- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / 1929. Allmänna avdelningen /
637

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 49. 7 dec. 1929 - Flygtrafiken, av Lars Akselsson

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

1(5 Nov. 1929

TEKNISK TIDSKRIFT

637

sätta några revolutionerande nya uppfinningar bör
man därför kunna räkna med betydande
kostnadsminskning, sannolikt till omkring hälften av de
nuvarande.

De sakkunniga, som avgivit ovannämnda
betänkande (landshövding A. B. Gärde, bankdirektör O.
Rydbeck, riksgäldsfullmäktige A. Anderson i Råstock,
t. f. professor I. Malmer och kontorschef L.
Aksels-son med flygingenjör T. Ångström som adjungerad),
ha för fortsättningen av den svenska flygtrafiken
uppställt ett program i två etapper.

I första hand trafik under dagen året runt på
linjen Malmö—Amsterdam samt 8 månader på linjen
Stockholm—Hälsingfors (uteslutna äro här t. v.
is-läggnings- och islossningsperioderna). I andra hand
trafik på natten, närmast avsedd för postbefordran,
på linjen Stockholm—Malmö—Hannover f. v. b. till
Berlin, London och Paris samt på anslutningslinjen
Oslo—Göteborg—Köpenhamn—Malmö.

Den första delen av programmet, alltså
daglinje-trafiken, föreslås omedelbart igångsatt enligt kontrakt
mellan trafikbolaget och staten för åren 1931—1935.
Det svenska bolaget skall utföra hälften av trafiken
och samseglande utländskt bolag den andra hälften.
De sakkunnigas kostnadsberäkningar för den svenska
halvparten av trafiken torde erbjuda visst intresse
och återgivas här i sammandrag; siffror för nuvarande
kortare trafikperioder bifogas. Beräkningarna hänföra
sig till flygplan Junkers G23 och G24 med en nyttig
lastförmåga av 1050 kg och plats för 9 passagerare.

Malmö-Amsterdam [-Stockholm-Hälsing-fnrs-] {+Stockholm-Hälsing- fnrs+}
12 mån. 6 mån. 8 mån. 5 mån.
Flygkm pr år........ 259 200 129 600 99 600 62 250
Utgifter, kr.
Flygpersonalens löner 53 700 37 700 27 800 22 700
Bränsle och olja.... 126 000 63 000 57 900 36,200
Materielunderhåll o.
mekanikertjänst.. 154 700 109 900 70 300 56 500
Amortering ....... 178 700 134 100 62 600 50 300
Ränta ............ 59 100 55 700 20 700 20 700
Försäkringar ...... 61 800 36 800 19 600 12 800
Diverse o. oförutsett 30 000 15 000 15 000 10 000
S: a egentliga flyg-
tjänstkostnader .. 664 000 452 200 273 900 209 200
Markorganisation .. 176 800 128 900 39 400 28 500
Administration .... 80 000 80 000 30 000 30 000
Avgå diverse inkom-
ster ...........- -30 000 — 30 000 — 5 000 — 5 000
Summa årskostnader 890 800 631100 338 300 262 700
Inkomster, kr.
Persontrafik ...... 195 000 126 000 85 000 59 000
Posttrafik ......... 140 000 45 000 36 000 15 000
Godstrafik ........ 66 000 31 000 5 000 3 000
Summa inkomster. . 401000 202 000 126 000 77 000
Nettokostnad .... kr. 489 800 4’2i9 100 212 300 185 700
Per flygkm, kr.
Utgifter........... 3,43 4,87 3,39 4,22
Inkomster ........ 1,54 1,56 1,26 1,24
Nettokostnad ...... 1,89 3,31 2,13 2,98
På grund av dessa kalkyler föreslå de sakkunniga

en årlig subvention av 700 000 kr. för daglin
jetra-fiken.

Kalkylerna visa, att den till hela året (resp. 8 mån.)
utvidgade trafiken medför jämförelsvis liten
kostnadsökning, vilket beror dels på att samma materiel
och personal, som nu behövs för den mindre trafiken,
räcker även för den utökade trafiken, dels ock på
de allmänna omkostnaderna. I själva verket
förhåller det sig så att en ytterligare utökning av
trafiken till t. e. det dubbla eller flerdubbla skulle
medföra ytterligare stark sänkning av kostnaderna pr
flygkm. Kalkylerna visa också att amorterings- och
underhållskostnaderna äro utomordentligt stora,
vilket som redan nämnts ger utsikt till en stor
kostnads-nedpressning i ett framtida mer utvecklat
trafikstadium. Om således den ekonomiska situation, som
ovannämnda kalkyler anvisa, icke kan anses god, så
saknas dock icke förhoppningar om framtida bättring.

Det väsentliga i detta dagtrafikprogram är
utvidgningen till helårstrafik, innebärande dels teknisk
utprovning av denna svårare trafikprestation, dels
kommersiell inarbetning av vintertrafiken, varvid vinnes
såväl en ordnad luftpostbefordran hela året som ock
erfarenheter om allmänhetens uppskattning av
persontrafik hela året. Det kan i viss mån sägas vara
ett experiment i såväl tekniskt som kommersiellt
avseende att nu taga detta steg fullt ut, men goda
utsikter torde finnas att det skall visa sig
lyckobringande, och i allt fall innebär det att Sverige i
samklang med andra nationer gör sin insats för att
av flygtrafiken göra något mer än en sommar- och
turistföreteelse, nämligen ett verkligt och effektivt,
praktiska kommersiella behov tjänande trafikmedel.

För nattpostflygningen, som givetvis innebär ännu
en ökad teknisk svårighetsgrad, ha de sakkunniga
föreslagit att alla erforderliga förarbeten —• vilka äro
av många slag — omedelbart igångsättas, så att
Sverige och de nordiska länderna om några år skola
kunna igångsätta nattpostflygning i anslutning till
det allmänna europeiska nattpostnät, som då kan
förväntas förverkligat. Detta kommer att innebära en
revolution på det postala området. Flertalet viktiga
orter i Europa och i Norden komma att ligga på en
enda natts inbördes postavstånd; vår europeiska
brevväxling blir lika snabb som vår inomsvenska. Helt
säkert betyder detta ofantligt mycket för vårt
affärsliv.

Av de sakkunniga verkställda förberedande
utredningar visa, att, om tillräcklig anslutning vinnes från
alla länder, skall nattpostflygningen åtminstone i det
närmaste bära sig utan att utgifterna bli betungande
för postverken. Dock erfordras dyrbara
fyrledsan-läggningar på vederbörande staters bekostnad.

De sakkunnigas ledamot t. f. professor Malmer har
verkställt undersökning och kostnadsberäkning för
en flygled Stockholm—Malmö. Utan att närmare
ingå på denna i flera avseenden mycket intressanta
utredning må omnämnas, att själva fyrleden med i
regel en fyr på var femtonde km beräknas kosta c:a
550 000 kronor. Därtill komma emellertid avsevärda
kostnader, c:a 1,4 mill. kr., för landningsplatser och
riödlandningsfält m. m. Olika alternativa
linjesträckningar äro undersökta, den sannolikt lämpligaste
är Stockholm—Norrköping—Mj ölby—Näss j ö—Hj
el-maryd-—Malmö, men en noggrannare meteorologisk
undersökning bör föregå det slutliga linjevalet. För
denna och andra förarbeten för nattrafiken samt för
motsvarande flygledsundersökning Oslo—Göteborg—

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 02:08:54 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tektid/1929a/0649.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free