- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / 1942. Allmänna avdelningen /
319

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 26. 27 juni 1942 - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Teknisk Tidskrift

de många frågor, som längre fram komma
att behandlas, vill jag förutskicka en
egenart hos ullfibern, som utmärker den framför
alla andra konst- och naturfibrer — dess
filtningsförmåga. Denna egenartade
företeelse har sedan gammalt dragit forskarens
och teknikerns uppmärksamhet till sig, då
den med enkla medel genom virkning eller
vävning möjliggör en tät struktur, som
lämnar ett utomordentligt skydd mot kyla och
väta. Då denna egenskap saknas hos alla
konstfibrer av i dag, kunna dessa endast i
begränsad omfattning ersätta ullfibern.

Det är klart, att vetenskapen under
åratal bemödat sig om att intränga i ullfiberns
byggnad, speciellt i dess kemiska
uppbyggnad.

Jämte önskan att tillfredsställa vår törst
efter vetande är det framför allt strävandet
att genom teknisk behandling utfinna
värdefulla egenskaper hos dessa fibrer eller
därutöver nya metoder och effekter, t. e.
en metod att genom kemisk behandling av
ull för strumpor m. fi. artiklar öka ullens
filtningsförmåga, eller, vilket i synnerhet den
engelska forskningen gjort till sin uppgift, att skapa en
grundval för en teknisk utveckling, som genom
patentskydd i konkurrensen äger stor vetenskaplig styrka.

Betrakta vi ullen rent mikroskopiskt, måste vi
komma till den övertygelsen, att ullens kemiska
formel ej är lätt att teckna (fig. 1). Ullen tillhör
äggviteämnenas grupp, och om vi betänka, hur ung
äggvitekemien över huvud taget är, och vilka väldiga
uppgifter på detta område, som återstå att lösa, så
vore det obilligt att begära, att våra kemister skulle
kunna med en enkel formel definiera just ullen. Visst
ha formelschemata uppställts, enligt vilka man kan
konstatera en rad reaktiva grupper hos ullen, kanske
är även den uppfattningen riktig, att den
disulfid-bindning, som i form av cystin med säkerhet konsta-

Otvättad ull. Efter industritvätt med:

såpa—soda. Leonil O, svagt sur.

Fig. 1. Ullfiberns yta. Förstor. 500 x.

Fig. 2. Ullens finstruktur. Genom bakterier nedbruten del av ullfiber.
De enskilda fibrillerna äro ännu i förband ; de visa en nätartad struktur.

Förstor. 500 X.

terats i ull, är orsak till filtbildningen, men måhända
saknar denna uppfattning ännu en säker grund. I
varje fall måste vi nog tillbakavisa den något billiga
uppfattningen, att ullfibern helt enkelt kan uttryckas
med en kemisk formel. Fig. 2 visar en ullfiber, som
utsatts för inverkan av bakterier. Man kan tydligt se
olika skikt och zoner, vilka utan tvivel äro olika
ned-brytningsgrader av äggvita med olika smältbarhet
för bakteriefermenten. Går man vidare, ser man,
huldén mindre motståndskraftiga delen av bakterierna
smälts bort och brottstycken, s. k. fibriller, återstå.
Granskar men en sådan fibrill i ett elektronmikroskop,
finner man egenartade, fibrösa strukturer, som
mycket likna t. e. bomullen, sådan denna framträder i
elektronmikroskopet, och som kanske visa
finstruk-turprincipen hos naturfibern, med undantag av silke
(fig. 3). Av sådana iakttagelser framgår
tydligt att substansens mångfaldiga
egenskaper och den strukturala variationen
överlagra och genomtränga varandra i
sådan grad. att beträffande materialets
kemiska karaktär även i gynnsammaste
fall formeln enbart ej kan ge uttryck åt
ullens natur. Jag är övertygad om att,
om det ginge att upplösa ull i likhet med
cellulosa och sedan åter utfälla den, dessa
nya fibrer skulle uppvisa väsentligt
andra egenskaper än. naturfibern.

Denna kritik fcör nu ej fattas så, att
vi skulle vara behäftade med
improduktiv pessimism och bestrida det
berättigade i spekulationen och forskningens
nödvändighet. Tvärtom, den bör
uppmuntra till vidare forskning och nya rön.
I tidigare sammanställningar har jag
visat mångfalden av de uppgifter, som
möta kemister, fysiker och tekniker. Av
desamma framgår utan kommentarer
ullens många förträffliga egenskaper och
med densamma förknippade problem.

För jämförelse med bilden av ullfibern
visar jag en sådan av silkefibroin, och en

27 juni 1942

319

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Nov 12 16:24:43 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/tektid/1942a/0335.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free