Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 3. 17 jan. 1931 - Tekniska föreningar - Tekniska föreningen i Härnösand, av P. M—r. - Tekniska föreningen i Karlskrona, av H. O. S—bg. - Stockholms byggnadsingenjörsföreningen - Chalmersska ingenjörsföreningens Stockholmsavdelning, av G. E. - Tekniska samfundets i Göteborg - Skånska ingenjörsklubben, av F. M.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
vattenbyggnader". Efter föredraget redogjorde några
av de närvarande för sina erfarenheter på området.
Efter förhandlingarna följde som vanligt gemensam
supé med samkväm. P. M–r.
Tekniska föreningen i Karlskrona
hade sammanträde å stadshotellet i Karlskrona
torsdagen den 27 november under ordförandeskap
av ingenjör H. O. Segerberg.
Meddelanden lämnades om ingångna handlingar och
en ny medlem invaldes i föreningen. Vidare
diskuterades firande av klubbafton med damer
och beslöts att denna skulle anordnas den 20 december.
Härefter höll maskiningenjör Folke Åberg ett
synnerligen intressant föredrag om "Transport av
järnmalm i Lappland". – Föredragshållaren lämnade
en sakkunnig och belysande redogörelse för
malmbrytningen i Kiruna och transporten av malmen
till utskeppningsplatserna Narvik och Luleå.
Föredraget, som illustrerades med utmärkta
ljusbilder och film avtackades med hjärtliga applåder.
Efter förhandlingarna intogs som vanligt supé och
"eftersits" under angenäma former. H. O. S–bg.
Stockholms byggnadsingenjörsförening
höll den 10 dec. 1930 sammanträde å restaurant
Metropol under ordförandeskap av ingenjör Harald Jirlow.
Den viktiga frågan om Tekniska skolan i Stockholm
behandlades förberedande. Föreningen beslöt att
under januari 1931 anordna ett särskilt sammanträde
för ingående behandling av frågan.
Direktör Axel Norman höll därefter ett uppmärksammat
föredrag rörande torrbruk och murbruks tillverkning.
Föredragshållaren hade under ett flertal år utfört
omfattande experiment för att framställa ett kalkhydrat
av tillräckligt stor finhetsgrad för att åstadkomma ett
torrt bruk, söm är lika fint som det man hittills framställt
av det våta hydratet.
För att murbruk skall bliva tillräckligt smidigt, måste
kalken vara ytterst fint sönderdelad. Ett mått på
erforderlig finhetsgrad är att kalken kan sållas
genom ett nät med 4 900 maskor pr kvadratcentimeter.
Denna finhetsgrad har man hittills ernått genom
släckning av kalken mea överskott av vatten, så att
slam erhålles. Konsekvensen härav har varit att man
t. e. i Stockholm med en produktion av ca en och en
halv million hektoliter bruk pr år får med fordon
distribuera 50 till 60 tusen kubikmeter vatten, vilket
eljest kunde ske genom vattenledningen.
I Förenta staterna har man experimenterat med olika
kalksorter och olika maskiner för dessas finfördelning.
Föredragshållaren har nu efter föredöme därifrån
lyckats med svensk kalk framställa ett torrhydrat lika
fint som det man erhåller genom den våta metoden.
Detta kommer att medföra i vissa fall minskade
transportkostnader samt minskade väntpengar till
arbetarne vid försummad distribution av murbruk.
Ett förråd av torrkalk kan finnas som reserv vid
varje bygge. Torrbruket levereras i papperssäckar.
Reparationer inomhus kunna därför verkställas utan
nedsölning av förstugor och trappuppgångar med
drällande bruk. Torrbruk har enligt uppgift under
ett par års tid provats med framgång vid olika byggen.
Det nya bruket levereras av Karta och Oaxen.
Ordföranden framförde föreningens tack till
föredragshållaren, varefter supé med samkväm vidtog.
Chalmersska ingenjörsföreningens Stockholmsavdelning
sammanträdde torsdagen den 11 dec. å hotell
Continental till ordinarie höstsammanträde. Därvid
företogs val av styrelse och revisorer. Samtliga
funktionärer omvaldes utom kassören, direktör
C. Hagberg, vilken på grund av bristande tid avsagt
sig uppdraget. I hans ställe invaldes ingenjör
G. Göthberg. Styrelsen utgöres sålunda nu av
ordf. dr G. Dalen, vice ordf. ingenjör Chr. Sylwan,
sekr. ingenjör G. Elin, kassör ingenjör G. Göthberg
och klubbmästare ingenjör O. Hammarström med
suppleanterna direktör C. Hagberg och ingenjör
K. J. Herbold.
Efter förhandlingarna höll direktör S. A. Eskilson
föredrag om "Autogen svetsning" och därefter
ingenjör J. G. Kjellgren om "Några synpunkter på
elektrisk svetsning". Båda föredragen voro synnerligen
intresseväckande, och under föredragen visades såväl
skioptikonbilder som film, vilka på ett förträffligt
sätt illustrerade olika användningsområden för
svetsning samt vilken materialbesparing som
därigenom kan åstadkommas.
I den efterföljande diskussionen uppträdde flera talare
och det påpekades bl. a. betydelsen av att I. V. A.
upptagit frågan om svetsning till behandling. Efter
sammanträdet, som var synnerligen talrikt besökt,
följde supé och ett angenämt nachspiel. G. E.
Tekniska samfundets i Göteborg
styrelse för år 1931 utgöres efter vid ordinarie
sammanträdet den 15 dec. 1930 företaget stadgeenligt
kompletteringsval av: direktör Per Boëthius, ordförande,
arkitekt Sven Steen, v. ordförande, direktör
C. A. Reuterswärd, v. ordförande, ingenjör Per Ågren,
sekreterare, direktör Hugo Heyman, kassaförvaltare.
Till klubbmästare har valts ingenjör Nils Malmström,
till v. klubbmästare ingenjör J. T. Vidlund och till
bibliotekarie fil. mag. S. Landahl.
Skånska ingenjörsklubben
höll under direktör H. Evers ordförandeskap sitt sista
sammanträde för året den 17 december på
Kungsparkens restaurang i Malmö. Till ordinarie medlem hade
styrelsen invalt vägingenjören kapten E. Augustinsson.
Bland övriga föreningsangelägenheter märktes planerna
för klubbens majsammanträde, som styrelsen vidtagit
åtgärder för att kombinera med Sv. teknologföreningens
årsmöte. Styrelsens åtgärder godkändes. Ingenjör
Hilding Håkanson från Stockholm lämnade ett kortfattat
men synnerligen intressant meddelande om de nyaste
forskningarna och rönen i frågan om stenkolslagrens
uppkomst. Mot de äldre teorierna om successiv övergång
av växtämnen genom stadierna ved, torv, brunkol, stenkol
talade de kemiska analyserna, som ådagalade en bestämd
artskillnad mellan brunkol och stenkol. De nyaste
undersökningarna, som ännu pågå vid Kaiser Wilhelmsinstitutet
och vilkas definitiva resultat först om åtskilliga år kunna
påräknas, peka hän på att äggviteämnen spela huvudrollen
som råmaterial för både bergolja och stenkol. Aftonens
huvudföredrag hölls av direktör Ragnar Carlstedt från
Stockholm om Arcaregulatorn, dess utveckling och
användning för olika ändamål. Med ljusbilder visade
talaren regulatorns principiella verkningssätt. Medelst kurvor
demonstrerades resultaten av dess applicerande för att
hålla temperaturer, tryck m. m. vid konstanta värden.
I stället för de förutvarande i vågor upp och ned gående
linjerna hade man erhållit praktiskt taget vågräta sådana.
Samtidigt omnämndes de bränslebesparingar, som genom
regulatorerna kunde ernås. Efter den gemensamt intagna
supén visades en film över stenkolsindustrien i Ruhrområdet,
där åskådaren kunde följa stenkolen från dess brytande
i gruvorna, genom transportanordningarna, sorteringen och
slutligen koks- och brikettverken. Ingenjörsklubbens sångkör
under ingenjör G. Gunnarssons ledning bidrog med
utmärkta prestationer till stämningen under samkvämet, som
dessutom både genom tal och dekorativa anordningar präglades
av den annalkande julhelgen. F. M.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
