Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 46. 14 nov. 1942 - Den tekniska forskningen i Sverige
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Teknisk Tidskrift
Direktör Sundblad talade om växelverkan mellan
teknisk undervisning och forskning. Jag vill betona
att på ansvarigt högskolehåll se vi på samma sätt
på saken. Blotta förefintligheten av levande
forskning inom tekniska högskolan och i närheten av den
lockar fram vetgirigheten hos våra duktiga svenska
teknologer, så att de själva få håg att tränga djupare
in i naturens och teknikens hemligheter, oeh då är
mycket vunnet.
Om behovet av högre teknisk utbildning råder väl
nu icke några delade meningar. Däremot kan man
diskutera, om den skall leda till en ny examen —
den tekniska licentiatexamen — och särskilt om
denna examens namn. Enligt min mening ligger
värdet i den högre examen främst däri, att den sporrar
de studerande till en extra ansträngning, och en sådan
sporre tycks vår svenska ungdom behöva. Den skulle
också enligt förslaget medföra rätt till teknologie
doktorsgrad efter disputation.
Om den nya examen beslutas, är det ett väsentligt
villkor att också stadgarna för doktorsdisputation
vid de tekniska högskolorna ändras, så att det blir
möjligt att där få disputera på avhandlingar inom
de grundläggande ämnena, matematik, mekanik,
fysik och kemi. Det går nämligen inte för sig f. n.
Det ligger i öppen dag att dessa ämnen äro av
väsentlig betydelse för teknikens utveckling och att det är
obilligt begära att en ung ingenjör, som bearbetar ett
forskningsområde, låt mig säga inom t. e. den
organiska kemien, skall behöva flytta från den miljö, den
lärare och den högskola där han studerar till en
annan läroanstalt, ofta i en annan stad, för att han
skall få avlägga en högre examen eller disputera till
doktor.
Jag vill till slut begagna tillfället uttala ett tack
till statsmakterna för att medel ha ställts till
förfogande, så att vi i dagarna ha kunnat ledigförklara
ett antal stipendier för högre tekniska studier vid de
tekniska högskolorna. Stipendierna äro få och små
— 9 st. om 2 500: — kronor var. De bidraga dock
till att locka unga forskarbegåvningar att stanna
kvar vid högskolorna, och om industri och
näringsliv ville — till sitt eget bästa — visa vidsynthet och
donera liknande stipendier, hoppas jag att unga
forskarämnen skola finna det ekonomiskt möjligt att
stanna några år vid högskolorna för att göra
rekryt-tjänst i den elitkår av teknisk-vetenskapliga forskare,
som Sverige så väl behöver nu och i framtiden.
Direktör Sundblad: Vi äro alla eniga om det
nödvändiga i att få fram unga, intresserade forskare vid
våra tekniska högskolor, och generaldirektör Sterky
berörde särskilt de ekonomiska frågorna i samband
härmed.
Jag vill ytterligare understryka vikten härav.
Industriens män ha nog fått ögonen öppnande för
forskningens betydelse, men det är då också
nödvändigt att de som arbeta på området värdesättas i
minst lika hög grad som den rent tekniska personalen,
och däri brister det nog ännu.
Framför allt är det emellertid av största vikt att
de som skola leda forskningen och utbildningen av
forskare, professorerna vid våra tekniska högskolor,
erhålla en sådan ställning, att verkligt framstående
förmågor kunna förvärvas för dessa betydelsefulla
poster. Ökade löner för professorerna, minskad di-
rekt imdervisningsskyldighet, ökat antal assistenter,
rit- och skrivbiträden, ökade anslag till apparatur och
studieresor — det är några av de huvudpunkter som
böra och kunna beaktas. För det ändamålet behövas
inga stora anslag, men sådana åtgärder skulle ha en
oerhörd betydelse.
Generaldirektör Gösta Malm: Det finnes ett starkt
forskningsintresse vid våra tekniska högskolor,
universitet och Ingenjörsvetenskapsakademien, men de
ha haft för små anslag för forskning.
Inom näringslivet äro förhållandena skiftande.
Våra stora, ledande industriföretag ha numera i
regel välutrustade laboratorier, där en livlig
forskning-äger rum. Inom vissa företag grundas hela
utvecklingen på egen, intensivt bedriven forskning.
Men om det är bra på många håll, så är det mindre
väl ställt på andra områden. Det finnes ganska
betydande industriområden, på vilka knappast någon
forskning alls förekommer. Man bygger på andras
forskning, ej sällan på utländsk sådan.
Det är ganska naturligt, att industrien framförallt
ägnar sig åt vad vi kalla tillämpad forskning.
Däremot sysslar industrien mera sällan med
grundläggande forskning, som går vetenskapligt på djupet och
ofta ej ger direkta ekonomiska resultat. Den
grundläggande forskningen är sålunda i sin helhet ej så
omhuldad i vårt land som den borde vara, ty den
utgör ju den väsentliga grunden för nyskapande och
utveckling.
Utredningens hittills framlagda resultat, som i
huvudsak anammats av statsmakterna, gå ut på, att den
teknisk-vetenskapliga forskningen i vårt land måste
intensifieras för att vi skola kunna utveckla oss
självständigt och bestå i konkurrensen.
Intensifieringen skall i första hand gälla den
grundläggande forskningen och sådana områden, där det finnes
uppenbara brister. Men dessutom måste forskningen
över hela linjen drivas fram, så att vi hålla minst
samma takt som andra med oss konkurrerande
länder.
I första rummet bör det framdeles liksom hittills
tillkomma industrien att driva den forskning den
själv behöver, men då det för hela landet är av
största vikt, att tillräckligt omfattande och effektiv
teknisk forskning bedrives, måste även staten göra sin
insats.
Utredningen har därför sökt lösningen efter
principen: Samarbete mellan staten och näringslivet, som
har att föra ut och tillgodogöra forskningens resultat.
Som främsta åtgärd har framstått behovet att
avhjälpa den skriande bristen på forskare. Den
föregående talaren har redogjort för den linje man har slagit
in på för att få fram sådana vid de tekniska
högskolorna. Den parallellt med forskningsutredningen
arbetande utredningskommittén för den högre
tekniska undervisningen överväger ytterligare åtgärder.
Det bör kanske i detta sammanhang erinras om,
att de tekniska forskarna icke utbildas endast vid de
tekniska högskolorna. Näringslivet har också fått
många goda forskare från universiteten och andra
högskolor, och så hoppas jag, att det blir även i
fortsättningen.
Jag vill understryka vad som redan sagts, att
industrien själv har möjlighet att kraftigt bidra till
ökad rekrytering av forskare genom att göra de eko-
534
26 dec. 1942
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
