Teknisk Tidskrift / 1935. Allmänna avdelningen / 97 (1871-1962) Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 12. 23 mars 1935 - Något om utbildning i gassvetsning, av Karl Boström

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

och orsakerna till mindre
lyckade resultat.
Orsakerna till mindre lyckade
svetsningar blevo tack
vare ett omfattande och
energiskt
undersökningsarbete bedrivet vid olika
institutioner,
förhållandevis snart i huvudsak
klarlagda, och det fastslogs,
att de flesta
misslyckanden berodde på
bristande kunskaper om de
omvandlingsprocesser etc.
som under lågans
inverkan uppstå eller hava
benägenhet för att uppstå i
svetsen och i
angränsande materialzoner.
Klarlagt blev också, att dessa
svårigheter i de allra
flesta fall kunna
övervinnas genom användandet
av andra arbetsmetoder
än dem som i allmänhet
tidigare tillämpats.
Vidare verkställdes
ingående undersökningar och försök för framställning
av bättre och för varje materialsort lämpligt
tillsatsmaterial, vilket också ledde till positiva resultat.
Vikten och betydelsen av svetsningstekniskt riktiga
konstruktioner fastslogs också.

Som en självfallen nödvändighet framträdde nu,
då det var fastslaget att 100 %-iga svetsfogar kunna
åstadkommas medels gassvetsning kravet på
verklig utbildning av svetsare. Den tidigare här och
där påbörjade svetsningsskoleverksamheten
utvidgades, och programmen för undervisningen
reviderades och omarbetades i enlighet med de genom
vetenskaplig undersökning och praktiska försök vunna
resultaten och erfarenheterna.

De nya svetsningsmetoderna fordra nämligen i
många fall en absolut ny från de gamla helt
avvikande teknik, och svetsaren måste genom väl
avpassad teoretisk och praktisk undervisning läras att
förstå det viktigaste i de processer som under
svetsningslågans inverkan uppstå i de olika materialen
samt huru eventuella olägenheter därav skola genom
riktig lågförning och behandling i övrigt undgås.

I praktiskt taget alla Europas länder liksom i
Amerika har på de senaste åren ett stort antal
svetsningsskolor upprättats. Enbart i Tyskland finnas ett
70-tal, varav några arbeta självständigt andra i
samband med tekniska högskolor och läroanstalter,
yrkesskolor osv. I Frankrike finnas bl. a. den enda
europeiska svetsningshögskolan, École Supérieure de
Soudure Autogène i Paris, vars. kurser omfatta 8
månader och vars inträdesfordringar ungefär
motsvara svensk ingenjörsexamen. En dylik
högskolekurs omfattar såväl gas- som elektrisk svetsning. I
Italien är obligatorisk undervisning i alla tekniska
läroanstalter och metallbearbetande yrkesskolor
anbefalld osv.

Fig. 1. Carbidkontorets svetsningsskola: arbete i elevverkstaden.

På föranstaltande av Internationale
Beratungsstelle für Karbid und Schweisstechnik i Genève, en
sammanslutning tillkommen för att med råd och dåd
stödja och vidarebefordra gassvetsningens
utveckling och spridning, ha de senaste åren konferenser
med ledarna av Europas förnämsta svetsningsskolor
anordnats, varvid erfarenheter utbytts och
riktlinjer för effektivaste och resultatrikaste arbete
uppdragits.

Erfarenheten har givit vid handen, att en
nybörjarekurs bör omfatta ca 40 timmar, en specialkurs
för t. e. rörläggare, reparatörer osv. ca 80 timmar,
en allsidig fortsättningskurs ca 120 timmar. För en
ingenjörskurs räcker 66 timmar, varav 44 timmar
praktisk undervisning, och 22 timmar teoretisk
undervisning. Av en nybörjarekurs om 40 timmar
användes ca 10 till föreläsningar och 30 timmar till
svetsningsövningar.

För att goda resultat skola kunna uppnås fordras
givetvis, att kursprogrammen äro noga genomtänkta
och systematiskt uppgjorda samt genomföras
konsekvent. Vidare fordras att lämpliga lokaler med
praktisk inredning och tillräcklig nutida
apparatutrustning stå till förfogande samt att undervisningen
lämnas av skolade lärare med pedagogisk begåvning
och brinnande intresse för uppgiften. Detta gäller
ej allenast föreläsarna utan i minst lika hög grad
svetsmästare och instruktörer. Antalet elever i en
kurs bör ej gärna överstiga tjugutalet.

Den teoretiska undervisningen bör förtydligas
genom planscher, modeller, skioptikonbilder film osv.
Framför allt film, ty lämplig sådan har visat sig
ovärderlig för svetsningsundervisningen. Flera dylika
finnas numera.

I Sverige lämnas nu undervisning i gassvetsning
vid några tekniska läroanstalter och yrkesskolor.
Hantverksinstitutets i Stockholm ledning insåg redan
tidigt betydelsen för metallbearbetande hantverkare
att kunna svetsa och upptog därför även
svetsningskurser i sin kursplan. Ett flertal s. k. mästarekurser
i svetsning hava givits dels vid institutet, dels i
institutets regi på andra orter. I specialkurser för rörläggare,

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>