Teknisk Tidskrift / 1935. Allmänna avdelningen / 111 (1871-1962) Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 12. 23 mars 1935 - Svetsning av byggnadsstomme vid Vipeholms sjukhus i Lund, av Ernst Lindh

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

platsen. Statiska beräkningar och detalj ritningar å
alla infästningar etc., utfördes genom bolagets
försorg och granskades av styrelsen.
Beräkningsgrunden och tillåtna påkänningar skulle överensstämma
med "Richtlinien zur Ausführung geschweisster
Hochbauten", utarbetade av Verein deutscher Ingenieure
år 1930.

Byggnadens yttermått äro c:a 90 X 15 m. Den är
uppförd i två våningar med ett mittelparti i tre
våningar och med ytterväggar av tegel. Bjälklagen
över bottenvåningen och våningarna 1 och 2 tr. upp
äro utförda med stomme av betong, uppburen av
järnbalkar och järnpelare. Bärande mellanväggar
saknas. Pelarna äro uppställda i tvenne rader i
byggnadens längdriktning, centralt med 1,5 m
inbördes avstånd mellan raderna och högst 7,5 m
inbördes avstånd mellan pelarna. Pelarhöjderna äro
cirka 7,5 m för de lägre byggnadspartierna och cirka
10,3 m för det högre mittelpartiet. Balkarna i
pelarna hava profilerna INP 36 och 38.
Huvudbalkarna utgöras i regel av I DIP 26 och äro lagda i
byggnadens längdriktning. De uppbära de på högst
2,3 m inbördes avstånd placerade sekundärbalkarna
av profilerna I NP 26 och I DIP 26. Vikten av
balkar till bjälklag och pelare i byggnaden utgör cirka
150 ton.

Sekundärbalkarna hava upplagts antingen på
hyllor av vinkeljärn, fästade med svetsar å pelarna,
eller å huvudbalkarnas undre flänsar, där
sekundärbalkarnas båda undre flänsar svetsats fast vid
huvudbalkarna.

Huvudbalkarna äro upplagda på hyllor av 100 X
X 100 mm vinkeljärn, fästade med svetssömmar vid
pelarna. Svetssömmarna hava beräknats sålunda,
att påkänningarna i desamma uppgå till högst 506
kg/cm² av tillåtna 550 kg/cm². Svetssömmar fästa
dessutom balkflänsar och balkliv vid pelarna som en
ytterligare säkerhet. Svetssömmarna i pelarbaserna
ha beräknats giva minst samma säkerhet som de för
dem tidigare beräknade nitförbanden. Vid
vinkeljärnshyllor och Dipbalksflänsar är svetsfogens
tjocklek 10 mm, vid fogar i pelarfötter och vid
I-balksflänsar 8 mm samt vid balkliv 7 mm.

Fig. 1. Interiör.

Fig. 2. Balkanslutningar.

Innan arbeten påbörjades, verkställde de för
arbetena anställda svetsarna prov under vederbörande
arbetschefs kontroll. Det prov, som avsåg att
utröna arbetarnas färdighet i arbetets utförande,
bestod i sammansvetsande av två stycken 10 mm tjocka
plåtar med en tredje i korsform. Av de fyra
käl-svetsarna utfördes två i horisontal och två i vertikal
riktning. För hållfasthetsundersökning verkställdes
tvenne prov, därav det ena avsåg förbindandet av
tvenne plattjärn, 50 X 12 mm, medels två andra
plattjärn, 30 X 6 mm, därvid anslutningen mellan
järnen skulle utföras med kälsvetsning, och det
andra avsåg hopfogande av två stycken 12 mm plåtar
med varandra medels V-fog. Vid provens
tillverkning användes samma svetsningsmetod och
anordningar, som tillämpades vid stålstommens
hopsvetsning. Statens provningsanstalt undersökte de
utförda proven. Ur förstnämnda prov uttogos strimlor
av 35 mm bredd, vilka provades med hänsyn till
draghållfasthet. Brottgränsen varierade mellan 40,1
—40,4 kg/mm². I ett fall inträffade brottet i
vertikalsvets och i de övriga i horisontalsvets. Av prov
nr 2 verkställda undersökningar uppnåddes en lägsta
brottgräns för dragning av 39,5 kg/mm² och brottet
inträffade i skarvjärnen. Ur det sista utförda provet
uttogos strimlor av 35 mm bredd, vilka utvisade en
brottgräns vid dragning av 35,4—40,4 kg/mm². Ett
av brotten inträffade i svetsfog och de övriga i
materialet utanför svetsfog.
Mot provningsresultaten
var sålunda intet att
erinra, då proven väl
fyllde det uppställda villkoret
av en brottgräns av minst
30 kg/mm².

Svetsningen utfördes på
elektrisk väg medels
trefasväxelström, 50-periodig,
med 220 volts spänning. De
både enfasiga
svetsningsaggregaten anslötos till
tvenne faser, varvid, då 4
mm elektroder begagnades,
i den gemensamma
fasledningen uppmättes en
strömstyrka av 115—120
ampère och i de båda
övriga ledningarna en
belastning av 80—90 ampère.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>