- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / 1942. Allmänna avdelningen /
322

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 26. 27 juni 1942 - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Teknisk Tidskrift

För jämförelse komjölk. Servital OL, konc. färdig för användning.

Fig. 6. En servitalemulsion består av partiklar av storhetsordningen %—1 ^ (tusendels mm). Den är betydligt finare än

naturfettemulsioner. Förstor. 500 X.

ber Eder dock att tro mig, då jag säger, att även
på dessa områden, t. e. behandling av cellull för
biandtyg, ha många framsteg gjorts på
hydrofobe-ringsområdet. Och om jag gör en sammanfattning,
kan jag väl, utan att överdriva våra egna
prestationer och det arbete, som utförts av den jämte oss
arbetande tyska kemiska industrien och den tyska
hushållningen, påstå att det genom våra förenade
ansträngningar före och under kriget lyckats oss att på
ett nästan idealiskt sätt fullgöra den skenbart
olösbara uppgiften att förse textilindustrien med lämpliga
produkter.

Vi övergå nu till ett annat stort område:
tillverkning och förarbetning av konstfibrer. Med
uppfinningen av konstsilket började redan långt före kriget
en världsfamnande utveckling. Av dessa händelser
berördes Tyskland kraftigt, ja hela Europa, som för
tillförseln av ull och bomull ävensom av bastfibrer
huvudsakligen var hänvisat till transatlantisk
import. Ur fibernöden från förra kriget uppstod
stapel-fibern. Minnet därav lever ännu hos tyska folket,
och då den som "cellull" gjorde sitt intåg i ny form,
var man i lekmanna-
såväl som i
fackmannakretsar närmast skeptisk.
Men en omsorgsfull be-

handling av denna
fibertyp och en klok
planering ha ej blott givit
upphov till en ovanligt
värdefull grupp av
spinnfibrer utan dessutom har
vunnits säkerställandet
av beklädnadsartiklar av
alla slag och skydd mot
återfall i världskrigets
läge, då vi till sist voro
tvungna att tillgripa
papper som huvudsakligt
fibermaterial. Byxor,
skjortor, förkläden,
dräkter, bindor — nästan allt
var av papper, för
karikatyrtecknare en outsin-

Olein-ammoniak-fettemulsion sådan den användes i praktiken.

lig källa för komiska situationer — för det tyska
folket och den tyska hären ett tragiskt allvar.
Cellullen av i dag räcker visserligen ej heller för alla
önskemål och behov, kriget fordrar omläggningar,
stramare livsföring. Men vi förfoga nu över flera
hundra tusen ton användbart konstfibermaterial, och
vår största uppgift är att förarbeta det på lämpligt
sätt för att det skall räcka så länge som möjligt
och se till att det kommer till rätt användning.
Liksom i fråga om ullen skola vi därför närmare betrakta
även cellulosafibern. Därvid får naturligtvis ej
förglömmas, att det finns även andra fibrer, men
acetat-polyvinylklorid- och superpolyamidfibrer skola vi på
grund av deras nuvarande ringa betydelse ej närmare
gå in på.

Veta vi ej så mycket om äggvitefibrernas
sammansättning, så känna vi desto bättre till
cellulosamolekylen. Men därmed ha vi på långt när ej trängt in
i cellulosafiberns väsen, vare sig det är fråga om
naturliga eller regenererade cellulosafibrer.
Förklaringen är mycket enkel: Kunde fiberns väsen
uttryckas genom cellulosans strukturformel, då måste

ju alla fibrer vara lika,
även om hänsyn tages till
cellulosans
polymerise-ringsgrad. Ligger denna
för bomull vid ca 2 000
och för cellull vid 4- eller
500, så måste genom
motsvarande nedbrytning
bomull antaga cellullens
egenskaper, vilket den
emellertid ej gör.
Undersökningar av min kollega
dr Eisenhut och hans
medarbetare i Oppau ha
ådagalagt ytterst
intressanta samband, som
närmare åskådliggöra den
princip, efter vilken de
båda typerna av fibrer
äro uppbyggda. En
skillnad mellan naturprodukt
och konstfiber kan för-

322

27 juni 1942

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Nov 12 16:24:43 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/tektid/1942a/0338.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free