Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 25. 25 juni 1938 - Bostadshusets ventilation, av Åke Grauers
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
TekniskTidskrift
Önskvärda luftomsättningstal för bostadshus.
Fig-. 3. Samlingskanaler och fläktkammare på vinden.
slutas till samma huvudkanal, enär vindtrycket kan
förorsaka undertryck av större värde än det fläkten
åstadkommer. Kanalernas antal kan genom dylik
anordning nedbringas avsevärt såsom framgår av fig, 1.
I fig. 2 återgives planer av moderna mindre
våningar och huru dessa lämpligen ventileras vid
fläkt-evakuering samt hur en dörrspringa bör anordnas.
Denna åstadkommes enklast på så sätt, att dörrens
övre ramstycke nedskäres ca 5 mm och att anslaget
i karmens överdel borttages. Får urtaget omfatta
hela dörrens bredd, blir springan föga märkbar,
eftersom ramstyckets överkant alltid ligger högre än
bakomliggande karms underkant, så att ljus icke kan
passera över dörren.
Vid fläktevakuering uppdragas kanalerna endast
till vinden, varest de sammanföras till större
gemensamma samlingskanaler, som leda till fläktrummet
(fig. 3). Härvid är dock att märka, att vid system
med bi- och huvudkanaler de bikanaler, som komma
från de översta våningarna, måste dragas separat en
sträcka, som motsvarar våningshöjden, innan de
anslutas till samlingskanalen, så att även i de övre
våningarna full trygghet erhålles mot ljudöverföring.
I rum med öppen spis får rökkanalen från spisen
tjänstgöra som utsugningskanal. För rökkanalerna
medgives emellertid icke någon sammankoppling,
utan dessa skola dragas separat upp till vinden och
där förenas till en särskild samlingskanal, som
mynnar direkt i fläktrummet (fig. 4). Vid alla krökar
å rökkanaler och impipor måste sotluckor insättas,
så att kanalerna bliva helt åtkomliga för rengöring.
För belysande av det olika antal kanaler, som
erfordras vid separat respektive mekanisk utsugning,
ha bilder av tvenne lika stora hus, båda uppförda
samtidigt och intill varandra, medtagits (fig. 5 och 6).
Ventilationssystemens dimensionering.
Efter denna allmänna orientering om
ventilationssystemen skall deras dimensionering något beröras.
Som man kan förstå, lönar det sig icke att verkställa
några alltför ingående teoretiska beräkningar av
kanalsystemet i ett bostadshus, där genom fönstrens
oregelbundna öppnande, lufttemperatur, vindriktning
osv. nästan otaliga variationer i tryckhänseende kunna
uppkomma, vilka av praktiska skäl icke kunna beaktas
vid beräkningarnas upprättande. Dimensioneringen av
kanalsystemen sker därför rätt summariskt och
verkställes med ledning av vissa på erfarenhetens väg
vunna önskemål beträffande luftomsättningens storlek
och strömningshastigheten i ventilationskanalerna.
De önskvärda luftomsättningstalen för våra
bostadshus hava sammanställts i efterföljande tabell.
Lokaler Antal luftombyten per timme
Bostadsrum .................. 1—1,5
Kök ......................... 5 (minst 110 m3)
8 (minst 110 mS)
Bad- och duschrum .......... 8
Tvättstuga ................... 8
Garage (mindre) ............ 2
Kraven på luftomsättning äro, som synes ganska
blygsamma, vilket är helt naturligt, då det antal
personer, som samtidigt vistas i en lägenhet, normalt är
ringa. Det är endast i kök, badrum, toaletter och
liknande utrymmen, som en hastigare luftväxling är
erforderlig för att medgiva snabb utvädring. I
bostadsrummen är däremot, som inledningsvis
anfördes, stor luftomsättning obehövlig och många
gånger olämplig, då den lätt giver upphov till drag,
såframt icke dyrbara anordningar vidtagas för
åstadkommande av jämn luftfördelning i rummen.
I detta sammanhang må därför varnas för
tillämpningen av de .höga luftomsättningstal, som i vissa
andra länder, särskilt i U. S. A., eftersträvas och
understundom framhållas såsom synnerligen
önskvärda även i vårt land. Amerikanernas största
ventilationsproblem är att åstadkomma en behaglig
luft-beskaffenhet under sommaren, medan motsvarande
bekymmer hos oss inträffar under den kalla årstiden.
Den stora luftomsättning, som tillämpas vid de
amerikanska, ventilationssystemen är därför bl. a. föranledd
av behovet att under den heta sommartiden, då luften
ofta är mättad med fuktighet, öka luftens kyleffekt
genom att skänka den stor rörelsehastighet. Hos oss
föreligger dock icke detta problem. Överhuvudtaget
böra ventilationsfrågorna lösas efter de klimatiska
förhållandena, vilket innebär, att för vårt
långsträckta land några enhetliga riktlinjer knappast
kunna uppdragas. Detta får dock icke leda till att
man försummar att följa utvecklingen på
ventilations-området utomlands. Tvärtom böra på annat håll
gjorda framsteg iakttagas och anpassas efter våra
speciella förhållanden.
Sedan man emellertid med ledning av luftomsätt-
Fig. 4. Kanalanordningar vid mekanisk ventilation.
306
25 juni 1938
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
