående beviljande av statsbidrag till väg- och
broföretag skall ligga. I det övervägande antalet
yttranden har förordats att dessa frågor helt och hållet
eller till största delen skulle överflyttas till
länsstyrelserna. Kommunikationsministern anser att det komme
att medföra svårigheter vid anslagsfördelningen
därest, som i departementsförslaget förutsatts, vissa
statsbidragsfrågor — däribland sådana, vilka avse
statsbidrag till nyanläggning av vägar för dën
genomgående trafiken — fortfarande skulle
underställas kungl. maj:ts avgörande, medan den större delen
av dem och särskilt de, som gälla statsbidrag av
automobilskattemedel, skulle handläggas av
länsstyrelserna. I jämförelse med dessa medel bleve det
relativt obetydliga belopp som det skulle ankomma på
kungl. maj:t att fördela på de särskilda företagen.
Likaså framhålles, att det ofta är svårt att avgöra,
huruvida en väg är att betrakta såsom väg för
genomgående trafik eller icke.

Med hänsyn härtill föreslås att, då vägärendena i
övrigt skola koncentreras till länsstyrelserna, jämväl
frågorna om beviljande av statsbidrag måtte
handläggas av nämnda myndigheter. Till länsstyrelserna
borde därför överlämnas ärenden angående
statsbidrag från anslaget till byggande av landsvägar,
vanliga bygdevägar och broar samt från anslaget till
byggande av enkla bygdevägar ävensom
automobilskattemedlen länsfonder. Dessa anslag och medel skulle
av kungl, maj :t fördelas mellan länen, därvid kungl.
maj:t skulle föreskriva de villkor, som kunna
befinnas lämpliga, exempelvis att planerna för sådana
företag, som enligt upprättade flerårsplaner äro av mera
allmän betydelse, skola underställas kungl. maj:ts
godkännande. Därefter skulle vederbörande
länsstyrelse äga att, i huvudsaklig överensstämmelse med av
länsstyrelsen uppgjord och inom väg- och
vattenbyggnadsstyrelsen granskad flerårsplan avseende tre
år samt i enlighet med fastställda grunder, av de länet
tilldelade medlen bevilja statsbidrag till de särskilda
företagen, av automobilskattemedlen dock med högst
tre fjärdedelar av den beräknade kostnaden.
Ifrågasattes för något företag högre statsbidrag av automo-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 02:08:54 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tektid/1929a/0141.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free