- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / 1938. Allmänna avdelningen /
489

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 43. 29 okt. 1938. Specialnummer: Säkerheten på väg och gata - Trafikolyckornas omfattning, orsaker och bekämpande, av Otto Wallenberg

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

TekniskTidskrift

Fig. 1. Var detta nödvändigt?

ur medicinalstyrelsens
årsberättelse om på lasarett
och sjukstugor behandlade
trafikolycksfall samt med
de rön, man kan göra av
egen erfarenhet eller ur
ett representativt urval
olycksfallsnotiser ur de
dagliga tidningarna, är
diagnosen snart ställd.
En diagnos, som på ett
slående sätt bekräftar ett
uttalande av en
framstående amerikansk
trafikman: trafikolyckor inträffa
icke, de orsakas.

Det är med andra ord
icke otillförlitliga fordon,
dåliga vägar och andra
förhållanden utanför den
enskildes kontroll, som
orsaka huvudparten av de i
samband med trafiken
stående olyckorna. Det är de,
som hålla i ratten eller
styrstången eller som till
fots färdas fram på gator
och vägar, som äro de
verkliga orsakerna.
Oförsiktighet, ovarsamhet och bristande kännedom om
trafikföreskrifterna hos den gående, cyklande och
körande allmänheten är, bortsett från de rent tekniska
barnsjukdomarna, roten och upphovet till det onda.
I själva verket är det så, att det stora flertalet
trafikolyckor äro onödiga och möjliga att undvika. Det
mest tragiska i trafikens offerväsen ligger just häri:
att de förluster, lidanden och sorger, som följa av
trafikolyckorna, i flertalet fall äro självförvållade.

En analys av. verkligheten sådan den ter sig ur
statistiken och vår egen erfarenhet, sådan vi förnimma
den med egna ögon eller ur närståendes berättelser
eller ur tidningarnas spalter, ådagalägger, att man
kan särskilja för de olika trafikantslagen vissa stora
grupper orsaker, av vilka jag här endast skall nämna
några.

Vad gäller bilisterna, är den främsta orsaken den
överdrivet höga hastigheten, måhända kanske icke
denna i och för sig, men oförmågan och det bristande
omdömet vid anpassandet av farten efter
förhandenvarande omständigheter.

Något, som i mycket stor utsträckning bidrager till
att öka trafikolycksfallens antal är, att bilisterna i så
hög grad försumma att iakttaga förkörsrätten. Icke
minst gäller detta vid huvudleder, vilket är
särskilt ödesdigert med hänsyn till beskaffenheten av
vårt vägväsende, som kräver ett oavvisligt
respekterande av förkörsrätten.

En annan stor orsaksgrupp är försummelserna vid
omkörning och icke minst utebliven nedbländning.
Visserligen möter man ett mångfaldigt större antal
fordon än man kör om, men det oaktat äro olyckorna
vid omkörning betydligt talrikare än vid möte.

För cyklisternas del äro huvudorsakerna den
överallt och allestädes förekommande ovanan att köra
flera i bredd på våra vägar, uraktlåtenheten att giva
tecken och oseden att köra för långt ut i körbanan.

Fotgängarnas vanligaste försyndelser äro att gå i
samma riktning som trafiken i stället för mot den,
samt föräldrars bristande tillsyn över att barn icke
leka på vägar och gator.

Tekniska anordningar för trafikolyckornas
förebyggande och undanröjande.

Vilka åtgärder kunna då tänkas vidtagna för att
i görligaste mån undanröja orsakerna till
trafikolycksfallen?

Det är självfallet, att en så farofylld företeelse
som nutidstrafiken, där maskin- och muskelkraft
blandas på ett sätt, som redan i sig innebär stora,
svåröverskådliga risker, icke har av samhället
kunnat lämnas att sköta sig själv. Ett gammalt och
beprövat sätt är att genom förordningar och
föreskrifter reglera trafiken. Vi äga numera i vårt land
en trafiklagstiftning, som i stort sett kan sägas fylla
berättigade krav på smidighet och anpassbarhet efter
de snabbt ändrade förhållandena.

För att utfärdade bestämmelser skola få kraft och
eftertryck sker övervakning och kontroll genom
fordons- och förarkontroll, trafikpolis osv., och som-
slutled i denna övervakande och kontrollerande
verksamhet ingå de åtgärder, som av åklagar- och
domstolsväsen vidtagas i disciplinärt och bestraffande syfte.

Utöver detta hava myndigheterna vidtagit en hel
del åtgärder av teknisk art, vilka ofta nog varit
förenade med betydande kostnader.

Då dessa åtgärder komma att av andra i det
följande behandlas mera utförligt, skall jag här endast
omnämna de väsentligaste av dessa anordningar.

Vad då först gäller stadsplaneväsendet, kan man
nog säga, att vid om- och nybebyggelse hittills
alltför litet hänsyn tagits till trafikens krav, framför allt
då till dennas alltmer ökade behov av utrymme.

29 okt. 1938

489

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Oct 18 15:35:01 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tektid/1938a/0615.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free