Print (PDF) - On this page / på denna sida - Tekniska föreningar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
vattenbyggnader". Efter föredraget redogjorde några av de närvarande för sina erfarenheter på området. Efter förhandlingarna följde som vanligt gemensam supé med samkväm. <tab><tab>P. M--r. Tekniska föreningen i Karlskrona hade sammanträde å stadshotellet i Karlskrona torsdagen den 27 november under ordförandeskap av ingenjör H. O. Segerberg. Meddelanden lämnades om ingångna handlingar och en ny medlem invaldes i föreningen. Vidare diskuterades firande av klubbafton med damer och beslöts att denna skulle anordnas den 20 december. Härefter höll maskiningenjör Folke Åberg ett synnerligen intressant föredrag om "Transport av järnmalm i Lappland". -- Föredragshållaren lämnade en sakkunnig och belysande redogörelse för malmbrytningen i Kiruna och transporten av malmen till utskeppningsplatserna Narvik och Luleå. Föredraget, som illustrerades med utmärkta ljusbilder och film avtackades med hjärtliga applåder. Efter förhandlingarna intogs som vanligt supé och "eftersits" under angenäma former. <tab>H. O. S--bg. Stockholms byggnadsingenjörsförening höll den 10 dec. 1930 sammanträde å restaurant Metropol under ordförandeskap av ingenjör Harald Jirlow. Den viktiga frågan om Tekniska skolan i Stockholm behandlades förberedande. Föreningen beslöt att under januari 1931 anordna ett särskilt sammanträde för ingående behandling av frågan. Direktör Axel Norman höll därefter ett uppmärksammat föredrag rörande torrbruk och murbruks tillverkning. Föredragshållaren hade under ett flertal år utfört omfattande experiment för att framställa ett kalkhydrat av tillräckligt stor finhetsgrad för att åstadkomma ett torrt bruk, söm är lika fint som det man hittills framställt av det våta hydratet. För att murbruk skall bliva tillräckligt smidigt, måste kalken vara ytterst fint sönderdelad. Ett mått på erforderlig finhetsgrad är att kalken kan sållas genom ett nät med 4 900 maskor pr kvadratcentimeter. Denna finhetsgrad har man hittills ernått genom släckning av kalken mea överskott av vatten, så att slam erhålles. Konsekvensen härav har varit att man t. e. i Stockholm med en produktion av ca en och en halv million hektoliter bruk pr år får med fordon distribuera 50 till 60 tusen kubikmeter vatten, vilket eljest kunde ske genom vattenledningen. I Förenta staterna har man experimenterat med olika kalksorter och olika maskiner för dessas finfördelning. Föredragshållaren har nu efter föredöme därifrån lyckats med svensk kalk framställa ett torrhydrat lika fint som det man erhåller genom den våta metoden. Detta kommer att medföra i vissa fall minskade transportkostnader samt minskade väntpengar till arbetarne vid försummad distribution av murbruk. Ett förråd av torrkalk kan finnas som reserv vid varje bygge. Torrbruket levereras i papperssäckar. Reparationer inomhus kunna därför verkställas utan nedsölning av förstugor och trappuppgångar med drällande bruk. Torrbruk har enligt uppgift under ett par års tid provats med framgång vid olika byggen. Det nya bruket levereras av Karta och Oaxen. Ordföranden framförde föreningens tack till föredragshållaren, varefter supé med samkväm vidtog. Chalmersska ingenjörsföreningens Stockholmsavdelning sammanträdde torsdagen den 11 dec. å hotell Continental till ordinarie höstsammanträde. Därvid företogs val av styrelse och revisorer. Samtliga funktionärer omvaldes utom kassören, direktör C. Hagberg, vilken på grund av bristande tid avsagt sig uppdraget. I hans ställe invaldes ingenjör G. Göthberg. Styrelsen utgöres sålunda nu av ordf. dr G. Dalen, vice ordf. ingenjör Chr. Sylwan, sekr. ingenjör G. Elin, kassör ingenjör G. Göthberg och klubbmästare ingenjör O. Hammarström med suppleanterna direktör C. Hagberg och ingenjör K. J. Herbold. Efter förhandlingarna höll direktör S. A. Eskilson föredrag om "Autogen svetsning" och därefter ingenjör J. G. Kjellgren om "Några synpunkter på elektrisk svetsning". Båda föredragen voro synnerligen intresseväckande, och under föredragen visades såväl skioptikonbilder som film, vilka på ett förträffligt sätt illustrerade olika användningsområden för svetsning samt vilken materialbesparing som därigenom kan åstadkommas. I den efterföljande diskussionen uppträdde flera talare och det påpekades bl. a. betydelsen av att I. V. A. upptagit frågan om svetsning till behandling. Efter sammanträdet, som var synnerligen talrikt besökt, följde supé och ett angenämt nachspiel. <tab>G. E. Tekniska samfundets i Göteborg styrelse för år 1931 utgöres efter vid ordinarie sammanträdet den 15 dec. 1930 företaget stadgeenligt kompletteringsval av: direktör Per Boëthius, ordförande, arkitekt Sven Steen, v. ordförande, direktör C. A. Reuterswärd, v. ordförande, ingenjör Per Ågren, sekreterare, direktör Hugo Heyman, kassaförvaltare. Till klubbmästare har valts ingenjör Nils Malmström, till v. klubbmästare ingenjör J. T. Vidlund och till bibliotekarie fil. mag. S. Landahl. Skånska ingenjörsklubben höll under direktör H. Evers ordförandeskap sitt sista sammanträde för året den 17 december på Kungsparkens restaurang i Malmö. Till ordinarie medlem hade styrelsen invalt vägingenjören kapten E. Augustinsson. Bland övriga föreningsangelägenheter märktes planerna för klubbens majsammanträde, som styrelsen vidtagit åtgärder för att kombinera med Sv. teknologföreningens årsmöte. Styrelsens åtgärder godkändes. Ingenjör Hilding Håkanson från Stockholm lämnade ett kortfattat men synnerligen intressant meddelande om de nyaste forskningarna och rönen i frågan om stenkolslagrens uppkomst. Mot de äldre teorierna om successiv övergång av växtämnen genom stadierna ved, torv, brunkol, stenkol talade de kemiska analyserna, som ådagalade en bestämd artskillnad mellan brunkol och stenkol. De nyaste undersökningarna, som ännu pågå vid Kaiser Wilhelmsinstitutet och vilkas definitiva resultat först om åtskilliga år kunna påräknas, peka hän på att äggviteämnen spela huvudrollen som råmaterial för både bergolja och stenkol. Aftonens huvudföredrag hölls av direktör Ragnar Carlstedt från Stockholm om Arcaregulatorn, dess utveckling och användning för olika ändamål. Med ljusbilder visade talaren regulatorns principiella verkningssätt. Medelst kurvor demonstrerades resultaten av dess applicerande för att hålla temperaturer, tryck m. m. vid konstanta värden. I stället för de förutvarande i vågor upp och ned gående linjerna hade man erhållit praktiskt taget vågräta sådana. Samtidigt omnämndes de bränslebesparingar, som genom regulatorerna kunde ernås. Efter den gemensamt intagna supén visades en film över stenkolsindustrien i Ruhrområdet, där åskådaren kunde följa stenkolen från dess brytande i gruvorna, genom transportanordningarna, sorteringen och slutligen koks- och brikettverken. Ingenjörsklubbens sångkör under ingenjör G. <sc>Gunnarssons</sc> ledning bidrog med utmärkta prestationer till stämningen under samkvämet, som dessutom både genom tal och dekorativa anordningar präglades av den annalkande julhelgen. <tab><tab>F. M.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
