Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 44. 31 okt. 1931 - Ingeniörsvetenskapsakademiens högtidssammankomst - Kommerserådet Enströms berättelse
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
vilken praktiska försök nyligen utförts i Tyskland.
Exceptionellt höga hastigheter uppnåddes därvid.
I fråga om fartygsnybyggnader dominera
oljemotorerna för närvarande. Engelsmännen, som icke
vilja tro på ett bestående framtidsvärde hos denna
som de gärna kalla moderiktning, bedriva energiska
försök att öka ångmaskineriets konkurrensduglighet
genom applicerande av ultra höga ångtryck och
temperaturer samt kolpulvereldning. Hittills vunna
resultat betecknas såsom avgjort lovande. Äldre
tonnage ombygges och förses med bränslebesparande
ångmotoranordningar, företrädesvis anbringande av
avlopp sångturbin i olika kombinationer. För fartyg,
som kräva snabb och exakt manöver (färjor och
bogserbåtar m. m.), börjar införas dieselmotorer
manövrerade direkt från bryggan.
På flygmotorområdet är knappast något mera
markerat framsteg på sistone att anteckna, Junkers
dieselmotor för flygplan har provats men har
tydligen ännu icke lämnat experimentstadiet.
Raketdriften har varit föremål för ytterligare försök utan
att man ännu kan sägas ha fått någon bestämd
uppfattning om idéns framtidsvärde.
På flygteknikens område kretsa framtidstankarna
kring de högre luftlagren och deras utnyttjande.
Piccards berömda ballongflygning torde för dessa
strävanden vara och bliva av stor betydelse. En
Junkermaskin uppges redan vara byggd avpassad
för färd i de högre rymderna.
I Amerika har man funnit sig föranlåten bygga en
vindtunnel av så stora mått (18 X 9 m) att hela
flygplan i full skala kunna bliva föremål för
aerodynamisk undersökning. Även vertikala vindschakt
lia byggts, som tillåta studium av spin o. d. Det är
att hoppas att. härigenom ännu bättre kunskap skall
kunna erhållas om de för flygningen grundläggande
faktorerna, så att man kan hoppas att flygsäkerheten
skall kunna ytterligare höjas.
I fråga om de elektriska kraftanläggningarna är
följande att anteckna. I storcentralerna har man
hunnit upp till generatorstorlekar av 160 000 kVA
i en maskin. I ett ryskt kraftverk (Dnieper)
installeras f. n. generatorenheter av 77 500 kVA, vägande
880 ton stycket. Vid de större ångturbindrivna
generatorerna börjar man använda dubbla
lindningar. Den direkt genererade spänningen är på
väg uppåt. Flera enheter på 16 000–22 000 volt
äro byggda; exempel finnas på så hög direkt
spänning som 35 000 volt. Vätgaskylningen har vunnit
ökat förtroende.
Ju mera kraftsystemen tillvuxit i utsträckning
desto kraftigare ha kraven på driftsäkerhet gjort sig
gällande. Viktiga framsteg ha också ernåtts. Först
och främst har det gällt att säkerställa funktionen
hos strömbrytarna, vilka i de stora kraftsystemen
utsättas för hårda påkänningar. Delvis på helt nya
principer grundade brytare ha framträtt, om vilka
på sista tiden praktisk erfarenhet börjat samlas.
Siemens expansionstyp (med vattenånga) och
Westinghouse deiontyp (med magnetverkan) tilldraga
sig särskild uppmärksamhet.
De atmosfäriska störningarna utgöra ett annat
huvudproblem. I Amerika hava stort anlagda
undersökningar satts i scen, som utföras på existerande
anläggningar med användande av stötimpulser upp
till 5 mill. volt och katodstråleoscillograf. Vissa
resultat hava hittills rapporterats, men arbetet
fortgår alltjämt. I Sverige ha vi glädjen inregistrera
tillkomsten av ett högspänningsinstitut, som under
ledning av dr Norinder kommer att anknytas till
Uppsala universitet och som skall ägna sig i
huvudsak åt studier i nyssnämnda syfte.
Intressant är att iakttaga att 132 000 volt-kablar
– först installerade i Chicago – fullt "slagit
igenom" och numera fått användning i ett flertal
fall.
Kvicksilverlikriktarens ställning har ytterligare
befästs. Enheter om 3 000 kW äro vanliga och
enheter om 6 500 kW finnas i drift med gott resultat.
För den elektriska bandriften öppna sig härmed nya
möjligheter. Nya användningsområden skymta för
kvicksilverlikriktare, försedda med styrande gitter i
analogi med radiolamporna. Med dylika apparater
kunna åtskilliga trollkonster presteras, såsom
likriktning med energiåtervinning, frekvensomformning
m. m. Likriktare för 30 000 volt spänning ha
utförts. I Amerika gå dessa apparater under
benämningen "thyratron".
På apparatområdet framträda elektronrör av olika
slag såsom starkströmstekniska nyheter av stort
intresse för utvecklingen, tillsvidare närmast använda
för reglerings- och fjärrmanöverändamål. De
arbeta dels på fotoelektrisk princip, dels på
glödgallerprincip – thyratron. De senare ha
exempelvis visat sig ge en elegant lösning på problemet om
regleringen av teaterscenbelysning, shuntreglering
av omkastningsmotorer m. m.
På ackumulatorområdet är att anteckna dels att
Pouchain’s bly-zink cell vidare utvecklats och visat
sig kunna erbjuda en viktminskning i förhållandet
35:26 gentemot blycellen, dels att en ny typ sett
dagen, lancerad av Drumm. Det utmärkande draget
för den senare är att uppladdningstiden kan göras
mycket kort (minuter i st. f. timmar).
Från elektromotorteknikens område förtjänar
påpekas en märkbar tendens till utsträckt användning
av synkrona motorer, även för ändamål (för
valsverk m. m.), där man tidigare ansett en sådan
applicering utesluten. För en utsträckt elektrifiering
har den svenska pulviskopplingen visat sig vara ett
utmärkt hjälpmedel. Den har numera förts ut på
världsmarknaden.
På belysningsområdet pågår ett intensivt
forsknings- och nydaningsarbete. Nya uppslag ifråga
om lampkonstruktioner hava framkommit, såsom
med användande av glödpoler i kvicksilvergas m. fl.
Inom området fyrbelysning för luftfart ha
väsentliga framsteg gjorts. Den för vägtrafiken så
viktiga frågan om bilarnas strålkastare och deras
blandning är föremål för ett intensivt studium, som
inger vissa förhoppningar om möjligheter till
förbättringar.
Svetsningstekniken gör alltjämt nya landvinningar.
För den amerikanska marinen har ett
antal helsvetsade ångpannor kommit till utförande.
För kontroll av svetsen har man därvid använt sig
av röntgengenomlysning. Denna metod är
emellertid för normala fall alltför svårhanterlig. Vissa
förhoppningar fästas emellertid vid den magnetiska
kontrollmetoden, som om den visar sig ge
tillräcklig säkerhet, skulle kunna utformas på ett enkelt
och praktiskt sätt.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
