- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / 1942. Allmänna avdelningen /
160

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 12 ½. 23 mars 1942 Tekniska krisproblem - Byggnadsindustrien. Måleriet, av Kurt Laurell

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Teknisk Tidskrift

6) papp: limfärger, vissa kallvattenfärger och
tapeter.

Till nyssnämnda anvisningar påpekas, att de
angivna konserverande bestrykningsmedlen för hyvlat
trä vanligen icke kunna anbringas på tidigare
oljemålade ytor (dessa kunna bestrykas med slamfärger
m. m.) samt beträffande trätjärepreparat, att om en
med sådana preparat bestruken yta senare oljemålas,
har den underliggande trätjäran en viss benägenhet
att slå igenom oljefärgsskiktet, såvida icke
trätjäre-impregneringen med tiden blivit i hög grad urlakad.

Ehuru de flesta av de i detta sammanhang
omnämnda ytbehandlingsmaterialen torde vara
välkända skall jag erinra om deras sammansättning och
egenskaper hos några av dem.

Kallvattenfärger äro på kasein och vatten
uppbyggda färger med pigment av krita, litopon och
eventuellt brytningsfärger. Som uppslutningsmedel för
kasein kan användas släckt kalk, svag natronlut,
ammoniak, soda, pottaska, borax m. m.
Bestrykning-arna äro icke avstoftande. Vid riktig behandling
och med någon oljetillsats äro de t. o. m. tvättbara,
men vanligen spröda och avflagrande.
Användbarheten varierar, en del äro lämpade för invändig
målning, andra för utvändig.

Kalkfärgsmålning är ett av de bästa kända
be-strykningssätten vid riktigt utfört arbete, billigt och
fullkomligt oskadligt. Denna målningsteknik har
gamla anor och har kommit i bakgrunden endast,
emedan den är arbetskrävande. Kalkfärgen beredes
av släckt kalk och vatten.

Kalkfärgen skall målas på något fuktig puts, först
medelst s. k. kalkvattning, därefter ett antal
strykningar med tunn kalkfärg, varvid under torkningen
kalken med luftens kolsyra överföres till karbonat,
vilket medför att kalkskiktet fäster oskiljaktigt vid
grundytan. Slutstrykningen utföres (medelst s. k.
rundstrykningar) med tunna kalkfärger, tills
täckning uppnåtts. Väl torkade äro kalkskikten olösliga
i vatten. Torkningen bör ske långsamt, ej heta
dagar. Kalkfärger kunna brytas med kalkäkta
mineral-färger men ej med vegetabiliska eller animaliska
färgstoft.

Slamfärger bestå av pigment, uppslammade i
emulsioner av klister eller såpa.

Eldskyddsfärger kunna vara vattenglas-, kalk-,
gips- eller cementfärger m. m.

På grund av att vissa lim (draglim och gelatinlim)
sedan ca 1 månad äro under beslag, är
förbrukningen därav underkastad ransonering. Man har
emellertid en god ersättning i de nya cellulosalimmen.

Ifråga om impregneringsmedel för trä har man att
räkna med 3 olika typer, nämligen

1) stenkolstjäroljor,

2) trätjäroljor,

3) organiska metallsalter.

Stenkolstjäran är som konserveringsmedel för trä
mycket effektiv, beroende på ingående fenoler och
aromatiska kolväten, men tillgången är otillräcklig.

Trätjäreprodukterna äro mindre verksamma.
Tillgången på trätjära är otillräcklig, helst som trätjäran
är ifrågasatt för framställning av drivmedel och
smörjmedel.

Beträffande de organiska metallsalterna äro
särskilt de värdefulla, som utgöras av koppar och zink,
bundna som naftenat och lösta i kolväten. De fett-

syrade salterna sägas hava mindre värde. Tyvärr
föreligga svårigheter med import av naftensyra, som
emellertid möjligen kan ersättas med vissa
hartssyror. De erforderliga stora kvantiteterna
lösningsmedel äro svåråtkomliga. Dessa organiska salters
konserverande verkan på trä är varierande.
Arsenikpreparaten från Boliden äro mycket värdefulla.

Upplysningar kunna erhållas hos I. K., vilken även
ställer till förfogande sakkunniga yrkesmän, som äro
knutna till kommissionen för utarbetande av nya
metoder och som på anmodan meddela råd och
anvisningar.

För att söka göra en sammanfattning av det sagda
i stort, skulle man måhända kunna säga, att
situationen ifråga om måleriet inom byggnadsindustrien för
närvarande ter sig på följande sätt.

Ett visst förråd av linolja och terpentin finnes och
torde vid mycket åtstramad tilldelning kunna räcka
ännu något år utan import, under förutsättning, att
tilldelning sker förutom till rostskyddsändamål,
endast till ändamål, där oljehaltiga material äro
oundgängliga.

En hög grad av utdrygning kan erhållas genom
användande av oljefattiga och oljefria material,
särskilt för underbehandlingar (dvs. emulsionsfärger,
emulsionsspackelfärg, cellulosalim, licensfri
spackelfärg o. d., vilka alla likväl äro beroende av tillgång
på linolja eller metylcellulosa).

Helt oljefria bestrykningsmedel finnas att tillgå i
form av kalkfärger, kallvattenfärger, limfärger
(vilka 2 sistnämnda äro beroende av kasein- resp.
limtillgången), rödfärger, eldskyddsfärger,
träkonserverande bestrykningsmedel (vilka äro beroende av
tillgången på naftensyra och flytande kolväten) samt
olika på tjära uppbyggda bestrykningsmedel.
Slutligen har man möjligheten att använda tapeter.

Man kan även vänta sig resultat av det intensiva
arbete, som bedrives dels på olika laboratorier, dels
praktiskt för att komma fram till nya
målningsmaterial och nya eller modifierade arbetsmetoder. Jag
vidrör ännu en gång försöken att förädla linoljan och
få fram användbara material med ringa linoljeåtgång.
Man arbetar med alkydhartsernas utveckling och
med inhemsk framställning av cellulosalim; man
strävar att öka den inhemska tillgången på
terpentinolja samt att få igång en ökad inhemsk
odling av lin för linoljetillverkning. Boliden väntas
komma med sina arsenikpreparat. Material,
tänkbara som nya utgångsmaterial för nya bindemedel,
äro t. e. sillolja och spiggolja, tallolja m. m.
Emulsionstekniken kan väntas utvecklas.

Krisen medför som synes en avsevärd modifiering
av målningsmetoderna inom byggnadsmåleriet. Det
är därvid ett stort önskemål och en stor förhoppning,
att konsumenterna skola intressera sig för alla dessa
framkommande, av nödvändigheten betingade nya
material och arbetssätt, medverka till deras
utveckling genom experiment i praktisk skala samt med
förtroende för de nya uppslagen sträva att finna den
rätta tekniken i varje fall. Särskilt hoppas man, att
de ledande inom facket, arkitekter och tekniskt
skolade byggmästare skola ställa sig förstående.

Genom en målmedveten samverkan mellan alla
parter kan det måhända vara möjligt för vårt land att
även ifråga om byggnadsmåleriet på ett drägligt sätt
komma igenom den nuvarande krisen.

160

14 mars 1942 160

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 02:26:09 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tektid/1942a/0176.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free