- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / 1942. Allmänna avdelningen /
321

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 26. 27 juni 1942 - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

TekniskTidskrht

Sopor
C11H2S

COO

C,3>

C/s y

Ca V

Cnv

c25*

av min verksamhet hos I. G.
Farbenindu-strie skulle komma i beröring med just
textilindustrien, och att framställningen
av förädlade textilprodukter, tvättmedel
etc. skulle komma att höra till en av
mina viktigaste uppgifter. Då jag nu
försöker ge Er en överblick på detta
område (fig. 5), så är jag medveten om, att
denna blir mycket summarisk. Av min
framställning torde emellertid följande
kunna härledas:

Utgå vi från paraffin med 12—18
kolatomer som råmaterial, så kunna vi
framställa såpa därav genom införande av
kar-boxylgruppen. Även de naturliga
fettsyrorna falla under denna definition. Denna
enligt formelbilden skenbart så enkla uppgift har
tekniskt lösts efter åratals arbete, och i dag framställas
fettsyra och kolväten syntetiskt på många ställen i
Tyskland. Trots vår avstängning från
världsmarknaden kunna vi med hjälp av den naturliga och
syntetiska fettsyratillgången tillfredsställa vårt behov av
tvättmedel, ej i överflöd men dock i tillräcklig
kvantitet. De brister, som såpan uppvisar i många
avseenden, ha eliminerats genom uppfinningen av
fett-alkoholsulfonat, till vars framställning firmorna
Böhme Fettchemie och I. G. Farbenindustrie lämnat
det största bidraget. Därutöver ha de s. k.
fettsyra-kondensationsprodukterna, med märke Igepon,
skapats en ännu effektivare typ, i vilken redan, såsom
formelbilden tydligt visar, substanstillväxten genom
införande av kemiska rester är betydlig. I Medialan
A ha vi vidare utvecklat en typ, som förenar Igepons
moderna egenskaper med den enbart såpan
tillkommande. Denna typ är intressant även därigenom att
den visar, att ej endast en enstaka grupp t. e.
kar-boxylgruppen, får anses som bärare av såpan
vidlådande brister, utan att hela molekylens
jämviktsförhållande måste tagas i betraktande. Alla dessa
produkter hava emellertid den egenskapen, att de
upptagas av ullfibern på samma sätt som sura eller
substantiva färgämnen, om de användas i sur lösning.
Äro de då till stor del bundna av ullen, kunna de vid
atmosfäriliernas inverkan utlösa obehagliga
konsekvenser med avseende på textilmaterialets hållfasthet.

En annan typ av fettderivat visar helt nya och
överlägsna egenskaper, och, då den ej längre är
jo-niserbar, bindes den ej längre av ullens basiska
grupper. I detta fall — det är fråga om den grupp, som
representeras av bl. a. Leonil O — är en anhopning
av syrehaltiga rester betingelse för lösligheten och
den ökade tvättverkan. Som Ni väl vet, är dessa
kroppars beständighet mot syror, alkalier och salter
praktiskt taget obegränsad. Den värdestegring, som
på detta sätt kan bibringas en molekyl fettsyra eller
fettalkohol, kan med avseende på tvättkraft vara
5—10 gånger så stor som hos såpa. Men härmed ha
våra kemiker ej länge låtit sig nöja, ty att tvätt-,
emulgerings- och vätverkan skulle vara bunden
endast vid fettresten i den naturliga eller imiterade,
syntetiska kedjan, det kunde vi kemiker ej få i vårt
huvud. I de alkylerade naftalinsulfonsyrorna, vilka
under flera år gått under beteckningen Nekal — den
kemiska uppfinningen daterar sig från åren före förra
världskriget — och vilka egentligen, om man
bortser från turkiskt-röd-oljorna, varit utgångspunkt för

(Na Kokas Fetfalkoholsulfortat
Fettsyrakonc/en-K fettsSpo C„H„~CH2 O-SOyNa sationsprodukter

NH4 ,_x_»

Triety/en

0 -CHj-CHf SOjNo

Zt2 ’-f-

C!6

"17 i—

-i

ch3 JgeponA
\N<H2-CH?-S0jHO



j n

N,C,

■o o

Jgepon T

~,HCOOMo

Medialan A
Jgepal C, W

-i

OHMOH..

Per egal Typ
°OH,OH,OHr....

Fig. B. Tvättmedel.

den moderna kemien för textila hjälpmedel, har man
ett tydligt bevis för att även andra ämnen än fett
äga starkt ytaktiva egenskaper. Vi ha nu lyckats
att med hjälp av enkla och i stor utsträckning
tillgängliga ämnen uppbygga tvätt- och hjälpmedel av
alla slag för alla ändamål. Denna grupp, som föres
i marknaden under namnen Igepal, Emulphor osv.,
har för länge sedan kullkastat alla fördomar, som
man ansåg sig böra ha mot sådana fettfria produkter,
och har gjort det möjligt för oss att låta den tyska
textilhushållningen arbeta i lugn och ro med ännu
tillgängliga fettderivat. Även i framtiden, om olja
och fett då skulle finnas i riklig mängd, få dessa
naturliga råämnen säkerligen användas endast för
speciella ändamål.

I detta sammanhang kan nämnas, att vi redan långt
före kriget lyckats lösa ett annat synnerligen viktigt
problem. Det är ersättning av naturliga feta oljor
t. e. olivolja, jordnötolja osv. med mineralolja. Det
är ju bekant, att mineraloljor förr endast med dåligt
resultat kunde urtvättas med såpa. Man kunde
relativt lätt överföra dem i lämplig emulsion till
spinnolja, som var mycket användbar, i synnerhet om
man vid valet av viskositet ej var alltför begränsad,
och det är ju känt, vilken enastående glid- och
smörjverkan mineraloljan kunde åstadkomma. På nämnda
urtvättningssvårigheter och därmed förknippade
olägenheter i färgeri och utrustning strandade
emellertid mineraloljans insats på bredare basis, och
vegetabiliska oljor (neutrala oljor) behärska fältet. Först
genom framställningen av den rent syntetiska
Ige-palen har det blivit möjligt att driva förbättringarna,
vilka uppnåddes genom tillsats av alkoholsulfonat
och Igepon, så långt, att mineraloljor numera äro
minst lika lätt urtvättbara som förut fett och neutrala
oljor med hjälp av såpa. Därutöver ha automatiskt
emulgerbara kombinationer, med utmärkt valkeffekt
och en nästan idealisk urtvättbarhet av olja, uppvisat
betydande ekonomiska och tekniska fördelar
gentemot de vanliga spinnoljorna. Det är
anmärkningsvärt, att just i det icke-tyska utlandet betydelsen av
denna produkt tillfullo erkändes redan före kriget,
och att en rad stora textilfirmor förklarade, att de
skulle komma att hålla sig till de syntetiska
produkterna, även om naturoljorna bleve ändå billigare.
Och nu äro vi glada, om vi kunna få olivolja till
anrättning av en god sallad. Att använda oljan i
ullspinneriet anse vi i dag ej längre nödvändigt. Jag
vill här ej ingå på en rad i och för sig intressanta
men till sin omfattning mindre viktiga temata. Jag

27 juni 1942

321

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Nov 12 16:24:43 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/tektid/1942a/0337.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free