Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 41. 12 okt. 1929 - Tennöarna Banka och Billiton, av Axel Wieslander - Förbränningsmotorns hemlighet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
14 sept. 1929
TEKNISK TIDSKRIFT
507
om att närmare taga reda på var kineserna
liade sina gångar, ej heller uppgjordes några
som helst kartor över fyndplatserna. Med
tiden övertäcktes sedan somliga av dessa
fyndplatser av siam och sand från närliggande
alluviala arbeten, och så undan för undan,
tills man ej hade en aning om var gångarna
varit belägna. För att försöka få reda på en
del sådana gångar har man nu anlitat svensk
malmletning, vilken i flera fall kunnat
uppvisa lyckade resultat.
På de större gångförekomsterna har
brytning sedan gammalt varit i gång. En av de
förnämsta har varit Tikoes, som är en
grei-senförekomst i graniten. Andra mera
betydande gruvor äro Klappa Kampit, Seloemar
och Garoemedang. Dessa ha på de senaste
åren försetts med fullt moderna maskiner,
och brytning har igångsatts i ganska stor
skala. Det ser emellertid ut som om man
skulle mötas av ganska stora missräkningar.
I Klappa Kampit är malmen snart slut, i
Seloemar har man för mycket pyrit och i
Garoemedang även för liten tennprocent.
Yid varje gruva finnes ett anrikningsverk,
och från ett av dessa (Klappa Kampit)
upptages här schemat för anrikningen fig. 8.
Eftersom malmen i Klappa Kampit är
pyrit-och järnoxidhaltig, måste röstning företagas
fore slutkoncentreringen.
Kassiteriten är i Nederländska Indien det
enda tennmineralet. Det varierar i färgen
från nära vitt över gult och rött till grått och
svart, och till storleken från mjöl till
ärtstorlek. Sällsynta äro större block, men sådana,
som levererat ända till flera tusen picol har
förekommit.
Kassiteriten, Sn02, håller 78,7 %
metalliskt tenn. De t. o. m. i de allra renaste
tenn-malmerna förekommande föroreningarna
göra emellertid, att vid smältningen högst 74
à 75 % kan utvinnas, vid dåliga malmer kan
procenten gå ända ned till under 60. Dessa
dåliga malmer äro sådana, som hålla titanjärn,
vilket mycket liknar kassiteriten, som monaziet. Dessa
båda minerals eg. vikt ligger så nära kassiteritens
(ung. 6,8—7,2), att de vid våtanrikningen gå med i
koncentratet och vid smältningen genom
slaggbildning förorena tennet med järn.
Man har för några år sedan gjort försök med
flotation av olika anrikningsprodukter, men resultatet har
blivit magert. Huruvida dessa försök ej utförts med
tillräcklig omsorg eller svårigheterna med malmernas
beskaffenhet varit för stora på flotationsteknikens
dåvarande ståndpunkt, är mig icke bekant. De senaste
åren har även i Bolivia gjorts omfattande
flotations-försök, men resultaten lära även där vara dåliga.
De alltmera på Billiton avtagande
tennmalmsreser-verna ha gjort, att man måst taga allt fattigare
förekomster i betraktande för utvinningen.
Utvinnings-metoderna ha emellertid samtidigt förbättrats, men
ha ej förmått hindra att produktionspriset per picol
tenn stigit, under det att priset på tenn på
världsmarknaden visat tendens att falla. Man söker nu
även utom Billiton finna nya förekomster och har
igångsatt omfattande undersökningar kring Victoria-
Fig. 8. Schema över anrikningsverket i Klappa Kampit.
sjön i f. d. Tyska Ost-Afrika. Man har även planer
på undersökningar på Sumatras ostkust och på en del
småöar inom arkipelagen mellan Malakka och Banka.
Litteratur.
1. J. C. Mollema: De ontwikkeling van het eiland Billiton en
van de Billiton-Maatschappij. Haag.
2. L. M. Rutten: Voordrachten Over de geologi van
Neder-landsch Oost-Indie.
3. R. D. M. Verbeek: Geol. beschr. van Banka en Billiton.
Jaarboek Mijnwesen 1897. XV. Weltevreden.
FÖRBRÄNNINGSMOTORNS
HEMLIGHET.
Ingenjör Oskar Kährs artikel "Förbränningsmotorns
hemlighet" införd i häfte 32 har uppkallat vår landsman
ingenjör Hugo Morén, känd dieselmotor-konstruktör hos
American Machine and Foundry Company, till ett inlägg
i frågan, vilket här i huvudsak återges.
Om problemet att ersätta de nuvarande bilmotorerna
med tvåtakts råoljemotorer, skriver ingenjör Morén
bl. a., endast berodde på utfinnandet av en speciell form
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
