- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / 1942. Allmänna avdelningen /
530

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 46. 14 nov. 1942 - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Teknisk Tidskrift

lerande material. För att inte tala om, vad olämpliga
fönsterkonstruktioner ställa till med.

Hur många millioner kronor som årligen offras
på grund av ineffektiva uppvärmningsanordningar vet
ingen. Men det faktum att uppvärmningstekniken
för byggnader ej nämnvärt har utvecklats under de
sista 50 åren på annat sätt än att varmvattnet har
ersatt lågtrycksångan i värmeledningen och att de
gjutna värmekropparna ha ersatts av plåtradiatorer
talar sitt tydliga språk om behovet av ständigt
pågående forskning.

Hur fatalt känns det inte nu, när kopparrör inte
få användas som varmvattenrör, att vi med frejdigt
mod lägga in galvaniserade rör utan att ha vetskap
om huru dessa rör reagera för 70° varmvatten. En
undersökning i laboratorier och forskningssalar skulle
till en bråkdel av den nu erlagda summan i tid ge oss
besked innan än större summor offras på denna sak.
Kreügers och Erikssons undersökningar för 20 år
sedan, som avbrötos i brist på ekonomiskt understöd,
fortsattes eller rättare sagt utnyttjades av
material-fabrikanter, som i konkurrensens hetta bjödo under
eller över varandra, så att vi när bränslekrisen kom
stodo där med ett stort byggnadsbestånd med för
dåligt värmeisolerade ytterkonstruktioner.

Det är glädjande att konstatera, att träet, denna
stora svenska nationalrikedom, äntligen får sitt eget
forskningslaboratorium. Av detta hoppas vi inom
byggnadsindustrien erhålla sådana uppgifter, att vi
våga oss på att konstruktivt utnyttja träets olika
egenskaper. Än så länge går inte detta, till följd
av att stort slöseri för närvarande sker med detta
viktiga och numera så dyrbara material.

Likaså hälsa vi med glädje, att cementforskningen
nu erhåller effektivt stöd.

Säkerligen kommer en rätt driven forskning att ge
oss sådan respekt för materialierna, att vi behandla
dem på rätt sätt, skickligt och ändamålsenligt. Då
kunna också konstruktörer av olika slag släppa lös sin
fantasi och med stigande skicklighet, parad med
förtroende till dem som utföra arbetet, ge oss
kostnads-besparande och eleganta konstruktioner.

Det gäller emellertid inte bara forskning, det gäller
också att göra forskningen känd för dem, som skola
utnyttja dess resultat. Visserligen hör denna
anordning ej till detta sammanhang, men jag begagnar ändå
tillfället att framföra byggnadsindustriens önskemål
på en forskningens "butik", där resultaten utställas,
granskas och levandegöras för dem, som ha anledning
att syssla med byggnadsverksamheten här i landet.

Direktör Gunnar Sundblad: Aldrig har väl skogen
så klart framstått som vår största nationella
tillgång som nu i avspärrningens tider. Tack vare våra
skogar och våra skogsindustrier ha vi kunnat få fram
ersättningsprodukter för snart sagt alla varor, när
andra tillgångar tryta. Skogen inte bara ger oss
bostäder och värme, den kläder oss genom cellull
och konstsilke, den föder oss både direkt med
näringsjäst och sprit och kanske socker och indirekt genom
cellulosafodret, som har räddat vår kreatursstam
under nödåret 1941/1942. Den ger oss papper,
tidningar och böcker, den ger oss tvål och såpa, den
ger oss terpentin till färger och läcker och den ger
oss motorsprit och tjäroljor för vårt försvar,
jordbruk och fiske och smörjoljor för våra maskiner. Det

där är ju en ganska god provkarta på vad vi redan
ha fått och få ur våra skogar — och ändå finnas här
oanade möjligheter till fortsatt utveckling.

Våra skogsindustrier äro ännu helt unga. Knappt en
mansålder ha de existerat och även om oerhörda
framsteg ha gjorts tack vare målmedvetet arbete på det
tekniska området, finnas här obegränsade
verksamhetsfält för ingenjörer och vetenskapsmän. Redan
inom den rena träindustrien möta stora problem. Det
gäller virkets hållfasthet och avfallets
tillgodogörande; wallboard av olika typer; limning och fogning
och kanske viktigast av allt virkets torkning och
impregnering mot röta och eld. Enbart en metod, som
skulle möjliggöra torkning av virke utan krympning,
skulle t. e. för vårt land betyda millionvärden.

På samma sätt och i ännu högre grad finnas stora
problem och stora möjligheter inom våra
cellulosa-och pappersindustrier. De tekniska metoderna
utvecklas kontinuerligt och kvaliteterna förbättras.
Förbrukningen av råvaror, bränsle och arbetskraft har
kunnat nedbringas. Här ha industriens
driftlaboratorier uträttat ett utomordentligt arbete, men man
får nog erkänna, att den grundläggande forskningen
icke har kunnat hålla jämna steg med den tekniska
utvecklingen —■ vi veta ännu alltför litet om träets
bildning och om de komponenter, som ingå däri,
cellulosa, hemicellulosa och lignin. Det är svåra
problem, då det här gäller så komplicerade ämnen
och då sammansättningen kan variera snart sagt från
det ena trädet till det andra, men forskningen kan här
leda till oerhört tacksamma resultat. Redan
konstfiberprodukterna —■ cellull och viskos — ha öppnat
nya områden, där intensiv forskning och
uppfinnarverksamhet pågå men där vårt land ännu tyvärr
ej hunnit med. Detsamma gäller i stor utsträckning
om de plastiska massorna — konsthartsernas stora
område. Träsocker tillverkas ännu ej heller —
åtminstone ej i någon större skala — i vårt land, men
framställningen därav är redan en storindustri i
Tyskland. Även här finnas möjligheter för en på
sockret som råvara grundad kemisk industri.

Detta må vara en antydan om den utveckling, som
närmast kan vara tänkbar — säkert är, att i den mån
våra skogsindustrier ha trampat ut sina barnskor och
blivit mera konsoliderade, intresset för teknisk
forskning har blivit mera markerat. Redan för ett tiotal
år sedan grundades genom en donation av
cellulosaindustrien en institution och professur för forskning
inom cellulosateknik och träkemi inom Tekniska
högskolan. Till denna har sedermera anknutits ett
av-industrien bekostat centrallaboratorium för mera
målmedvetet betonad forskning. Grundtanken har här
varit att genom anknytningen till Tekniska högskolan
åstadkomma en växelverkan mellan undervisning och
forskning, Sel- citt de unga ingenjörernas arbete skall
kunna tillgodogöras för forskningen samtidigt som de
själva erhålla en mera vetenskaplig och fördjupad
utbildning.

Resultatet av verksamheten har varit
uppmuntrande. Det är därför så mycket mera glädjande, att det
nya träforskningsinstitutet, som genom avtal mellan
statsmakterna och industrien nu står inför sitt
realiserande, kan sägas utgöra en direkt utveckling av
cellulosainstitutionen vid Tekniska högskolan.

Riklig tillgång på goda forskare, samarbete mellan
dem inbördes, samarbete mellan staten och industrien

530

26 dec. 1942

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Nov 12 16:24:43 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/tektid/1942a/0550.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free