Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 36. 5 sept. 1942 - Amerikanska forskningshotell, av C. Olof Gabrielson
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Teknisk Tidskrift
Fig. 2. Flygbild av laboratoriet visande dess
gärdsväg-gar, klädda med vit terrakotta.
nistration, bibliotek, underhåll m. m. till ej angivet
belopp.
Bland annat kunna nämnas följande problem, som
bearbetats under de senaste åren: framställning av
golvplattor och sanitetsgods ur blandningen av
förbrukad slipsand och avslipat glas från
spegelglastillverkningen, användning av plasticerat svavel som
bindemedel mellan gatstenar, förbättring av odlade
pärlors egenskaper, användning av
ammoniumtiocya-nat, som är en "obrukbar" biprodukt från
gasverken, framställning av konsthartser ur lignin samt nya
smörjmedel för småur.
Många av de problem, som nu tagits upp till
vetenskaplig bearbetning vid Mellon Institute, komma
kanske en svensk att dra på munnen, exempelvis
utforskning av vilka faktorer som påverka rakningen
eller villkoren för en förstklassig sömn. Man får
dock inte glömma, att alla frågor mätas med annan
måttstock och betraktas med mera spontan optimism
och entusiasm i Förenta staterna än hos oss. Den
amerikanska ståndpunkten är helt enkelt den, att det
inte finns någon svårighet, som inte kan elimineras
genom forskning på tillräckligt lång sikt.
Tanken att i världens mest industrialiserade land
starta en välgörenhetsinrättning för att hjälpa
industrien är förbluffande vid första påseende. Bröderna
Mellon resonerade emellertid som så, att hela
höjningen i kulturfolkens levnadsstandard under de
senaste århundradena har åstadkommits genom
industrialiseringen och att den som skyndar på industriens
utveckling därför också förbättrar folkets
levnads-möjligheter. Grundarnas intresse för landets bästa
återspeglas också i det faktum att den ene av dem,
Andrew W. Mellon, under åren 1921—1932 var
Förenta staternas finansminister och därefter blev landets
ambassadör i London.
Förenta staterna ha också ett annat
forskningslaboratorium som arbetar efter samma linjer som
Mellon Institute, nämligen Battelle Memorial
Institute i Columbus, Ohio. Det grundades 1924 som en
testamentarisk donation av arvingarna till överste
John Gordon Battelle, en av de ledande männen inom
Ohios järn- och kolindustri under 1880- och 90-talen.
Det institutets laboratorier och kontorslokaler ha
uppförts i anslutning till Ohio State University och
kunde tas i bruk 1928. Sedan dess har verksamheten
utvidgats genom nybyggnader 1936 och 1939, så att
institutet i storlek numera fullt ut kan mäta sig med
Mellon Institute. Vid Battelle har man
huvudsakligen inriktat sig på metallurgi- och bränsleproblem.
Man arbetar i mycket hög grad i halvstor och t. o. m.
i full fabriksskala, särskilt i fråga om arbetsgången
i gjuterier.
Battelle Memorial Institute arbetar också med
forskningsstipendier från industriens sida men sysslar inte
med någon grundläggande forskning, oberoende av
industriuppdragen. Det är en viss fördel med
stipendiesystemet framför ett system, där laboratoriets fast
anställda personal bearbetar problemen. Den
personalen är avsedd att gå från det ena problemet till
det andra, medan stipendiaten bara sysslar med sitt
givna område och blir specialist på det. Vanligen
flyttas han med tiden över på någon post inom den
uppdragsgivande industrien.
Vid flera amerikanska universitet ha de tillfälliga
industriuppdragen ökat starkt både i antal och i
omfattning under senare år. Man har blivit tvungen att
skaffa särskilda lokaler för den sortens arbete och
då har man oftast också skapat en mer eller mindre
fristående organisation för verksamheten. Sådana
Research Foundations ha bl. a. kommit till vid
Pur-due University i Lafayette, Indiana, vid University
of Wisconsin i Madison, Wisconsin, och vid Ohio State
University i Columbus, Ohio. Den största
organisationen av det slaget torde vara Armour Research
Foundation i Chicago, grundad 1935 i anslutning till
Armour Institute of Technology (senare omdöpt till
Illinois Institute of Technology). Nu är den stiftelsen
fullt fristående och har en stab på ett par hundra
vetenskapsmän. Dessa forskningsstiftelsers arbetsfält
omfattar inte bara kemi och kemisk teknologi utan
också fysik, elektrisk ingenjörsvetenskap, mekanik,
skeppsbyggeri osv. I motsats till systemet med
stipendier vid Mellons och Battelles skapelser arbeta
dock dessa stiftelser med direkt anställd personal
som ofta samtidigt tjänstgör som lärare vid de
anslutna universiteten. Alla sådana stiftelser ha dock
det gemensamt att de drivas utan ekonomisk vinst.
Fördelarna med dessa forskningshotell ligga i
öppen dag. Även den minsta industri kan ha råd att
låta kompetenta forskare bearbeta sina problem utan
att behöva lägga upp en dyrbar laboratorieutrustning
och ett fullständigt bibliotek. Också forskarnas
arbetsmöjligheter bli större på en central plats med
goda resurser ifråga om instrument, där mycket av
laboratoriearbetets sidoproblem, exempelvis
anskaffning av material, sköts om av en kompetent
kontorsorganisation. Det dagliga tankeutbytet med andra
forskare, som bearbeta helt skilda områden, kan också
ge nya uppslag och problemställningar. En ej ringa
uppgift ha organisationerna i fråga då det gäller att
■som påbyggnad på de allmännare akademiska
studierna utbilda industriella forskare. På många av de
ledande posterna inom industriens
forskningsavdelningar återfinner man forna stipendiater vid Mellon
Institute.
412
5 sept. 1942
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
