- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / 1942. Allmänna avdelningen /
458

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 42. 17 okt. 1942 - Ingenjörstitelns ursprung och dess överförande till Sverige, av Karl Malmsten

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Teknisk Tidskrift

lärt sig denna teknik är ej uteslutet. Deras
stamfränder vikingarna försökte den hundra år senare
(885) vid belägringen av Paris och hade dessutom
både blidor och sköldvagnar, vilka senare beskrivas
av Yegetius i 4:e bokens 13 kapitel. Men
nordmännens ingenjörer voro den gången underlägsna
parisarnas. I J. de Priorefs Liv. de Vegece nämnas
"engig-nours et charpentier", en sammanställning, som
redan Bayeux-kaniken Wace (1100—1175) använde i
Roman de Rou, skriven för de anglo-normandiska
hovkretsarna. Hans vers lyder:

"Carpentieres e engigneors
Boens fevres e boens ferreors."

Här kan infogas ännu ett belägg från 1100-talet,
nämligen den anonyma chanson de geste Les Loherains —
Lothringarnas sång — daterad 1170—1200, med
versen

"Fromons manda Vengignieor, Mauri."

Maskinkrig för 700 år sedan.

I sin hagiografi över Ludvig den helige — Histoire
du Saint Louis — som påbörjades omkring 1272 och
fullbordades 1309, beskriver Jean, sire de Joinville,
även en mängd strider, där ingenjörsvapnet fick göra
sina insatser. Som 24-årig korsfarare hade han år
1248 av Ludvig utnämnts till det olyckliga 16 :e
korstågets historiograf. Under de sex åren hade han
tillfälle deltaga i de händelser han sedan återgav. En
mer autentisk skildrare kan man ej begära.
Ingenjörskårens chef var Jocelins de Cornaut (Connaught).
Uppgifterna bestodo i byggandet, eventuellt
förstörandet, av vägar och broar, men givetvis främst i
krigsmaskinernas bruk. Dessa benämnas generellt engins
och voro kastvapen av olika slag, varmed även de
fientliga saracenerna voro utrustade. Följande rader
giva en glimt av 1200-talets maskinkrig: "li roys fist
faire dis-huit engins, dont Jocelins de Cornaut estoit
maistres engingnieries. Nostre engin gestoient aus
lour, et li lour aus nostres; mais ongues n’oy dire
que li nostre faissent biaucop" ("konungen lät göra
aderton maskiner, för vilka Jocelins de Cornaut var
ingenjörschef. Våra maskiner kastade på deras och
deras på våra; men man kan ej säga att våra
åstadkommo mycket").

Den under 1300-talet mycket använda kastmaskin,
som kallades perrière, sköttes av ingenjörer. Jord.
Fantosne har följande sats i sin normandiska
Chro-nique:

"Faites vostre periere venir hastierement;

Je pescera la pörte, si 1’engigneur ne ment",

och Guiart (Roy. lign):

"Engigneeurs drescent perrieres."

Under korstågstriderna använde saracenerna
kastmaskiner (engins) för att slunga grekiska eldar. De
som dirigerade detta stridsmedel benämndes av
krönikeförfattarna ingenjörer. "Fu gitiez lis feus par lor
engignaors", heter det i benediktinerklostret Saint
Denis’ (nära Paris) krönika, vars franska version
tillkom omkring år 1275.

Chronique de Tournay berättar följande episod, som
väl stod på höjdpunkten av ingenjörslistighet i detta
vapenslag:

En maistre engineour, som dessutom var magiker,
hade lovat greven av Hainaut att för 100 guld-écus
låta en drake av trä genom magisk konst flyga in
över Tournais’ murar. Den skulle fyllas med kattor,
omlindade med svavelbeströdda blånor. Påtända
skulle de som levande "grekiska eldar" överallt sätta
eld på staden. Magikern-ingenjören fann emellertid
för gott att försvinna, då greven samlat alla infångade
kattor i Kainkyrkan.

Vid belägringen av Tournay år 1340, då
engelsmännen under Edward III angrepo flamländarna,
kommo för första gången i större omfattning
eldvapen till användning. Vid avfyringen dödades en
maitre engigneour, troligen den förste
artilleriofficeren i nutida bemärkelse, som omnämnes i källorna.

Ingenjörens militära rang.

Ingenjören bibehöll arkitektens ovannämnda
sociala ställning såsom arbetsledare och konstruktör,
men han fick i egenskap av högre militärperson
taktiska och strategiska uppgifter, som ofta knöto honom
till själva krigsledningen. Några citat skola
illustrera detta.

Jean Bödel låter Karl den store hålla krigsråd med
"si engigneor". Joinville skriver: "Li roys commanda
a Josselin de Cornaut et à ses frères et aus autres
engingnours..." Konungen, Ludvig IX, gav sålunda
enligt korstågets härordning order direkt till
"maistres engingnierres", vilken väl då bör kallas
generalingenjör eller ingenjörsgeneral. Närmast
honom i rang kommo hans bröder —- en ingenjörssläkt 1
— och därefter övriga ingenjörer. Samma beteckning
på generalingenjören förekommer i Doon de Maience
och Froissart, Istoire de Troy, har ett ännu
förnämligare epitet: "souverain engigneur". I Froissarts
förut citerade krönika får man bilden av en
"ingenjörstrupp" i arbete med skeppsbyggeri. Ledningen
utgöres av två mästeringenjörer, som ge "devise" och
"ordenance". Möjligen kan man här skönja en
arbetsfördelning så att den ene omhänderhade
konstruktion och planering och den andre verkställandet.

Ordets etymologi.

Mot bakgrunden av vad som här anförts är det
svårt att förstå, hur Fr. M. Feldhaus, med bortseende
från här anförda källuppgifter, kunnat komma till
den uppfattningen, att ordet ingenjör skulle ha sin
upprinnelse i det italienska ordet "encignerius", som
förekommer i ett dokument från år 1196. Därmed
betecknas, enligt Feldhaus, en man som kan
kringbygga en fästning med en "gördel". Anläggandet av
ringvallar var förvisso en av ingenjörens
arbetsuppgifter, men den var långt ifrån så karakteristisk, att
den kom att giva hela yrket dess namn. På grund av
Feldhaus’ stora auktoritet som encyklopedist i
teknikens historia har hans uppfattning okritiskt blivit,
allmänt accepterad. En tidigare version av Feldhaus’
teori har upptagits av K. Abiel Malmborg i dennes
uppsats "Om uppkomsten av benämningen ingeniör"
(1920) och efter honom har Elof Hellquist i Svensk
etymologisk ordbok återgivit densamma. Svenska
akademiens ordbok anger i likhet med Du Cange
ordet vara en avledning av "mlat. ingenium i
betydelsen: krigsmaskin, eg.: uppfinning e. d., samma ord
som lat. ingenium, begåvning m. m." och Hellquist är
av liknande mening.

458

26 sept. 1942

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 02:26:09 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tektid/1942a/0478.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free