- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / 1942. Allmänna avdelningen /
191

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 16. 18 april 1942 - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Teknisk Tidskrift

I fråga om den forskning, som bekostas av staten
vid statliga eller statsunderstödda institutioner, böra
forskningsresultaten, såvida icke särskilda skäl tala
däremot, ställas till allmän disposition och i regel
publiceras. Därest forskningsresultaten kunna
föranleda uttagande av patent böra sådana uttagas för
vederbörande forskningsinstitutions räkning. Licens
för utövande av sålunda erhållet patent bör kunna
förvärvas av svenska företagare mot en avgift som
svarar mot patentkostnaderna med tillägg för den
ersättning, som prövats böra utgå till vederbörande
forskare. I fråga om utländska företag böra
forskningsinstitutioner betinga sig gottgörelse för patents
utnyttjande efter vanliga affärsmässiga grunder. De
patentinkomster, som en forskningsinstitution på
detta sätt skulle kunna skaffa sig, böra få disponeras
för dess egen verksamhet. Principiellt har
utredningen uttalat sig för att patentering av
statsinstitutioners forskningsresultat bör ske i de fall det är
möjligt samt ekonomiskt berättigat.

Utredningen anser, att de vid en statlig eller
statsunderstödd institution arbetande forskarna böra
kunna beredas extra inkomster av de patent som
deras forskningsarbeten resulterat i. Beslut om
sådana ersättningar böra förbehållas institutionernas
styrelse. Utredningen framhåller dock, att det ofta
kan vara svårt att ånge vilken eller vilka inom en
forskningsinstitution, som åstadkommit ett
forskningsresultat. Forskningen sker i regel i samarbete
inom institutionen, och de fruktbärande idéerna
kunna födas under kollektivt tankeutbyte.

I fråga om sådana forskningsarbeten, som utföras
enligt forskarens egna uppslag men med statsbidrag,
anser utredningen, att en forskare bör kunna beredas
erforderligt stöd för fullföljande av sina värdefulla
uppslag utan att därför behöva avstå från all rätt till
de resultat, som kunna framkomma. Detta är så
mycket mer motiverat som själva uppslaget till en
undersökning ofta måste tillmätas det största värde.
Utredningen påpekar, att Kungl. maj:t tidigare i
vissa fall som villkor för statsbidrag föreskrivit, att
det beviljade beloppet efter särskild prövning skall
kunna återfordras. Därest ett på dessa villkor
statsunderstött, enskilt forskningsarbete skulle leda till
ekonomiskt gynnsamt resultat, kan staten kräva
återbetalning av statsbidraget. Utredningen har dock
framhållit, att även andra förfaringssätt kunna visa
sig motiverade. Staten kan exempelvis som villkor
för bidrag föreskriva fri dispositionsrätt till resultaten
för statens eller eventuellt för landets behov eller
andra liknande villkor.

Utredningen anser det på grund av de skiftande
omständigheterna lämpligt att i fråga om enskilda
föreningars, företags och personers forskning med
statsunderstöd icke föreskriva generella regler
beträffande äganderätten till resultaten utan fastställa
villkoren från fall till fall i samband med bidragens
beviljande.

De över betänkandet avgivna yttranden, som
beröra frågorna om patentering och äganderätt, ha alla
i huvudsak instämt i utredningens uttalanden.
Patent- och registreringsverket föreslår dock, att Kungl.
maj:t och kronan och icke forskningsinstituten
skola-stå som rättsinnehavare till patent för statliga
forskningsresultat, och statskontoret anser, att inkomsten
av dylika patent skall ingå i den allmänna statsreg-

leringen under inkomsttiteln "övriga diverse
inkomster".

Åtgärder för forskningens främjande.

I betänkandets sista avdelning framlägger
utredningen ett antal förslag till åtgärder. Dessa avse att
främja forskningen i allmänhet, medan däremot
sådana förslag, som gälla branscher och andra
specialområden av utredningen, upptagas till behandling i
andra sammanhang. Utredningen framhåller, att ur
samhällets synpunkt bör den tekniska forskningen i
dess egenskap av oumbärlig förutsättning för ett högt
utvecklat näringsliv betraktas som en viktig
samhällsfunktion, som måste bringas att fungera väl.
’Ehuru det framdeles liksom hittills i främsta rummet
tillkommer det enskilda näringslivets egna organ att
bedriva och bekosta den teknisk-vetenskapliga
forskningen, måste det- på grund av forskningens
samhälleliga betydelse anses uppenbart, att staten har
ett viktigt intresse att bevaka och betydelsefulla
uppgifter att fylla på forskningens område.

De åtgärder för forskningens främjande, vilka i
första hand erfordras, uppdelas i följande
huvudgrupper:

1) avhjälpande av den brist på utbildade forskare,
som allmänt påtalats,

2) ökning av forskningsverksamhetens omfattning,

3) samordning av forskningen för höjande av
effektiviteten och undvikande av onödigt dubbelarbete.

1. Avhjälpande av bristen på forskare.

Frågan om ökad utbildning av
teknisk-vetenskapliga forskare har redan tidigare behandlats i en av
utredningen tillsammans med 1940 års sakkunniga för
den högre tekniska undervisningen till Kungl. maj:t
ingiven framställning med förslag till inrättande av
teknisk licentiatexamen vid de tekniska högskolorna
samt ett antal statliga studiestipendier.

Studier för avläggande av teknisk licentiatexamen
skulle särskilt ha till syfte att utbilda
teknisk-vetenskapliga forskare. Genom teknisk licentiatexamen
•skulle den nuvarande förprövningen för teknisk
doktorsgrad ersättas av en riktig, även som slutmål för
studier användbar examen. Påpekas bör att
licentiatexamen redan finnes inom lantbruks- och
skogsutbildningen i Sverige. Ecklesiastikministern har i
årets statsverksproposition förklarat sig ämna
tillstyrka, att teknisk licentiatexamen inrättas.

Avsikten med studiestipendierna skulle vara att
uppmuntra tekniska studerande att fortsätta studierna
tofter civilingenjörs- och därmed jämförlig examen till
teknisk licentiatexamen, så att behovet av utbildade
forskare bättre skulle kunna tillgodoses. Antalet
stipendier har för budgetåret 1942/43 föreslagits till 9,
varav 6 vid KTH och 3 vid CTH. För därefter
följande budgetår föreslås dubbelt så många stipendier.

Framställningen har vunnit allmän anslutning, och
Kungl. maj:t har i årets statsverksproposition äskat
22 500 kronor till studiestipendier. Stipendium skulle
enligt utredningens förslag utgå med 5 000 kronor per
år, men Kungl. maj:t har sänkt beloppet till hälften.
Kungl. maj:ts förslag har av riksdagen bifallits.

I sammanhanget bör erinras om, att 1940 års
sakkunniga för den högre tekniska undervisningen hålla
på med utredning angående utvidgning av de tek-

11 april 1942

191

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri May 10 12:30:30 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/tektid/1942a/0207.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free