Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 20. 18 maj 1929 - Nyare anordningar för ångekonomiens förbättring vid värme- och kraftanläggningar, av Frithiof H. Stenhagen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
298
TEKNISK TIDSKRIFT
15 juni 1929
Fig. 7. Multipeleffekt med förkopplad ångstrålekompressor.
maskinerna. Detta kan understundom även gälla för
de fall, då endast tidvis tillräckligt med
avlopps-ånga står till förfogande.
3. Yid sådana fall där ej tillräckligt med
avlopps-ånga står till förfogande men elektrisk
överskottsström kan erhållas. I dylika fall kan t. o. m.
indunstning med tillhjälp av med nattström drivna
kompressorer vara förmånligare än multipelavdunstning med
färskånga.
Den anförda’uppsatsen innehåller en mängd
värdefulla synpunkter vilka emellertid av iitrymmesskäl
icke kunna återgivas här, utan hänvisas intresserade
till densamma. Några illustrationer ur densamma
skola med förf. välvilliga bistånd visas.
Fig. 4 visar en indunstningsapparat varest en
stillastående omformare användes i stället för
turbokompressor. Arbetssättet är fullkomligt detsamma
som vid den i fig. 3 visade anläggningen.
Verkningsgraden torde ligga lägre vilket emellertid
understundom kompenseras av betydligt lägre
amorteringskost-nad. Fig. 5 visar en något annorlunda utförd, s. k.
sluten, indunstare.
Avsikten torde bl. a. vara att genom att hålla
injektorn helt innesluten i ångrummet åstadkomma bättre
värmeekonomi genom minskning av strålnings- och
le dningsf örlusterna.
Slutligen visas i fig. 6 exteriören av en
indunstare-komprëssor av ångstråletyp enligt utförandet i fig. 4.
Kompressionsförfarandet kan givetvis även tillämpas
på multipelapparater. Vid den i fig. 7 visade
anordningen får exempelvis friskånga före sitt inträde i
första effektens värmekammare medelst en
"ångstråle-pump" insuga ånga från (vanligen) samma effekts
ångrum, varigenom arbetsförlusterna vid friskångans
nedstrypning undgås.
Det ovan anförda gör icke anspråk på att innehålla
några egentliga nyheter. Turbokompressorer hava
sedan länge varit använda. En av Söderlund och
Boberg patenterad anordning finnes t. e. beskriven
i litteraturen redan år 1917.1 Ungefär lika gammalt
torde system Prache-Bouillon vara. Likaså infördes i
6:e upplagan av Hausbrands klassiska arbete
"Verdampfen, Kondensieren und Kühlen"2 år 1918 för
första gången ett par sidor om "mekaniskt uppvärmd
värmeånga" varvid författaren dock bl. a. skriver
följande: "Att medelst pumpar på ett ekonomiskt sätt
bringa ångan till högre temperatur och tryck har, så
vitt vi veta, icke lyckats. De bemödanden som gjorts
att åvägabringa detta medelst injektorer torde hava
påbörjats för flere år sedan ehuru utan nämnvärd
framgång."
Det har därför avsetts att framhålla de praktiska
resultat vartill man på senaste tiden kommit och att
visa att även trots den låga verkningsgraden hos
värmepumparna av 25—35 % dock i många
fall en synnerligen beaktansvärd besparing
kan ernås å ångkontot.
Övergå vi nu till den andra gruppen,
vilken söker realisera en bättre ångekonomi
genom att under användande av
avlopps-ångans kondensationsvärme framställa ånga
av högre tryck och temperatur, och som
lämpligen benämnes termiska kompressorer till
skillnad från de mekaniska kompressorer som redan
beskrivits, så tror jag mig för svenska ingenjörer
framlägga en nyhet. Huruvida den mig veterligt
enda representanten på detta område, den av dr ing.
E. Koenemann, Berlin, uppfunna s. k.
Koenemann-transformatorn kan komma att infria de stora
förhoppningar som ställas på densamma får framtiden
utvisa. Den tankegång som fört till dess utarbetande
uppvisar emellertid en sådan genialitet, att den är väl
värd att beakta. De synpunkter på ängekonomi som
kunna erhållas genom ett studerande av densamma
äro så många, och ligga på ett så vidsträckt fält, att
det ingalunda är min avsikt att söka giva en
uttömmande resumé därav. Min önskan är endast att med
de följande raderna rikta svenska ingenjörers
uppmärksamhet på ett område, vilket ger rika möjligheter
till tekniska uppslag.
Beträffande denna transformators användande för
kraftalstring, vilket synes på ett enkelt sätt lösa
frågan om stora temperaturfall i kraftmaskineriet, och
varigenom termo dynamiska verkningsgrader på ända
till 40 % kunna nås, så är det härmed första gången
som någonting närmare därom offentliggöres i en
tidskrift. (Forts.)
1 Journal of the Soc. of Chemical Industry, Vol. 36, sid.
70—72 (1917).
2 e. Hausbrand : Verdampfen, Kondensieren und Kühlen,
6 :e Aufl., Berlin 1918 (Manuldruck 1924), sid. 200—201.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
