Full resolution (TIFF)
- On this page / på denna sida
- Häfte 8. 21 feb. 1931
- Luftfartsutställningen i Paris, av Tord Ångström
- Den sydliga förortstrafiken i Stockholm och slussområdets reglering
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
flygproblemet i en framtid komma att bliva talrika
och att dessa komma att försvara sina platser bredvid
varandra, anpassade för olika ändamål och användning.
Av utomordentligt stor betydelse för flygningens
popularisering är under alla förhållanden att anspråken
på individuell flygskicklighet sänkes. Den praktiska
flygmaskinen måste göras mera "fool-proof" än det
nuvarande flygplanet är. Autogiron är ett steg i denna
riktning: den kan icke överstegras, ej komma i spin
och den kan manövreras efter en instruktion som icke
är mycket mera omfattande än en vanlig bilkurs.
Man måste alltså hälsa autogirons tillkomst med
verklig tillfredsställelse. Den kommer att vidga
konstruktörernas syn på problemen och den
kommer att bryta väg för en radikalare frammarsch
i fråga om typutveckling.
Sport- och turistflygningen är i Frankrike på god väg
att slå igenom. Landet äger icke mindre än 153 flygfält
och givetvis äro do flesta städer utrustade med flygstationer.
Franska staten understöder även kraftigt ägare av
privatflygplan. Vid inköp av flygplan erhålla dessa således
en premie av staten som i allmänhet täcker omkring 50 %
av inköpspriset. Ett användbart privatflygplan kan således
erhållas för ca 5 000 kr. Ytterligare understöd erhåller
ägaren, om han anställer särskild flygare, mekaniker etc.
Det stora intresse som överallt i Frankrike ägnas flygningen
och den kraftiga omvårdnad den åtnjuter från statens sida
borgar för fortsatta franska insatser inom flygtekniken och
man kan hysa berättigade förväntningar på att dessa skola
visa sig fruktbärande för den civila luftfart som under den
närmaste framtiden kommer att uppbyggas. Tord Ångström.
DEN SYDLIGA FÖRORTSTRAFIKEN I STOCKHOLM OCH
SLUSSOMRÅDETS REGLERING.
I mars 1930 tillsatte stadskollegiet i Stockholm en
kommitté, benämnd "1930 års trafikkommitté", för
utredning av stadens svävande spårtrafikfrågor.
Kommittén har att utreda och framlägga förslag till
plan för lokaltrafikens ordnande i Stockholm i
avseende å lokalbanor, spårvägar och omnibussar,
varvid planen skall innefatta förslag till infarter å egen
banvall för förortsbanorna samt till eventuellt
erforderliga gatufria lokalbanor för inomstadstrafiken
i tunnel eller å bro, ävensom förslag till spårvägs- och
omnibusnätens huvudsakliga utformning i förhållande
till varandra och med hänsyn till lokalbanorna. Som
föreståndare för kommitténs utredningsarbete tjänstgör
byråingenjören vid stadsplanekontoret Gösta Lundborg,
Fig. 1. Schematisk bild av Stockholms södra förortstrafikområde.
Stadens markområden streckade.
vilken tillsammans med arkitekten Tage William-Olsson
i dagarna fullbordat ett förslag till lösande av Stockholms
i mer än ett hänseende centrala trafikfråga, nämligen
ordnandet av infarter för de södra förstadsbanorna
samt Slussområdets reglering.
De nuvarande anordningarna för dessa banors införande
å Södermalms gatunät till Slussen äro mycket
otillfredsställande på grund av de obekväma och
försenande linjesträckningarna samt de olägenheter
dessa linjer vålla den övriga trafiken, särskilt sedan
större spårvagnstyper införts i och med öppnandet
av den nya Örbylinjen. Sedan länge har enighet rått
om att förortslinjerna från Skanstull i stället borde
införas i en rak tunnelsträckning till Slussen, en lösning,
vartill Södermalms topografi direkt inbjuder. Detta
fristående förslag har fördelen att kunna genomföras
till en måttlig kostnad och föregriper ej heller utredningen
av frågan om lokalbanenätets utformning för staden
i dess helhet, enär en tunnel Skanstull–Slussen kan
anslutas till vilken som helst av de tänkbara alternativa
huvudsträckningarna för lokalbanans införande till Norrmalm.
Tidigare tunnelförslag ha räknat med en tunnel från
Södra Bantorget till Slussen, medan det nu föreliggande
förslaget omfattar hela sträckningen Skanstull–Slussen,
enär det med hänsyn bl. a. till den fortsatta bebyggelsen
å de bortre delarna av Södermalm samt den ökande
trafiken å Götgatan synes nödvändigt att skilja
förortstrafik och övrig gatutrafik på hela den nu
föreslagna sträckan. För ett omedelbart utbyggande
av hela sträckan talar även det förhållandet, att Götgatan
söder om Södra Bantorget till stora delar är obebyggd.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Tue Dec 12 02:11:12 2023
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/tektid/1931a/0119.html
